Zucchiniblommor - mums!

Idag skolade jag om mina två olika sorters zucchiniplantor som inte ser mycket ut för världen än så länge, men vänta bara!
Det går inte ett år utan att jag odlar zucchini, tycker den är så lättodlad, ger rika skördar och är så användbar i köket.
När jag var ung bodde jag två somrar i ett ateljéhus utanför Florens och där lärde jag mig att tillaga plantans blommor, fiori di Zucca som är en riktig delikatess.
I Italien säljs blommorna i stora lådor på varje torgmarknad värd namnet, och blommorna var anledningen till att jag började odla zucchini en gång i tiden. Ja, sen upptäckte jag ju hur god frukten var i sig självt, vilket inte gjorde saken sämre precis.

I höstas läste jag att det finns en särskild blomsterzucchini som mest utvecklar en massa blommor men nästan inga frukter.. Det är den de använder i Italien tydligen, för skattar man vanliga zucchiniplantor för hårt så utvecklar den varken blommor eller frukt till slut.

Jag hittade frö till blomsterzucchini här.

Fyllda hanblommor

Jag brukar fritera blommorna, men förra sommaren började jag fylla dem som omväxling.
Det finns många recept på fyllning, men vår favorit blev ett recept jag hittade i Jamie Olivers 'Fyra årstider i köket'. Receptet finns längst ner i det här inlägget.
Jag brukar plocka hanblommorna, det är de med smal stjälk som syns på bilden ovan.

Fyllda honblommor

Ibland plockar jag honblommorna när de har utvecklat en liten späd bebis-zucchini, och fyller dem.
Man får vara försiktig så den lilla zucchinin sitter kvar på blomman och följer med ner i frityrbadet.

Recept på fyllda zucchiniblommor, fiori di Zucca

Ett gäng zucchiniblommor, ungefär lika många som på bilden

Fyllning:
200 g ricottaost (jag brukar ta hela asken, tror den innehåller 250 g)
en nypa riven muskot
en liten näve riven parmesan
rivet skal från en ekologisk citron
bladen från en liten knippa mynta, finhackade
1 chilifrukt, utkärnad och mycket finhackad
flingsalt och nymalen svartpeppar

Frityrsmeten:
200 g vetemjöl
en rejäl nypa salt
3,5 dl torrt kylskåpskallt vitt vin(eller kolsyrat mineralvatten)

Öppna blommorna försiktigt och nyp bort ståndare och pistiller (de smakar beskt). Fyll blommorna med ricottaröran. Bäst är att använda en spritspåse eller en plastpåse som du klipper av ena hörnet på.
Hetta upp olja i en frityrgryta till ca 180° och doppa blommorna i smeten och lägg försiktigt ner dem några i taget. Låt dem bli lite gyllene och frasiga och ta sedan upp dem och låt rinna av på några tidningar med några lager hushållspapper. Salta direkt.

De är jättegoda att äta som de är men ännu godare till en bit grillat kött en varm sommarkväll.

Ankbröst med fyllda zucchiniblommor

Älskade nässlor

Nässelterrin med inbakat löskokt ägg

Nu är det vår och hög tid för nässlor!
Det blogginlägg som jag har fått mest Google-träffar på under åren är tveklöst det om mammas underbara nässelsoppa som du förresten hittar recept på här.
Varje vår är det fullt med sökträffar på mammas soppa, och jag föreställer mig att det står folk i hela Sverige och lagar just hennes recept. En både mysig och lätt absurd tanke.

Nässlor är verkligen otroligt gott och hade de inte varit alldeles gratis så hade de varit betraktade som världens delikatess, det är jag övertygad om.

I år har jag gjort lite andra saker med nässlorna än bara soppa. Bilden ovan föreställer mitt första försök att göra en terrin på nässlor och gömma ett löskokt ägg inuti.
Det blev väldigt lyckat om jag får säga det själv, även om jag gjorde det på överbliven nässelsoppa första gången.
Nu har jag gjort det en gång till och gjort ett koncentrerat nässelkok och inte lika finfördelat - mycket godare.

Den här satsen räcker till fem formar som innehåller 1,5 dl. De ska ha plats för ett ägg.

