tisdag, februari 03, 2009

Mysteriet med de talande hundarna, del 2.

Det är ett pipande och ett gnällande på stationen så ni kan inte tro!

Imorse glömde Poppan surrogatvalpen i sängen, och när hon hade kommit nerför trappan insåg hon sitt misstag och for upp igen i raketfart för att hämta "vappen".

Jaha, så kom Bi förbi vid åttatiden och hon visste ju inget, så när Poppan for ut genom dörren med sin vappe i munnen för att hälsa så klämde Bi lekfullt på gummihanteln och Poppan blev alldeles till sig över att vappen skrek.
Jag fick snabbt förklara läget för Bi.

Poppan var lite ovillig att följa med på morgonpromenaden utan valp, men jag tog den ifrån henne, la den på hallmattan och klappade den försiktigt så att hon skulle se var den fanns.
Så gick vi, och Poppan glömde sin valp och intresserade sig som vanligt för sorkar under snötäcket och doftspår efter av andra djur.


Efter en och en halv timme var vi hemma igen, och då var det inget fel på Poppans minne. Hon visste inte hur fort hon skulle komma in i hallen igen för att återförenas med sin valp.
Ja, sen var det en svansviftande och ett bärande och ett ynkande igen.
Poppan hade problem med hur hon skulle få i sig lite av sin frukost utan att släppa taget om valpen.


Så här ser det ut under datorbordet när jag skriver det här. Hon har ändrat ställning några gånger, men alltid flyttat med sig valpen så att hon ser den.



25 kommentarer:

Kesu sa...

Jag blir nästan rörd av Poppans omsorg. En sån fantastisk mamma. Hon skulle ju bryta ihop om du tog vappen ifrån henne. Smart av dig att lägga den så att hon såg den och sedan klappa vappen för att markera att du också månar om den lilla skrutten. Det bor nog en hundpsykolog i dig.

Finfina bilder också på Poppan och vappen.

Evas blogg sa...

Men jag blir alldeles rörd. Tänk vilken omsorg.

ab sa...

Men Gaia klarar sig utan låtsasbaby? Vilken tur att de inte vill ha samma!

Christina sa...

Kesu: Bi och jag gick faktiskt och pratade om det imorse, vilken fantastisk mamma Poppy skulle bli.
Det är nästan så att jag är sugen...
Lelle B kanske ställer upp?

Eva: Ja, det är rörande att se henne. Inte en sekund viker hon från vappens sida. Överallt är den med och snuttas med.

ab: Gaia har inte adopterat ngn låtsasvalp, hon verkar nöja sig med att vandra runt som en osalig ande och sjunga och gnällprata.

Ja, sicken tur att de inte konkurrerar om samma surrogatvalp, vilket liv det d å skulle bli! Det räcker sannerligen som det är ;)

Kesu sa...

Dagens andra skratt när jag läser dina kommentarer. Jag ska fråga Store B om han ställer upp. Lelle R skulle inte tveka en sekund, det vet jag :D

LindaLotta sa...

Men så go hon är!!
Finaste Poppan då :)
Det är något alldeles speciellt att se de ta hand om en "bebis".

Min katt gör likadant. Hon har ett par stycken och hon är noga med att lägga dem i matskålen ibland så att de får mat i sig :)

LindaLotta sa...

Men så go hon är!!
Finaste Poppan då :)
Det är något alldeles speciellt att se de ta hand om en "bebis".

Min katt gör likadant. Hon har ett par stycken och hon är noga med att lägga dem i matskålen ibland så att de får mat i sig :)

LindaLotta sa...

Nämen oj, förlåt!

Christina sa...

Kesu: Dom har samma färger, bara en sån sak ;)

LindaLotta: Oj, lägger hon dom i matskålen!!?? Det var värstingen till klok och omsorgsfull kisse!

Trycker dubbelt gör jag ofta när det segar och man tror att kommentaren inte har reggats :)

Kesu sa...

Nu pratar du om R va? Inte B? ;)

Lelle Raggsockan och gracila Poppan skulle få urfina valpar. Jag vet att Poppan skulle ta hand om dom på bästa sätt och Tutan skulle vaka över dom dag och natt.

Christina sa...

Kesu: He he, jag pratar förstås om R, inte B för Poppan är inte "sån" ;)

Ja du, vilka små raggsötisar det skulle bli:))))

londongirl sa...

Men vad hon är go med sin lilla "valp"....borde hon inte få en på riktigt också? :-))

Mian sa...

