lördag, december 06, 2008

Hundmålningar

Förra sommaren målade jag våra hundar i olja, och det var så himla roligt. Jag önskar att jag hade tid att måla lite oftare så att jag blev varm i kläderna.
Jag lägger ut några arbetsbilder från skissstadiet till färdig duk.

Poppan målade jag när hon sitter i vårt badrum som höll på att renoveras. Slangar i väggen och äckelgrön fuktspärrsfärg på väggarna innan kaklet kom på plats.









Och Gaia är avbildad på Nordjylland där vi tillbringade en vecka vid västerhavet för några år sedan i mars månad. Gaia tröttnade aldrig på att springa som en galning längs de folktomma sandstränderna, försvann som en liten brun prick i fjärran...och så tillbaka igen.





9 kommentarer:

Elisabet sa...

Å, vilken gåva .. jag vet, jag har sagt det förut!

Jag menar, att kunna fånga nånting med pensel!

Evas blogg sa...

Och nu blir jag alldeles glad inom mig. Att måla hundar är inte lätt men du är suverän på det! Och så får jag lära mig lite mer om hur man lägger skuggor :-) Tack!

Christina sa...

Elisabet och Eva: när jag var yngre så hade mina vänner barn som nu har flugit ur hemmen, och alla ritade de av mina foxterriers som jag hade på den tiden.
Jag hade en hel vägg i köket (i torpet som jag bodde i på somrarna förr) med inramade barnteckningar som alla föreställde hundarna. Den ena bilden underbarare än den andra.
Jag tror alla kan måla hundar, eller vad som helst, om man bara bevarar barnasinnet och inte lägger sordin på sig själv.
Ursäkta om det låter förnumstigt...

annie sa...

You've caught their spirit. Charming, Christina.
annie

Monet sa...

Åhhh, så bra Christina!! Helt underbara bilder. Och nej, det är inte så att ALLA kan måla. Sjunga kanske, men inte måla så här - det är dels talang men också mängder med träning och åter träning.

Men utan att ha "det" blir det aldrig så här mästerligt! Fortsätt, snälla!!

Christina sa...

Monet: nu rodnar jag nästan som du tar i ;-)Tack, det är roligt att du tycker om dem.

Jo, jag tror bestämt att alla kan måla. Sen om man är bra på att avbilda - det är en helt annan sak.

Jag önskar att det fanns utbildade teckningslärare fr o m 1:a klass, som hjälpte barn att bevara sin lust till att måla.
Som jag minns skolan så fungerade det precis tvärtom.

Monet sa...

Jag hade bra lärare. Från första klass med min fröken som tyckte jag ritade en fin sotare till bokstaven S. I realskolan fick jag "litet a" i kemi. Och det berodde INTE på att jag var duktigt på formler. Men min lärare blev så rörd och road över hur jag målade lackmuspapperens färgförändringar att han struntade i själva kemin. Jag fick guldstjärna på varje vackert experiment!!

Det fortsatte upp i gymnasiet där jag i och för sig var den enda som fick "Stora A". Alla andra lekte sig igenom lektionerna. Men jag visste från början att jag kunde, jag tror det börjar där.

Och rodna inte: it takes one to know one, så är det bara. Och jag har haft egen målarskola i flera år så jag VET vilken utveckling många kan genomgå. Men faktiskt inte alla!

"Måla - avbilda" - vilken diskussion i sig!!

Christina sa...

Monet: jag tror det här är stoff till en egen post, för jag är inte ense med dig ;-) Det kommer så fort jag får tid och har hunnit suga på argumenten lite...
Såna här diskussioner är verkligen himla intressanta!

Emma R sa...

Breathtaking...