3 gelatinblad
5 löskokta ägg, skalade
en knippa hackad gräslök
2,5 dl förvällda nässlor
2,5 dl grädde
en halv kycklingbuljongtärning
salt, vitpeppar

Blötlägg gelatinbladen. Koka äggen som ni vill ha dom, jag föredrar dom löskokta så att gulan rinner ut när man skär i terrinen. 
Förväll gräslöken i kokhett vatten 15 sek, skölj genast i kallt vatten.
Lägg nässlor i lite vatten och koka under lock i 5 min.
Kör grädden och gräslöken i mixern en stund, slå sedan på 2,5 dl lätt avrunna nässlor och en halv buljongtärning och mixa helt lätt.
Häll blandningen i en kastrull och lägg i de urkramade gelatinbladen och värm tills de smälter.
Häll sedan en slatt i en av de oljade formarna, lägg i ett ägg och slå sedan på så att det täcker ägget.
Gör samma sak med resterande formar.
Sätt in i kylskåpet och vänta tills de stelnar.

När det är dags att stjälpa upp formarna kan du bara doppa dem i hett vatten en stund, så släpper de från formen.

Jag har serverat en sås till som jag har gjort av crème fraiche, lite majonäs och stenbitsrom.

I kväll gjorde jag också en pesto på nässlor, och den blev också väldigt god. Jag gjorde helt enkelt som en vanlig pesto, bytte bara ut basilika mot förvällda nässlor.

Nässelpesto

För första gången använde jag Kung Markattas kycklingbuljong, och oj vad paff jag blev när jag jämförde innehållsförteckningen med Knorrs!
Knorrs innehåller en uppsjö av saker som knappt går att uttala; mononatriumglutamat,  dinatriumguanylat, E310, E320 och annat äckelpäck, medan Kung Markattas är helt ekologisk.
De tärningar jag hade kvar av Knorrs hamnade i soporna.

Ekologisk buljong

Det årliga brödbaket i Järnboås

I den här bakstugan träffas vi idag för tredje året i rad och bakar tillsammans.
Ulrika och Lars som bor här är så generösa och delar med sig av brödugnen som tar två dagar att värma upp så här mitt i vintern.

 Vi är åtta personer och alla har med sig olika degar i olika kärl, det jäser och det bubblar.

En liten hundvalp finns också med den här gången. Han heter Topolino efter Italiens minsta bil, och är en Volpino Italiano och ser ut som en liten pigg polarräv.

Lars, som är den som har byggt ugnen, lägger in mer ved.

Jeanettes surdegsbullar med fikon står och svalnar på en plåt (jag fick fyra stycken. Gissa vad vi ska ha till frukost i morgon?).

Här har Håkan fångat mig när jag skyfflar in några knäckebröd, vilket var det vi satsade på i år.

Sen var det pizza-dags och här är en på väg in i ugnen. Vi börjar alla få snits på det här, så kolla hur elegant man öppnar ugnsluckan med en bit av skyffeln!

Det kan knappast finnas godare pizzor än det här.

När vi kommer hem så har vi med oss knäckebröd så vi klarar oss ett tag.

Knäckebrödet Håkan och jag gjorde några satser av:

30 g jäst
6 dl kallt vatten
1 1/2 msk hel kummin
1 1/2 msk hel fänkål
1 msk salt
6 dl grovt rågmjöl
3 dl rågsikt
7 1/2 dl vetemjöl

Lös jästen i vattnet och tillsätt de mortlade kryddorna, saltet och mjölet.
Arbeta ihop till en smidig deg på ett bakbord.  Degen är för fast för en köksmaskin.
Låt jäsa 1 timme eller längre (den verkar stå ut med det mesta, fraktas runt i kalla bilar och inte bakas ut förrän efter 6 timmar).

Bakar du i vanlig ugn så sätt den på 200°.
Dela degen i tre delar, sedan varje del i fem.
Kavla ut med en kruskavel till stora tunna rundlar.
Grädda i ca 8 - 10 minuter tills de känns stela ( i en vedugn går det rekordsnabbt).