Alice blir likadan då hon är skendräktig. Ruvar stenhårt på en lite mjuk pipleksak hela tiden. Släpper den inte ur sikte och hinner stundtals inte äta utan rusar iväg för att skydda den lille så fort hon ser att man råkar snegla på den.

Staffan H sa...

Åååh, vilken omsorgsfull surrogatmamma Poppy är! Minns hur våra tikar var och lider med damernas husse och matte. :-)

Christina sa...

londongirl: Du anar inte vad jag har lust... :)

Mian: Se där, en till! Alice verkar göra som Poppy, eller om det är tvärtom? ;)
Har Alice fått mjölk i juverna eller har det stannat vid valpomvårdnad?

Staffan: Ja, jag blir alldeles rörd, hon är såååå om sig och kring sig med valpen.
Det är både jobbigt och spännande på samma gång, lite som att vara med i en naturfilm ;)
Vad hade ni för tikar Staffan?

Eva H-höjden sa...

Tänk att de gör sällskap i den här saken! Godingar!!!

ab sa...

Kvinnor som lever i grupp lär också få mens samtidigt. Det kanske har en liknande förklaring - att man i en nödsituation ska kunna amma varandras barn?

Kesu sa...

Hihi! B är inte heller sån! (Du såg kanske att du skrev Lelle B istf Lelle R tidigare.) Ska snart lägga ut bilder på raggsockan utan ragg. Jag tror det måste bli snaggsockan ett tag :S

Får vi se några fler bilder av mamma Poppan idag?

Mian sa...

Lite svullen blir hon också, Alice, om tuttarna.
Tänk så hormonerna virvlar runt i hundarna och inget kan de göra. Undrar hur de upplever sina skendräktigheter?

Christina sa...

Eva H-höjden: De slår alltid följe de där två :)

ab: Annie från Texas var inne på samma sak...fast inte slutsatsen he he ;) Verkligen tänkvärt!

Kesu: Aha, nu var det min tur att falla på eget grepp he he...nu förstår jag plötsligt varför du drog in B i det här, jag undrade verkligen ;))))

Så lustigt - jag har kallat Poppy för Mamma Poppan hela morgonen.
Jag trodde att ni hade tröttnat, men självklart lägger jag ut några valpbilder idag. Behövde bara en förevändning ;)

Mian: Ja, vi undrar också hur de upplever det här egentligen.
Pälstjejerna är fortfarande inte svullna, ett gott tecken.

ab sa...

Jag vill läsa mer om hundarna! Det är lite som att ha hund själv, att få följa dem och dig.

Kesu sa...

Tröttnat på bilder av Mamma Poppan??? Never! Bring them on!

Jag hade nog inte dragit in B om inte du börjat ;)

Härligt med alla tips du fått från tikägare. Blogg är bättre än bäst!

Christina sa...

ab: He he, jag skyller på dig och Kesu ;)

Kesu: He he, jag förstår nu som sagt hur B kom in i bilden ;) Jag märkte inte att jag skrev Lelle B istället för Lelle R...
Ja, visst är det härligt med alla generösa tikägarrapporter! Nu känner jag mig betydligt lugnare.

Staffan H sa...

När jag var riktigt liten hade mormor en border collie, men hon gillade inte småbarn så de enda minnesintryck jag har av henne är att vi bägge passades noga. :-)

Efter några år utan hund skaffade vi en labradortik. Henne växte jag upp med. Världens vildaste, snällaste och bästa barnhund.

Sedan var vi åter utan hund i några år innan vi skaffade taxdam ett som växte upp till en kanintax. Året därpå fick hon sällskap av en valp från samma kennel, men hon blev nog stor nog att vara dvärgtax.

Taxen d ä blev 16 år gammal och kom med tiden att styra, ställa och regera efter bästa förmåga och med fast tass. Gamla taxar har en tendens till att bli "poliser" och hon blev sådan.

En dragning åt lyxvaror hade hon också. Rostbiff och oxfilé gick förstås i damen utan protester, men även alla sorters skaldjur och kronärtskockor fordrade hon mycket bestämt att få vara med och smaka på.

Efter avslutad måltid då sådana delikatesser vankats gick hon iväg för att omsorgsfullt torka av nosen på husets bästa matta.

Christina sa...

Staffan: Vilken underhållande berättelse om familjens alla hundar :)
Jag log stort när jag kom till gourmétaxen som torkade av nosen på bästa mattan he he :D

Och tänk, våra hundar är också galna i just skaldjur!