Jag har under årens lopp stött på många liknande sniderier på bygdeauktioner, men aldrig funnit några som har hållt samma kvalitet.
Ivar var aldrig insmickrande, han var erotisk och han brydde sig inte om trender. Han körde sitt rejs.
Han kunde t ex utan problem placera en aborre på en trädgren strax nedanför en orre.
Här sitter leopardkvinnan. Det här har han suttit och snidat i sin ensligt belägna pålstuga i Västergötland, bara så där. Vad han måste ha fantiserat om goa, varma kvinnor!
.jpg)
5 kommentarer:
U N D E R B A R A!
Och fågeln bakom sjöjungfrun .., ååå, så härligt!
Så du har dessa två? Det borde finnas fler, man ser ju en hel rad på ett av fotona. Har det varit någon utställning? Eller blir det?
Elisabet: Åh, så roligt att du också tycker om figurerna, en del tycker bara att dom är...töntiga. Jag tycker dom är så genuina...och vackra...och innerliga.
Rutan: nej nej, han gav nästan aldrig bort några av sina alster, inte sålde han heller.
På 70-talet dokumenterade jag alla hans skapelser med analog kamera för att spara till eftervärlden.
Men var finns de nu?
Rutan: jag var rädd att de skulle skingras med vinden efter Ivar i Klevas död, det var därför jag fotade, men de hamnade på bygdemuséet i Lyrestad. Det är inrymt i hamnmagasinet vid kanalen om nu ngn har vägarna förbi.
Tyvärr så är träfigurerna hopfösta och inklämda på ett urtrist och okänsligt sätt i ett vitrinskåp och ser inte mycket ut för världen, exponerade på detta usla vis.
Så var det i alla fall sista gången jag såg dom, och jag blev så ledsen så jag har aldrig satt min fot där igen.
Nu när jag skriver det här får jag nästan lust att ta kontakt med föreningen och försöka få till stånd ett annat sätt att visa dem.
Skicka en kommentar