Gästlärare och recept på pak choi

Idag har jag umgåtts med alla Noras sjundeklassare (6 klasser totalt) i egenskap av gästlärare.
Jag är normalt lite rädd för 13-åringar om de är fler än tre stycken på en och samma gång, så gissa om jag fick ta mod till mig.

I natt drömde jag osammanhängande mardrömmar, och i morse höll jag på att infria dem genom att misslyckas med morgonplaneringen.
Pälstjejerna vägrade att bajsa så tidigt på morgonen så jag fick traska fram och tillbaka innan det äntligen blev något.
Är det något en hund är känslig för så är det krav på sig att "uträtta" något.

Sen blev det rätt kul med alla sjundeklassare. De var lite fladdriga och slängiga så där, men snälla och rätt intresserade.
Jag kopplade upp min digitala ritbräda till skolans projektor, och så visade jag lite hur jag jobbar och hur man på väldigt enkelt sätt kan uttrycka mimik och kroppspråk.

I kväll kände jag mig som ett utskitet plommon när jag kom hem vid 16-tiden. Bara ljudnivån under hela da'n!
Öppnade kylskåpsdörren och hittade matterapi i form av några små söta baby-pak choi som låg och väntade på mig.
Precis vad jag behövde!

På 90-talet odlade jag pak choi, som är en slags asiatisk kål som påminner lite om mangold men är mycket godare.
Så här såg jag ut då. Jag försöker se blasé ut trots att jag antagligen var stolt som en tupp över hur stor och fin min nyskördade pak choi ser ut.

När jag är stressad så hittar jag ett meditativt lugn i köket, speciellt om råvarorna är fina.
Kan de se bättre ut än de här små pak choi jag köpte för några dagar sedan hos kinesen i Örebro?

Dom är pyttesmå, vilket man kanske inte ser på bilden....hmmm.

När jag odlade den stora varianten själv för så många år sedan så visste jag inte riktigt hur jag skulle anrätta den här grönsaken. Jag behandlade den på samma sätt som spenat och mangold, men det är först i kväll som jag har insett hur himla god den är.

Jag behövde alltså grönsaksterapi, så jag googlade och hittade ett recept som jag tyckte såg intressant ut på DN, men valde att göra det lite annorlunda.

Om ni hittar ett paket med baby-pac choi så slå till direkt! Köp!

250 g pak choi
5 dl kycklingfond
3 msk neutral olja
1 finhackad vitlöksklyfta
1 tsk finhackad ingefära
3 - 4 shiitakesvampar (jag kör med torkade som jag blöter upp i hett vatten några timmar. Skär bort foten och hacka hatten)
1 msk ostronsås
1 msk maizena + 1 msk vatten

Skölj pak choi noga, skär av  och ansa "foten" och är huvudena stora så skär dem i bitar.

Koka upp buljongen i en kastrull.
Lägg i de små kålhuvudena och låt koka under lock i 1 min.
Ta upp dem, spar buljongen,  och lägg kålen i en het wok med het olja.
Fräs dem lite, och tillsätt sedan vitlöken, ingefäran och svampen.
Fräs lite till, salta.
Tillsätt ostronsåsen och hälften av kycklingbuljongen kålen kokade i först.
Red av med maizenablandnigen tills det blir en lagom simmig sås. Allt kanske inte behövs.

Otroligt gott.

Kinesiska dumplings/potstickers ( gyoza på japanska )

I förra inlägget visade jag hur man kan göra egen dumpling-deg.
I det här inlägget ska jag ge förslag på vad ni kan fylla knytena med.
Till min hjälp i köket har jag ständigt Andrea Nguyens utmärkta kokbok på engelska, ett antal eminenta amerikanska matbloggar som är skrivna av andra generationens immigranter och dessutom har jag hängt på YouTube och tittat på tutorials i timmar.
Man kan till och med hitta tutorials hur man origamiviker första delen på en dassrulle, allt finns utom möjligtvis hur man täljer till en knarvel.

Fyllningen till mina hemmagjorda degplattor hittade jag här.
Jen är en fantastsikt entusiasmerande matbloggare som gillar knyten i alla dess former.
Hon beskriver så himla bra vad dumplings och dim sum är för något - och så ger hon förslag på fyllningar ur familjerecepten; fläsk- och räkfyllning t ex.

