Imorse när jag satt och åt frukost stelnade jag plötsligt till med mackan halvvägs mot munnen.
Jag hörde ett klart misstänkt ljud och försökte lokalisera det. Ett litet knaprande ljud...kunde det vara något som stod och vibrerade mot något...eller var det, ve och fasa, en mus?
Jag reste mig och rörde mig så försiktigt som möjligt mot ljudet som visade sig komma från en säck hundfoder i rummet innanför köket.
Försiktigt flyttade jag lite på säcken och ljudet tystnade tvärt. Runt säcken fanns en massa pappersfnas och vid närmare granskning av säcken så hittade jag flera uppgnagda hål.
Pälstjejerna hade intresserat följt mina förehavanden från sina platser i kökssoffan, med samma uppmärksamhet som de brukar ägna min frukostmacka. Hoppfullt ropade jag in dom i musrummet, stängde dörren ifall musen skulle komma utfarande, och pekade uppfordrande på säcken och allt pappersfnas på golvet.
-Uh, vad vill hon att vi ska göra?
Pälstjejerna nosade lite förstrött och tittade frågande upp mot mig.
- Men jisses, gör skäl för att ni bor här, tänkte jag surt.
Nä, ingen reaktion hos tjejerna. De följde mig med blicken när jag tog tag i säcken och förpassade den ut på verandan. Jag skakade lite på den och kikade ner på torrfodret. Inget rörde sig, ytan av torrknaler låg helt stilla. Hade musen omkommit när jag skakade säcken eller var den kvar inomhus?
Nu har jag monterat en Anticimex musfälla i rummet där säcken har stått och stängt dörren.
Och pälstjejerna, hur är de funtade egentligen? Utomhus kan de jaga möss och sork med en outsinlig energi, men inomhus - nähä!
Nu sitter jag och lyssnar efter ljudet när en musfälla slår igen medan hundarna tar igen sig i soffan i vardagsrummet.
De har haft en ansträngande morgon.
onsdag, december 10, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
19 kommentarer:
Så reagerade min förra katt också - han tyckte inte att det var fär plej när mössens gömde sig i bokhyllan (bakom Djurens liv).
Margaretha
Men tänk på hur GLAD musen måste ha blivit när den hittade så himla mycket mat!
Du måste nog tömma säcken och se om den är kvar, drunknad i överflödet. För om den är det och inte tas bort blir ju fodret oanvändbart.
em: ;-)
ab: eller hur? :-D
Det var bara några kilo kvar i säcken som tur var, och bara vetskapen att en mus har härjat omkring och pinkat och bajsat bland torrfodret gör att jag slänger det i alla fall. Fast först ska jag gå igenom fodret för att kolla om musen ligger där.
Ska du begrava den om du hittar den? :)
Jag menar förstås, om du hittar den död. Annars släpper du förstås ut den i Guds fria natur!
(Där pälstjejerna kan käka upp den, antar jag.)
Det där är ju rena julbordet för en liten mus eller två.
Kanske hela släkten?
Ibland, men itne ofta, är jag väldigt glad att jag bor i hyreshus.
Speciellt när det gäller möss.
ab: om den lever så har den nog knaprat sig ut ur säcken vid det här laget och är väl redan inne i köket igen.
Ingenting i fällan inomhus än så länge.
Snart får jag väl gå ut och vända upp och ner på säcken.
Hittar jag den död passar jag på att teckna jag av den innan jag förpassar den utanför tomten.
Elisabet: ja, det är det som oroar mig, att hela lilla musens släkt ska ha alternativ Nobelfest ikväll...i vårt kök!
Ah, lantlivets välsignelser!
Hahaha alternativ nobelfest! Kan se dem framför mig :-) Har du hittade någon mus än? Brrr, jag ryser. Säger som Elisabet, när jag hör sånt här är jag glad att jag bor i lägenhet (annars kan jag sakna huset på landet ibland). Det räcker med sommarmånaderna i stugan, där knapras det vilt.
ab: ;-)
Eva: Näee, jag vände upp och ner på säcken och de kvarvarande kilo torrknaler...men ingen hundfoder-krossad mus.
Jag förstår ärligt talat inte vart den slank iväg!? Musfällan inomhus står fortfarande ovittjad.
Usch då. Den smet säkert in i nåt hål, det behöver ju inte vara stort. En gång hittade jag en mus när jag lyfte den upp och nedvända stekpannan från diskbänken. Gissa om det blev skrik och spring!!!
Glömde säga att jag läst att möss inte gillar vitlök. Pepparmyntsolja har jag prövat och vet att det funkar men vitlök har jag inte testat - inte än....
Margaretha
What an adventure you are living!!
More than you need.
Good luck,
annie
annie: yeah, a rat-adventure...
Now it's war.
em: missade ditt förslag om vitlök.
Varje dag glömmer vi att inhandla pepparmyntsolja, vi förbannar oss själva, men så är det.
Vitlök finns överallt i köket, vilket inte hindrar mössen, men enris har jag hört ska vara bra.
Nu är inte detta enristrakter, men vi ska fixa det så fort vi kommer åt.
Jag hoppas på att pepparmyntsoljan ska skrämma iväg dom, när vi väl köper den ;-)
Isch, för möss! Hoppas ni hittar "ingångsstället" för mössen på huset! Annars kan det bli svårt att bli kvitt dem, gissar jag.
Lycka till!
smulan: det är just det! Vi trodde att vi hade hittat ingångsstället, men tji fick vi.
Vi har just sådana där möss här också (som den du visade på bild förut menar jag). Vi har en skrubb där vi bara förvarar en massa bråte (sånt man egentligen borde kasta men inte orkar) och där satte vi en råttfälla med lite ost i. Dagen efter hade den fått napp, så att säga.
Vi sa att vi tar bort den döda musen när vi kommer hem igen (vi var precis på väg nånstans). Hm... När vi kom tillbaka var där bara en halv mus kvar... Någon hade kalasat på den! Urk!
Så vi fick städa bort det, och så laddade vi fällan igen. Efter bara nån halvtimme hörde vi hur den slog igen och så hade vi fångat Kannibalmusen.
Tack och lov har vi bara haft möss i den skrubben och på vinden hittills, inte inomhus "på riktigt".
Våra hundar är nog inte heller några musjägare. Speciellt Brunis skulle mest bli döskraj. :)
Ellis: det var det värsta - är de kannibaler också!!! Yeck, så äckligt!
Ja, var glad att ni inte har möss inomhus "på riktigt", utan bara i en skrubb. Det här håller på att driva mig till vansinne!
Snart får vi riva ut köksbänkarna som vetter mot ytterväggen, för det är där bakom de kommer in. Som det är nu är det helt omöjligt att komma åt.
Skicka en kommentar