Kvällens post handlar alltså om gyoza, en blandning av stekta och ångkokade dumplings. Jag har lärt mig att laga till den av min japanske vän, och han hävdar att det är en kinesisk rätt till ursprunget, men han tillagar den japanskt och efter eget huvud.
Jag höftar när jag lagar mat så det här är en bild av vad jag använde mig av ikväll. Jag la till mer lök efter att ha smakat på smeten. Hur du än gör så blir det här kalasgott, jag lovar!
Skalade svenska räkor, gul lök, vitlök, morötter, champinjoner, bambuskott (ungefär 200 g) och ca 300 g köttfärs. De runda plattorna till höger är de köpta degplattorna. Om du har svårt att få tag i köpeplattor så lägger jag till ett recept på deg som du kan göra själv allra sist i den här posten.
Kör lök, vitlök, morötter, räkor, bambuskott, champinjoner i en matberedare lite grovt sådär. Förr stod jag och hackade för hand och det tog en halv dag.
Bryn alltihop i lite olja. Betoning på lite.
Låt svalna och blanda sedan ner den råa köttfärsen.
Är ni fortfarande med? Lägg en degplatta på ena handen och lägg ungefär en tsk av smeten i mitten. Fukta kanterna runt om med vatten, och vik sedan ihop knytet på mitten, som en halvmåne.
Nu blir det svårt att förklara, men låt ena halvmånen vara som den är, vecka sedan den sidan du har emot dig och kläm till efterhand. Börja från ena änden.
Så här ser ett färdigt gyozaknyte ut.
- Tappa en, tappa en, tappa en, tappa....snälla...
Hetta upp en stekpanna med lite olja i, lägg ner alla knytena med den veckade kanten upp, och stek dem gyllenbruna på undersidan.
Ok, matte, vi hajjar!
När de har stekt klart så öser man ca 1 1/2 dl vatten eller buljong över dom, sedan locket på och och låter dom ångkoka tills vätskan har dunstat. Ca 3-4 min.
Som den till höger ska de se ut när de är klara. Fyllningen har krympt av värmen, och degen har liksom skrynklat sig mjukt runt sitt innehåll.
När de är färdiga så lägger man på en tallrik över stekpannan och vänder allt upp-och-ner, då ligger gyozan perfekt serverad på stört!
Ja, sen ska det vara dippsås. Till den ursprungliga versionen severar man mörk vinäger blandad med soya.
Jag tycker Kojis sås är mycket godare, och till den behöver du japansk soya, sake (fast jag tar en skvätt vitt vin) och lite citronsaft som du blandar ihop. Sen om du har tillgång till wasabi, japansk pepparrot, så är det hur gott som helst att blanda i dippsåsen. Annars går det bra utan.
Jag köper alltid färdig deg, men detta recept på gyozadeg har jag hittat på nätet, antagligen funkar det bra till shumai också, som jag la ut recept på i förrgår:
250 gr (ca 4 dl vetemjöl)+1 1/4 dl vatten, knåda samman och lägg i plastpåse och låt vila i en halvtimme.
Knåda degen igen på mjölat bakbord och forma till en rulle, ca 2 cm i genomskärning. Skär den i 20 jämnstora bitar.
Kavla ut varje del till en rund platta 6 cm i diameter
Ja, sen så började Bonden söker fru och det blev japansk middag framför teven. Jag känner mig helt matt!
Håkan var snäll och ställde upp som fotograf (hade han inte gjort det så hade jag glufsat i mig alltihop själv ;-)).
21 kommentarer:
Kan detta verkligen vara gott ..-)))
undrar misstänksam madame i södra Sverige.
Jisses, så snabb du är, jag har knappt hunnit pinga!
Ja, smaken är som baken... ;-)
Jesus! Kolla din Confit de Canard, specially for you, på min blogg istället, den går FORT att laga. Men jag ska göra det här, det verkar jättkul. När man har lite bättre tid!