Jag valde räkfyllningen, och var då medveten om att jag samtidigt blev en miljöbov eftersom tigerräkor fiskas/odlas på väldigt tråkigt vis.
Jag undrar återigen varför inte våra svenska räkor finns att köpa frysta och råa? Jag skulle hellre ta mig tid att pilla med dessa små om jag fick välja.

Fyllning:
225g råa tigerräkor, skalade, rensade och grovt hackade
225g fläskfärs
3 finhackade vårlökar
1 msk finhackad ingefära
2,4 dl finhackade vattenkastanjer (finns att köpa på burk på Coop eller ICA )
1 tsk salt
1 tsk  sesamolja
Ev. en halv äggvita

Blanda allt väldigt väl.

Är man ovan att vika dumplings bör man nog finhacka räkorna mer än vad jag har gjort. Ju större bitar, desto större risk är det att degen spricker (fast degen är väldigt seg och samarbetsvillig så den spricker inte i första taget).

Lägg en rågad tsk på varje platta och vik ihop. Min dumpling-guru Andrea Nguyen har spelat in en instruktionsvideo.

Det finns mängder av olika sätt att vika dumplings, men någonstans måste man ju börja. Om ni tycker det är för svårt så går det bra att vika till en enkel halvmåne. Fungerar alldeles utmärkt.
Har ni gjort degen själva så ska ni inte använda något vatten som lim, då blir degen jättesladdrig. Vatten används bara till de färdigköpta plattorna.

När man har vikt ihop knytena så kan man välja olika sätt att tillaga dem, se länken. Man kan alltså koka dem i vatten, ångkoka, eller steka dem på ett sätt som kallas potstickers eftersom de ska bita i stekpannan lite grann.
Som nybörjare rekommenderar jag att koka dem, det är absolut det enklaste sättet och ger lika gott resultat som allt annat.
Koka upp en stor kastrull med vatten, lägg ner knytena och se till att de håller sig i rörelse och inte sjunker ner och fastnar i botten. Efter några minuter flyter de upp till ytan, låt koka sammanlagt ca 8 min.
Själv väljer jag att steka dem som potstickers den här gången.

Häll ca 2 msk neutral olja i en teflonpanna. Lägg i knytena med "sömmen" upp och låt steka på rätt hög värme tills bottenytan får en gyllene färg, kolla då och då för det går ganska fort.

När de har fått färg så tillsätt ca 1,5 dl vatten ( eller utspädd kycklingbuljong) och se upp, för nu stänker det! Fort på med ett lock.

Finessen med det här sättet att tillaga dumplings är att de blir till hälften stekta och till hälften ångkokta.
Låt puttra på medelhög värme tills vattnet har ångat bort, ca 5 - 6 minuter.

När det inte finns något vatten kvar, lyft bort locket och sänk värmen och låt eftersteka i 1-2 minuter så att stekytan blir riktigt krispig.
Just det här sista momentet var nytt för mig och både Håkan och jag tycker krispigheten var  en höjdare.

Lägg över en stor tallrik som täcker hela stekpannan. Ha handtaget emot dig och vänd allt upp-och-ner utan att tappa allt i hela köket ;-)
Jag har tappat en hel lammstek i golvet en gång (gissa om det blev en jakt mellan hundarna och mig vem som skulle få tag i den först, men gyozan har jag klarat varje gång till pälstjejernas stora sorg).

Jen föreslår den här goda såsen till:

2 delar ljus kinesisk soya
1 delar vinäger (jag tar kinesisk vinäger)
några droppar sesamolja
chili och vitlökspasta (valfritt, själv har jag en egenhändigt gjord röra men jag skulle tippa att sambal oelek är ett alternativ)
hackad ingefära (valfritt)
hackad vitlök (valfritt)
hackad vårlök (valfritt)
socker (valfritt)

