tisdag, maj 17, 2011

Den första kejsaren av Qin


Innan jag gräver upp "mina" terracotta-krigare (som flaxade ut i cyberrymden och försvann för några dagar sedan) måste jag nog skriva helt kort om kejsar Qin Shi Huangdi som ligger bakom terracotta-armén, Kinesiska muren och mycket annat.

221 f. Kr. lyckades lyckades denne man, som då var känd som kung Zheng av Qinriket, lägga under sig sex av sina krigiska grannländer och ena alla sju till ett enda som fick namn efter hans eget rike.

Han tog titeln Qin Shi Huangdi, som betyder "förste kejsaren av Qin"
Tidigare hade det bara funnits konunga-titlar så han blev alltså känd som "Förste kejsaren".
Han är också känd för att ha varit en oerhört grym och blodtörstig regent, men han genomförde en massa bra och anmärkningsvärda reformer och byggnadsverk.

Det var Kejsar Qin som sammanfogade och förlängde förvarsmurarna mot norr till det som kallas Kinesiska muren, han byggde vägar och bevattningssystem och han moderniserade och standardiserade skriftspråket så att det kunde läsas och förstås över hela Kina.
Även penning- och mätsystem gjordes enhetliga och han instiftade en gemensam lag att användas över hela landet.

Allt detta redan på 200-talet f. Kr.

Lilla sigillskriften till höger och den reguljära till vänster

Tecknen ovan betyder Lilla sigillskriften.

Det standardiserade skriftspråket kejsar Qin införde kallas Lilla sigillskriften, innan dess hade tecken förekommit i en mängd olika varianter. Nu infördes alltså en enda officiell form för de vanligaste 3 000 tecknen.

Lilla sigillskriften är mycket vacker men lite stel och formell, därför utvecklades den i sin tur till först en lite friare form, li shu (kallad den officiella stilen), sedan till det som har fungerat som normalskrift sedan slutet av Handynastin fram till våra dagar, kai shu (kallad den reguljära skriften).

Lilla sigillskriften betraktas alltså som mycket vacker och det är den som med förkärlek används i namnstämplar än idag. Se tidigare blogginlägg om stenstämplar här.

Kejsar Qin hade bestämt att när han dog skulle hans grav vaktas av en gigantisk terracotta-armé i naturlig storlek (de är faktiskt lite större). Det lär ha gått åt hundratusentals slavarbetare för att förverkliga allt detta.
Enligt tron fanns det krig även på andra sidan graven, så Kejsar Qin lämnade inget åt slumpen.
Han skulle bli en lika stor härskare även i nästa liv.

År 210 f. Kr. dog kejsar Qin och begravdes med sin terracotta-armé som bestod av  generaler och kavallerister, fotsoldater och hästdragna vagnar i oändliga rader, allesammans vända österut mot hans egen gravkulle som än idag är orörd.



På reskompisen Karins blogg kan ni se ett fint litet bildspel om vägen till Xi'an och terracotta-armén.

10 kommentarer:

Pettas sa...

Säga vad man vill om jordens alla härskare, de flesta har lämnat otroliga skatter efter sig för oss att beundra och begrunda. Terracottaarmén är helt otrolig. Som en saga.

Eva H-höjden sa...

Hisnande

Ninna sa...

Det var väl honom Evert Taube skrev om i sin "rap" om Kinesiska Muren. Som "ville att historien skulle börja med honom..."
Tyvärr missade jag Terrakottaarmén när den var i Stockholm, det är ju "fel" del av landet för min del.

slöjdLena sa...

Några i armen har tappat huvudet, kanske i något krig på andra sidan?

Han verkar ha varit en speciell man. Deras skrift verkar oerhört mycket mer komplicerad än vår.

Tack för ännu en intressant start på dagen.

Lisette sa...

Mer mer mer mer mer mer mer MER!

Härligt Christina. Jag njuter i fulla drag av varje historielektion

coyoteros sa...

intressant kina historia,,tycker att terrakottaarmen ser lite beskedliga ut i sina snarlika morgonrockar,,tillskillnad från djingis khan som åxå var kejsare några hundra år senare ...

och att kina åxå haft massor med kejsarinnor hadde jag ingen aning om..
noterade åxå att den förste kejsaren försökte få evigt liv,genom att dricka kvicksilver,,men efekten blev ju helt motsatt,,om jag har fattat rätt...otroligt intressant..

Anita sa...

Den terracotta-armén måste ha varit fantastiskt att se. En önskedröm att få se på plats!

PS: Hmm.. hur har du fixat den lilla röda figuren i din blogglänk..? Den som du också har till höger... Fiffigt fint!

Christina sa...

Pettas: Terracotta-armén var en mycket stark upplevelse, jag var faktiskt lite oförberedd på hur stark.

Eva H-höjden: Jo :-)

Ninna: Japp, det var han som Povel rappade om ;-)
Jag missade också armén när den var i Sthlm, vem hade trott att jag skulle få se den på plats!

slöjdLena: Ja, mer komplicerad, men åh så åtråvärd! Skriften alltså ;-)

Lisette: Hoppas att allt stämmer, det vore trist med historiska tabbar...

coyoteros: Beskedliga är inte rätta benämningen, värdiga skulle jag vilja säga.
Ja, oj vad han satte i sig, den första kejsaren - allt för att bli odödlig. Och vilket temperament han hade!

Anita: Ja, det var verkligen en upplevelse att se krigarna på riktigt.
Det lilla sigillet i länken - jag följde bara tips på den här sajten:
ttp://fixa-din.blogspot.com/

olgakatt sa...

Den kinesiske kompositören Tan Dun har skrivit en opera som heter The First Emperor där kejsarens roll är skriven för Placido Domingo och den har uruppförts på Metropolitan i NY för ett par år sedan. Den finns att se på Mets hemsida. Den handlar om kejsarens besatthet att få en musiker att skriva en nationalsång. Den är fantastisk att se och höra på datorn!

Christina sa...

olgakatt: Oj, det visste jag inte. Tack för tipset, Domingo är min favorittenor så jag försökte lyssna på Mets hemsida när jag satt och jobbade idag, men trots att jag reggade mig så fattade jag inte hur jag skulle lyssna utan att börja betala månadsvis.
Jag kollade i alla fall på youtube och Placido Domingo är helt fantastisk som den första kejsaren - den mannen åldras verkligen med behag :-)