Kollar genast om omedelbart!
Låter gott tycker jag. Ska kolla om det finns såna plattor i vår asiatiska butik. Och Bonde söker fru ja, det tar sig för paren :-) Och nästa vecka får vi veta hur det har gått. Men på förhandsvisningen såg man att Hanna hade gjort slut med killen. Viktigt vetande så här på nattkröken :-)
Eva: Hanna, var det hon den unga från Falköping? I så fall tar jag tillbaka allt jag skrev igår. Jisses vilken tråkmåns den utvalde visade sig vara när de reste tillsammans till sydligare breddgrader. T o m Håkan ryste.
Och jag tyckte så synd om Per, nötbonden som blev tvingad av sin bitchiga dejt att själv ringa upp och på stapplande engelska höra sig för om kavaj och slips till snoffsiga middagen. Hon pratade bra engelska, varför hjälpte hon inte till?
Nä, så där gör man inte i min värld.
Mums!
Jisses, vad duktig du är att få till knytena fint! Det ser jättegott och festligt ut. Jag har gjort piroger nån gång - de såg ut som riktiga missfoster...:)
Smulan: det är faktiskt inte alls så svårt som det ser ut, fast det är ju alltid enklare att stå bredvid och se på hur någon gör, än att titta på bilder.
Jag måste tillägga...
Ååh, så fina hundar du har! Och så väluppfostrade de verkar vara..
Jättegoa.
Vi har just nu fyra hundar - mera vilda än tam ibland. Men också jättegoa och fina.
Kära Christina
Så lätt tillagningen ser ut på bilderna, och så perfekta de små goyzaknytena blev! De låter utsökta, men jag är aningen skeptisk till kombinationen köttfärs och räkor... Fast du vet hur konservativ jag är när det gäller mat. Ser fram mot att få smaka dem i Striberg någon gång. Med nötfärs då, hoppas jag :)
Kramar i vintermörkret fr
Susan
smulan: ja, de här hundarna är så himla trevliga och goa. De är lekfulla till sättet och så otroligt vänliga både mot varandra och andra. Dom kommer från samma upptagningshem för hittehundar i Almuñecar, Spanien.
Aldrig kunde vi tro att vi skulle få två såna pärlor när vi tog oss an dem.
Fyra hundar låter som en hel flock, härligt :-) Vad är det för hundar?
Susan: ja, jag vet hur misstänksam du kan vara mot viss mat, och jag förstår att den här kombinationen av köttfärs och räkor får dig att rysa.
Men det är faktiskt en alldeles utsökt kombination av smaker.
Jag bjuder gärna på gyoza nästa gång ni kommer hit...gjord på nötfärs. Jag ska försöka komma ihåg det där sista ;-)
Christina! Jag har sett att dina hundar är hittehundar (du har skrivit det tidigare) Det är något som jag funderat på många gånger tidigare när jag sett vilsna hundar utomlands. Jag skulle vilja ta hem dem allihopa..
Vi hade alltid blandrashundar i mitt föräldrahem och jag har alltid älskat hundar och djur. Jag önskar att jag blivit veterinär isf sjusköterska ibland!
Min man är jägare och har haft uppfödning av finnstövare och gråhund. Nu är uppfödningen avslutad, men vi har fortfarande 3 gråhundar och en finnstövare. 2 av gråhundarna är "egen produktion" (syskon).
Vi får se hur om det blir fler hundar... Vi vet inte ännu.
En lång historia, men om ämnet hundar finns mycket att säga! :)...
smulan: du har ett gott hjärta smulan, många jag har träffat har inte kunnat begripa hur vi kunde ta hand om dessa två.
Nåja, de har varit i minoritet, men ändå.
När jag åkte ner till Spanien för att träffa vår första spanska hund så stod det över 100 hundar i sheltern, och jag ville ta hem allihop. Det var hemskt att bara kunna ta hand om en enda just då.