Gör din egen dumpling-deg. Uppdaterad

Ibland blir jag förundrad över vissa journalisters sätt att jobba.
Om man googlar "dumpling deg" på svenska så dyker det upp en del väldigt konstiga recept på välrenommerade sajter.
ICA's Buffé  t ex tycker att man ska blanda 4 1/2 dl vetemjöl med 3 1/2 dl hett vatten, och alla som har bakat någon gång fattar ju vilken klistergröt det skulle bli.
Samma proportioner dyker sedan upp lite här och var (Tasteline och Helsingborgs Dagblad tex) , och jag undrar vem som la ut det först?
Antagligen är det så att någon oseriös journalist eller bloggare missuppfattar, lägger ut och blir sen i sin tur kopierad av lika oseriösa journalister och bloggare.
Jag tycker man måste pröva innan man skriver om sånt här.


Ok, nu har jag fått ur mig lite av min irritation, nu är det dags att hålla Andrea Nguyen i handen och fatta hur man gör.
Eftersom boken är på engelska så blir måtten som de blir när jag översätter till vårt måttsystem, lite ojämna med andra ord.


Deg:
4, 8 dl vanligt vetemjöl
1, 8 dl kokhett vatten
En nypa salt om man så önskar (mitt tillägg)


Blanda allt i en matberedare (tryck på pulsknappen), eller för hand.

Om ni blandar för hand måste ni knåda degen lite längre än annars.
Knåda degen tills den känns mjuk och smidig. Den ska inte kännas det minsta klibbig, tillsätt i så fall mer mjöl och arbeta in.

Kom ihåg att det är lättare att tillsätta mer mjöl till en för lös deg än tvärtom.
Till Andreas mått fick jag arbeta in mer mjöl, kanske en halv deciliter, för att den skulle bli bra att arbeta med, men det var inget problem...jag tog lite i taget. Den ska alltså inte klibba det minsta, men ändå vara seg och smidig.
Låt degen vila en halvtimme.

Dela degen i två delar, lägg en del i en plastpåse. Rulla ut en del till en rulle på ca 2,5 - 3 cm i diameter och dela i 13 mindre bitar.  Jag fick ut 26 degplattor av hela den här satsen.
Ställ varje liten bit upp och runda till den, vänd den i mjöl och lägg alla småbitar i en plastpåse.

Tryck ut en av bitarna med tummen så att den blir lite plattare, kavla sedan en gång åt varje vädersträck så att plattan blir ca 7 cm i diameter.
Nu blir det lite överkurs, och ni som vill kan hoppa det här och bara kavla ut en rundel som är ca 10 cm i diameter.
Överkurs:
En äkta dumplingdegplatta ska ha en liten mage i mitten, ha en slags rondör helt enkelt.
Man kavlar alltså in mot mitten men stannar en bit ifrån, sen vrider man degplattan och fortsätter på samma sätt.

Då ser det ut så här om man håller plattan mot ljuset. Ser ni?

Och vaffö det nu då, undrar ni säkert?

Jo, när man sen viker ihop plattan så är den tunnast ute i kanterna och tjockast i mitten, och slutresultatet blir att allt har samma tjocklek när väl dumplingen är färdigvikt. Detta för att allt ska få samma tillagningstid och bli så gott som bara är möjligt.

De degplattor man köper är industrigjorda och har precis samma tjocklek, så det här är något ni kan finlira om ni har lust.
Knytena blir himmelskt goda hur ni än gör. Blir de misslyckade i formen så spelar det ingen roll - smaken är densamma.

Dumplings och dim sum är i princip samma sak, det är frågan om smårätter och när det handlar om rena dumplings så är det små degknyten som gäller.
Degen kan göras av flera olika slags mjöl eller stärkelse. Om det bara står dumplingdeg i ett recept så är det den här sorten som menas.
Dumplings kan fyllas med allt mellan himmel och jord, kött, grönsaker, fisk, skaldjur...listan kan göras lång.
De kan kokas i vatten, ångkokas, stekas, friteras eller bakas.

Uppdaterat

Man kan också göra glutenfri dumpling-deg.
Den degen görs av vete- och tapioca-stärkelse och blir väldigt vit i färgen och har en härlig konsistens. När knytena sedan kokas eller ångkokas så blir de vackert halvgenomskinliga.
Recept på den degen hittar ni här.

