Ebruvågrörelse - hur går det till...egentligen?

PGW som vann ett av 1:a priserna mailade sin adress och passade samtidigt på att fråga:

Tittade på youtubefilmen men blev ändå inte riktigt klok på hur det fungerade tror jag, de där "tygvecken" som var på den tjusiga blå du visade först, hade de "målat" dem också?

Eftersom det kommer att ta ett tag innan jag skriver ett långt inlägg om Ebru och dess historia, så är det på sin plats att förklara lite kortfattat hur just det här vågmönstret, dalgalı, går till.

Man har alltså ett grunt kar som man fyller med en blandning av vatten och carraghen (en sorts rödalger). Konsistensen blir lite tjockflytande.

På denna grund droppar eller stänker man ett tunt skikt av ebrufärger med olika tillsatser av oxgalla. Den stinkande oxgallan är till för att balansera ytspänningen och olika färger kräver olika mycket oxgalla.

När man har skapat ett mönster som man är nöjd med så är det dags att lägga på ett papper mycket försiktigt.
Istället för att lägga på papperet som vanligt så håller man det stadigt i högerhanden och börjar lägga ner vänster sida först med en mycket liten vinkel mot grunden . Alltefter som man sänker ner papperet mot grunden så drar man det fram och tillbaka i små bestämda vickande rörelser tills hela papperet ligger på grunden.

Klart!

Då ser det ut som på bilden ovan...om man har tur.

Ebrumästerverket ovan har min lärare Kubilay gjort. Han är helt otroligt skicklig och kan vicka papperet i en massa olika riktningar medan han lägger på det.

Hoppas att ni blev lite klokare. Det är en svår konst att förklara i ord.

Den europeiska varianten av mönstret tror jag heter spansk marmor.

Ni som verkligen är intresserade av ebru kan kika på Kubilays hemsida.
Den är tyvärr bara på turkiska men om ni klickar på andra länken som heter Ebru Galerisi, så kan ni kika på en massa olika ebrumönster.