Trevligt att du gillar djur och hundar utan att tänka raser :-)
Åh, gråhundar och finnstövare hör till mina favoriter bland rashundar.
Jag gillar nästan alla jaktrashundar, eftersom de inte enbart avlas fram för sitt utseendes skull.
Ja, ämnet hund är outtömligt ;-) Just nu har vi tre hundar på stationen. Lite flockkänsla faktiskt.
Hej!
Fläskfärs tillsammans med räkorna är jättegott.. och så brukar jag ha i bladselleri och vårlök(det kanske du också hade..) ett annat trick är att inte hacka räkorna lika mycket som färsen - ger en fin textur.
/ronin.
Ronin: Vad kul att få kommentar från en som själv lagar gyoza :)
Bladselleri är jättegott att ha i och sen brukar jag för det mesta ta purjo eftersom det är knepigt att hitta vårlök i den lilla staden där jag handlar.
Och jag håller med dig, hackar man räkorna för hand i lite större bitar så blir det godare. Nu har jag blivit så lat så jag kör allt i matberedare, men rätt grovt ändå.
Du som verkar duktig på den här typen av matlagning - du kanske har något annat förslag på knyten? Det är alltid kul att få recept!
De där "råa" rispappervårrullarna, (alltså, man tar sådana där ark med "rispapper", kommer inte riktigt ihåg vilken sort som är bäst men det skall absolut inte vara den sorten som de har på ica, (blue dragon etc), utan den sort de har på asienbutiken. De har en mer matt finnish ungefär som de runda gyoza arken.) Fyllningen är gjord på fina strimlor av vårlök/purjo ev. mycket fina strimlor av morot. glasnudlar som man gjort mjuka i någon god favoritbuljong. (koka upp buljong, tag av från värmen, lägg i nudlarna, låt stå tills de har angenämt tuggmotstånd.) Sist men inte minst kan man ha i något pekinganka-liknande (om man inte vill ha dem vegetariska). Man äter dem tillsammans med Hoi-sin sås.
--Man skall alltså inte tillaga vårrullarna efter att man har vikt dem. Man får se till att ha lagom mycket deg.. för mycket blir inte gott.
--gott som tilltugg / mingelmat etc. :) grundidén är "pekinganka" i smaken.
Åh, vad kul Ronin, för jag antar att det är den vandrande herrelöse samurajen som lämnar avtryck igen?
Jag antar att det är de där halvgenomskinliga runda arken du menar, eller menar du de där vårrullearken som är lite töjbara i konsistensen?
Nej nu fattar jag! Jag trodde först att du tänkte på de där urgoda råa vietnamesiska vårrullarna!
Nu tror jag att du menar en kinesisk rätt som jag har ätit några ggr på en mycket bra kinesiskt krog i Sthlm. De serverade som små lövtunna plättar som man la de ingredienserna som du nämner, rullade ihop och doppade i Hoi-sinsås (måste det ha varit).
Men kan man använda råa vårrulleark alltså? De där fyrkantiga frysta?
Jag blir osäker om du menar de frysta eftersom du skriver om blue dragon-plattor (som man inte ska köpa alltså). Jag har aldrig sett en frysdisk med blue dragon-grejer, men så bor jag ju på vischan nuförtiden ;)
Hoppas att du svarar på det här, för vet jag bara vilka ark du menar så ska jag absolut prova det här, minns det som supergott!
Äntligen hittade jag ett vettigt och begripligt recept på något jag älskar! Tack!
Fina hundar förresten
Moi: Så roligt att du hittade hit, jag har särskilt lagt mig vinn om att göra receptet så begripligt som möjligt. Jag har lärt mig laga gyoza av en japansk vän.
Om du gillar gyoza gillar du antagligen shumai också. Jag har lagt ut recept på det med, du hittar det i etikettlistan till höger :)
Skicka en kommentar