Grillad tofu

Första programmet i serien om Kinas mat handlade om tofu och var väldigt spännande.

Aldrig hade jag anat att det fanns så många olika sorters tofu, och i skepnader som jag inte skulle ha förknippat med tofu förut.

Tofu är en färskostprodukt gjord av sojabönor och smakar egentligen inte särskilt mycket i sig självt, men har en enastående förmåga att suga upp smaker från den omgivande maten. Ungefär som glasnudlar.

Min begränsade kunskap om tufu sträcker sig till att det finns väldigt fina och delikata tofun, sk silkestofu, och den lite robustare varianten, bomullstofun.
Silkestofun är knepig tycker jag, den går sönder så fort man tittar på den, medan den robusta varianten är väldigt trevlig och tål att trä på spett till exempel.

Ikväll marinerade jag och grillade ett halvt paket med ekologisk tofu köpt på Kina-Li och det smakade väldigt väldigt gott.

Du behöver...

ca 200 g fast tofu, sk bomullstofu
4 msk ljus kinesisk soya
2 msk rapsolja (eller annan neutral sort)
1 - 2 finhackade vitlöksklyftor
1 finhackad chili, eller en halv om du inte gillar starkt
1 tsk finhackad ingefära
Strimlad isbergssallad

Skär tofun i kuber och lägg i en plastpåse och häll marinaden över. Skaka om och lägg i kylen några timmar. Vänd då och då.
Trä sedan upp tofukuberna på små bambuspett ( eller strunta i det, det går bra ändå ).
Pensla en grillpanna med lite rapsolja och grilla tofun några minuter på bägge sidorna. Försök få med så mycket av marinaden som möjligt på bitarna.

Fläsk- och kåldumplings, shui jiao (water dumplings).

Lördagskvällens festmåltid i byggkaoset bestod av styckfrysta fläsk- och kål dumplings, 10 åt oss var.
Visst ser det ut som om 20 små fläskdumplings moonar åt oss på bilden - samtidigt!

Det här är nog en av de enklaste dim sum som man kan börja med, om man vill prova på. De ska varken ångas eller stekas, bara koka 8 minuter i vatten. 

Det här är ett modifierat recept efter Andrea Nguyens i den här finfina boken.

Du behöver:

4, 5 - 5 dl lätt packad finhackad kinakål
1/2 tsk salt och ytterligare 1/2 tsk salt
1 msk fint hackad ingefära
4 msk fint hackad vårlök
300 g fläskfärs
1/8 tsk vitpeppar
0,6 dl kycklingbuljong
1 1/2  msk ljus kinesisk soya
1 msk torr sherry
1 msk rapsolja
1 msk sesamolja
1 pkt dumpling degplattor

Fyllning: Lägg kålhacket i en skål och blanda runt med 1/2 tsk salt. Låt stå i 15 minuter för att dra ur vätska ur kålen. Flytta kålhacket till en sil och skölj ordentligt. Krama sedan kålen i handen så du får ur så mycket vätska som möjligt, och lägg i en skål.
Tillsätt ingefäran, vårlöken och fläskfärsen. Blanda allt till en jämn smet med en gaffel.

Blanda i en annan skål resterande 1/2 tsk salt, vitpeppar, kycklingbuljong, soya, sherry, rapsolja och sesamolja.
Häll över kål-och fläskblandningen och rör ihop ordentligt så att allt blandas väl.
Sätt sedan skålen åt sidan i en halvtimme så att smakerna får utvecklas och liksom ingå partnerskap.
Så här långt kan du förbereda en dag innan.

Placera en degplatta i taget i din kupade hand, lägg ca 1 msk fyllning i mitten, blöt degplattan runt om  och vik ihop. Du kan vika på en massa olika sätt, men kom ihåg att hur du än viker så smakar det lika gott i slutänden, även om vikningen blir misslyckad.
Det enklaste är att helt sonika vika en halvmåne, men vill du vara extra flärdfull så kan du prova vikningen som demonstreras i slutet av det här inlägget, the Big Hug.

