Obloggat...

Jag ska inte tjata mer om hur mycket jobb jag har, jag vänder på det - gissa hur mycket obloggat jag har som skaver och pockar på uppmärksamhet!?

På min blogglista står tuschtillverkning i Japan, papperstillverkning och penseldito i samma land (allt från en studieresa för länge sedan), beskrivning av två stationsbloggar och lite av varje som intresserar mig.
Innan jag kan sätta igång med allt det måste jag bara blogga om två skojiga och givande besök av bloggvänner här på stationen.

Jag börjar bakifrån, med det senaste besöket i januari.

Vi var ett gäng bloggare som i nådens år 2009 slog oss samman och gick en stengodskurs hos min granne och vän här i byn, keramikern Bi.
Nu tyckte vi det var dags att träffas igen.
Som förevändning så drog vi till med temat "spel och dobbel", nåt måste man ju skylla på, och Lisette som är en riktig räv på spansk domino skulle lära ut detta ädla spel.
Karin skulle stå för brädspelets mysterier och vi andra, Kesu, Mian och jag skulle se och lära.
Sen skulle vi drabba samman runt spelen...

Första kvällen bjöd jag och Håkan på dim sum och vi bara pratade...

Andra kvällen lagade gästerna mat (snacka om teamwork!), och vi bara pratade och pratade...

Sen blev det söndag och det var plötsligt dags att bryta upp, DÅ först kom vi igång med dominospelet. 

En timme innan bussen gick så satte vi igång, och hade Lisette haft mer tid på sig så hade hon gjort spelrävar av oss allihop som den utmärkta pedagog hon är.

I augusti fick vi besök av Petra och Aileén. Aileén är en grekisk hittehund som är väldigt lik Poppy, fast med mer päls - och andra stämband.

 

- Va, ser jag i syne, undrar Poppan?

 

Petra föll för stationshundarna, och jag föll som en fura för Aileén - vilken hund!!! Snygg, smart och med integritet och dessutom utrustad med en sanslös pipa.

 

Här tiggs det i stationsköket kan jag tala om, om ni inte redan märker det...

 

Den här helgen föddes den legendariska Svenska Voffsårkestern på riktigt. Petra skapade snabbt en Facebooksida för fansen  och så var vi igång...

Innan de åkte hem till Tyresö igen så inspekterade Aileén turnébilen...

Bloggträff, del 2

I lördags morse satte vi gång på allvar. Lisette kavlar lera och viker ihop till en vacker skål. Alvar Aalto kan slänga sig i väggen!


Karin och Lena koncentrerar sig på att centrera sina lerklumpar på drejskivorna.


Här gäller det att hålla tungan rätt i munnen, det är ett svårt moment det här...


...och så här glad blir Kesu över sin första, alldeles egenhändigt drejade kruka!


Bi undervisar väldigt metodiskt, och får var och en att känna att allt är möjligt.
Hon bjuder generöst på sina bästa knep, och här visar hon oss hur man dekorerar en skål med en engobe-fylld bollspruta.


På lördagskvällen samlas vi på stationen och äter tillsammans. Bi och Bo är också med och Kesu har fått en lamphatt.

Här serveras det shumai, japansk/kinesiska ångkokade små knyten, sk dumplings, ur ångande bambukorgar.
Sedan kalasade vi på färska krabbor och blev så mätta att vi tyvärr inte orkade äta av all den goda Falbygds-ost som Lisette hade tagit med sig.
Men surra orkade vi, så klockan var väl över ett innan alla kom i säng.


På söndagen var vi hur produktiva som helst, nu hade vi verkligen kommit igång.
Här skapar Lisette en otroligt charmig brushane.


Karin koncentrerar sig på en liten kupolask med en groda på locket.


Karins grodask i närbild. Undrar vad som händer om man pussar den lilla krabaten?


Kesu skapar en skål som för tankarna till Pompeji, och inuti skålen väntar en riktig överraskning.
Jag har närbilder, men det vore nästan synd att avslöja vad som döljer sig i botten av skålen.


Själv gör jag lite av varje, bl a en podenco-vas med en massa hundhuvuden längst upp.


Karin gör en skål med ett litet djur som tittar över kanten. Djuret är så avväpnande gulligt sett bakifrån.


Ho ho?

Bloggträff i Striberg

I juni i år skrev jag ett inlägg om stengods vilket väckte ett väldigt intresse, speciellt hos bloggvännerna Kesu och Lisette som verkligen blev intresserade av att gå på kurs här i Striberg hos keramikern och vännen Bi.

Min vän och forna arbetskamrat Karin ville också komma, så i fredags eftermiddag steg alla tre damerna av bussen här i Nora.

Det var verkligen roligt att träffa de två bloggvännerna Kesu och Lisette på riktigt för första gången, och Karin är det alltid lika roligt att träffa igen.

På gruppbilden ovan står från vänster Karin, Kesu och Lena, och sittande syns jag, Bi och Lisette.

Bilden längst upp föreställer Kesus händer när hon drejar.



De tre vännerna inkvarterades på stationen, och Poppan visste inte till sig av lycka och fördelade pussar på löpande band.
Gaia var lite mer avvaktande såklart, men nosade med sträckt hals först på Kesu...


...sedan på Lisette...


...och med Karin var det bara ett tryggt och kärt återseende.

Kl 18 var det genomgång av olika tekniker i Bis keramikverkstad, och sedan blev det middag uppe på stationen.
Det pratades och surrades ända till sent på natten och stämningen var verkligen på topp.

För mig var det verkligen hur roligt som helst att ha dem här.


På lördagmorgonen hade Gaias hämningar nästan släppt helt och hon delade villigt kökssoffa med Kesu under frukosten.
På bilden ser det ut som Kesu får en uppenbarelse, men det är köksklockan som pockar på uppmärksamhet.
Dags att börja kursen.
Fortsättning följer.