Helgbestyr

Resten av helgdokumenterandet överlämnar jag med varm hand åt Håkan, som har tagit alla foton i det här inlägget.

Under två säsonger har vi haft en presenning liggande på det ena av våra två köksland. Bägge var helt igenvuxna när vi flyttade hit, det såg ut som en tistelåker alltihop.

Vi började bearbeta jorden i ena landet med hacka och spade, och har nu brukat det i två år och fått härliga skördar av zucchini, mandelpotatis, plocksallad, morötter, sockerärter och brytbönor.

I helgen avtäckte vi det andra landet där presenningen har tagit död på allt rotogräs vid det här laget.

Här håller vi på att jordfräsa och gödsla landet.
Jag tycker väldigt synd om alla feta daggmaskar, men landet är för stort för att vi ska orka spadvända jorden.

Poppan dyker upp då och då, medan Gaia ligger och solar uppe på gräsmattan.


Sen grejar Håkan med bilarna, och får igång min gamla 403:a vid första försöket. Han är så snäll Persson (uttalas Perschååån) och startar alltid lika snällt varje vår.

Håkan rullar ut sin 404:a som han inte har fått igång än. Det är något elfel tror han.


Till min stora förvåning har orientvallmon börjat titta upp i pluggbrättet.
Jag hade gamla frön som jag inte trodde var grobara längre, och satte dom på vinst och förlust.
Eftersom jag inte trodde på dom, så hann jag beställa nya vilket var ett misstag.


Är det någon som vill ha dessa fröpåsar?

Det är bara att maila i så fall, så skickar jag.


Den här bilden är från min gamla trädgård och föreställer den ena sorten, orientvallmon Carneum. Helt makalös vacker tycker jag.


Den vita orientvallmon Royal Wedding är lika vacker den, fast vit.
Det är alltså frågan om perenna storblommande vallmo som återkommer år efter år.

Kejsarkronor i sin naturliga miljö

I förra inlägget skrev jag lite om Kejsarkrona,Fritillaria imperialis på latin, en liljeväxt som man odlar som trädgårdsväxt i Sverige men som förekommer naturligt från sydöstra Turkiet till västra Himalaya.

I min förra trädgård odlade jag den och blev lika glad varje vår när liljorna plötsligt sköt i höjden och vecklade ut sin märkliga blomkrans under en punkfrisyr av gröna blad längst upp.

Igår googlade jag på liljan och blev sittande länge och stirrade på den här bilden som är tagen i Iran.

De flesta av våra trädgårdsväxter är ju hämtade någonstans ifrån, men ofta har vi ingen aning om hur det ser ut där de växer vilt. Inte jag i alla fall.
Det var därför jag blev så fascinerad av den här bilden. Så torrt det ser ut!
Mina kejsarkronor växte i djup mylla och aldrig hade jag kunnat tro att de kunde växa i en så karg miljö och se så välmående ut.

Jag vet att många upplever Kejsarkronan som rätt svårodlad, att den skjuter i höjden men inte bildar några blomkransar, men på bilden har liljorna inga problem med blomningen inte.

Fotot har jag helt fräck snott från Wikipedia, och vad ni gör, klicka på bilden! Jag har lagt ut den extra stor.