Upprepa tills antingen degplattorna eller fyllningen tar slut, jag lyckas nästan aldrig få det att gå jämt upp.
Lägg knytena i en stor kastrull med kokande vatten och låt dem sjuda i ca 8 minuter.
Ta försiktigt upp dem med hålslev och servera direkt med en god dippsås, se längre ner i inlägget.

 

Dippsås: 

0.8 dl ljus kinesisk soya

2 1/2 msk risvinäger

1/8 tsk socker

1 - 3 tsk chiliolja (här tar jag en hemmagjord chilimojs som jag har kokat ihop på hackad chili, vitlök, honung, vatten och vinäger).

1 tsk färskriven ingefära eller 2 tsk finhackad vitlök (jag väljer att ta bägge, det är så gott). 

Blanda allt men tillsätt ingefäran och vitlöken precis innan serveringen.

Du kan styckfrysa knytena genom att sätta ner dom i frysen på en skärbräda med bakplåtspapper, låta stå i 2 timmar, och samla sedan ihop dom i en plastpåse och försegla. 

Håller i en månad ungefär.

När du ska tillaga dom så ta upp och låt halvtina medan vattnet kokar upp i kastrullen, lägg sedan i  försiktigt och låt koka i 8 minuter, efter det att vattnet har kokat upp igen.

Ett stort tack till Andrea Nguyen för att hon lämnade sitt tillstånd att lägga ut receptet.

Friterade salviablad - recept

Innan hela köksrenoveringen drog igång, så plockade vi av alla stora och fina salviablad innan frosten kom.
Vi tänkte fritera dem, något som både Håkan och jag gillar väldigt mycket.
Ja, sen så kom snickarn'n förbi och sa att han kunde sätta igång...och så blev bladen liggande i kylskåpet i en plastpåse.
I kväll har jag klämt lite på dem, och de verkar hålla sig förvånansvärt bra i kylen - så kanske finns det en chans att vi hinner laga till dem, som en sista hälsning från sommaren.

Man kan tro att två salviablad lagda som en sandwich skulle bli väldigt starkt, att det skulle bli för mycket salviasmak helt enkelt. Det blir tvärtom, salvian blir mild i smaken när den friteras, så jag skulle kunna äta hur många som helst av de här snacksen.

Plocka de största bladen med stjälkar, blanda ihop en smet av sardellpasta och mosade kapris, ungefär fifty fifty av varje. Hittar ni ingen sardellpasta så mosa sardeller på burk. Kladda på lite av smeten på ovansidan av ett blad och tryck på ett annat ovanpå så att det blir en sandwich. Avigsidorna utåt.

Blanda ihop en frityrsmet. Jag brukar göra lite olika varje gång, så jag har inga färdiga mått.
Ni kan lätt googla på frityrsmet, eller helt sonika köpa en färdig tempuramix i påse (finns i varenda ICA - och COOP-butik numera) och blanda med vatten.
Håll i stjälkarna och doppa i smeten, skaka av överflödet och fritera sedan i olja 180° tills de är spröda och lite gyllene. Det tar inte lång stund.

Lägg på papper och låt rinna av, servera sedan som snacks. Det är värt allt besvär - jag lovar!

Korten tog jag i september när vi friterade en laddning.

Har Gow räkdumplings, Xiā Jiǎo - recept

Jag fortsätter mina asiatiska övningar i köket.
Den här dim sum rätten, Har Gow,  gjorde jag för en vecka sedan men använde potatismjöl istället för wheat starch (som jag inte hade hemma) bara för att jag var så ivrig. Det var ingen hit kan jag tala om, degen blev som en gummiboll, och jag fick slåss för att få till dumplingarna.
Hur som helst gav det mersmak, eftersom de blev så himla goda, och igår kom Eva till min undsättning med fyra påsar vetestärkelse från Kina Li.

På't igen alltså. 

Denna gång var det rena fröjden att arbeta med degen. Den blev alldeles vit, väldigt formbar och lättjobbad. Recept på degen hittade jag här.

Jag följde på ett ungefär min vietnamesiska matgurus recept på fyllning, men ändrade lite eftersom jag hade gjort dem en gång tidigare, lade bl a till vitlök, ingefära och en äggvita.

Det här receptet räcker till 32 dumplings.

Fyllning:
300 g råa tigerräkor med skal eller 250 g utan skal. Skär de skalade räkorna i stora bitar. Jag skar varje i 4 delar.
3 msk finhackade bambuskott
1 finhackad vårlök
1/2 tsk färskriven ingefära
1 finhackad liten vitlöksklyfta
1 tsk salt
1/8 tsk vitpeppar
1 1/2 tsk torr sherry
1/2 tsk sesamolja
1/2 msk maizena
1/2 äggvita
Blanda allt väl i en bunke och låt stå och dra i 30 min.

Deg:
150 g wheat starch (en vetestärkelse som finns i välsorterade asienbutiker)
30 g tapioca starch (tapiokamjöl/stärkelse finns också i asienbutiker)
1/4 tsk salt
2,4 dl kokande varmt vatten med lite kycklingfond i
1 tsk rapsolja

Om jag förstår det rätt så ska den här degen vara glutenfri och därför ett bra alternativ för glutenallergiker.

Dippsås:
Ljus kinesisk soya, ta absolut inte den mörka! Den ljusa finns att köpa i asienbutiker.

Blanda de torra ingredienserna i en skål. Tillsätt den kokande buljongen och oljan, blanda ihop så allt mjöl sugs upp av vätskan.
Ta upp den varma degen på ett bakbord och knåda den smidig med händerna.
Dela degen i fyra lika stora delar.

Lägg tre delar i en plastpåse och rulla ut en del till en 20 cm lång cylinder.

Dela cylindern i 8 lika stora bitar. Lägg bitarna i en plastpåse och gör likadant med de resterande tre delarna.

Ta ut en liten degbit ur plastpåsen och lägg på en skärbräda med en bit bakplåtspapper.

Lägg en annan bit bakplåtspapper över och tryck till med något platt, t ex en kastrull.

Efter kastrulltrycket ser det ut så här.

Degrundlarna ska vara ungefär 8,5 cm i diameter. Räcker inte kastrulltrycket kan man bearbeta dem med en asiatisk rullpinne, se här hur ni gör. Har ni ingen rullpinne och har långt att ta er till en asiatisk livsmedelsbutik kan ni göra pinnar själva, se här hur man gör det!

Sen viker man en liten korg av varje degrundel, jobba med en i taget. Börja med att vika 8 små veck där varje veck överlappar det föregående  halvvägs och tryck till lite så att de håller sig på plats.

När man har vikt alla 8 vecken så bildas det automatiskt en sån här liten bägare.
Så här såg verkligen inte mina första vikningar ut, tro inget annat, men med lite övning så blir vikningen bättre och bättre.
Kom ihåg - även om vikningarna blir lite misslyckade så blir ju smakresultatet precis detsamma ändå, det är det som är det viktigaste!

Sen tar man en tesked av fyllningen och placerar i bägaren. Försök undvika att komma åt degkanterna.

Vänd den veckade sidan från dig, och tryck ihop degbägaren i form av en halvmåne.
Sätt ner den och tryck försiktigt på den uppifrån så att botten plattas till lite och den står stadigt. Så här ser vikningen ut uppifrån när den är klar.

Ångkoka knytena i ca 7 min, sen är det bara att NJUTA!.

Obs, jag brukar lägga bakplåtspapper i botten och sticka lite hål i det så att ångan ska få fritt spelrum runt de små godsakerna.
Har ni ingen ångkokare så går det hur bra som helst med en sån där ångkoks-solfjäder i rostfritt som kostar typ 19 kr på Ikea (sätt den längst ner i en stor kastrull med lite vatten, och sprid ut den).

När jag lyfte på ångkokarens lock drog jag efter andan, så vackra var knytena när de var färdiga, se första bilden.
Räkbitarna lyste rosa genom det halvgenomskinliga deghöljet och såg fullständigt förföriska ut.
Salig blev jag när jag tog min första tugga och mötte först den lena degen och sedan de härligt stora räkbitarna som gav tuggmotstånd. Vilken smakupplevelse! Det här är nog min favorit hittills.

Håkan agerade matfotograf och pälstejerna hoppades hela tiden att jag skulle tappa något...