Det har varit så himla kallt en tid så jag har bara tagit korta promenader med hundarna, men tidigt imorse ringde Bi och jag varandra, efter att ha tittat på termometern och kontaterat att det bara var -10°. Äntligen en långpromenad!
Vi släpper hundarna på en liten skogstjärn. Lycka med öppna vidder.
Full rulle tillbaka igen.
Och så lite bus med varandra. Hundarna är nästan lika påbyltade som vad vi är. Egentligen brukar jag inte använda täcken till Gaia och Poppy förrän det är ung -20°, men Ebro är frusen av sig och behöver täcke, så då åkte alltihop på.
Lika kul som det är att komma ut är det att komma hem igen. Gaia och Poppy väntar ivrigt på att jag ska öppna grinden, medan Ebro kutar omkring som en projektil runt oss.
Gaia verkar undra vad han håller på med, fattar han inte att det snart vankas mat?
Jag älskar mina luddor! De väger ingenting, de är lätta att ta av och på, de är varma och de är snygga.
Vid tio-tiden har byns ungar hunnit äta frukost och ge sig ut med några smällare *PANG,PANG*.
Ebro försvinner som en oljad blixt nerför spiraltrappan till källaren. Klicka på bilden och upptäck en nervös Ebro som undrar om kusten är klar!
11 kommentarer:
Så det blev luddor i alla fall!
Slutar det aldrig smälla hos er? Här smäller det på nyårsafton, men sen är det lugnt.
Ja, visst blev det luddor :D Jag är så himla glad i dom.
Faktum är att det smäller obetydligt här i byn. Våra hundar reagerar inte, men Ebro är så extremt skotträdd, så han missar inte den minsta lilla smällare. Han rantar upp och ner i trappen, men klarar sig fint ändå tycker jag.
Det är ju jätteroligt att busa ute med hundar. Jag hade en schäferhund och han älskade snö. När vi kom hem efter en promenad så såg han ut som en stor snöboll. Jag saknar honom så mycket.
Vad söta de är! Underbart att se glada djur. De tycks ha en liten konferens där också.
Snygga dojor.
Åh vad jag vill ha sådana luddor! Att se hundar busa i snön är en fröjd tycker jag.
Jag tycker om att se hundar springa fritt - alla hundar men nog särskilt lite större hundar. För mig förmedlar det oftast en väldigt stark bild av lycka!
Och så envisas jag förstås med att det heter laddor inte luddor. Vi sa alltid så hemma i min "gamla familj". Men för all del vi kan ju ha haft fel. Fina är dom i alla fall och ser väldigt sköna ut.
Tuvstarr: Det verkar som alla hundar blir tokrusiga av snö :) Förstår att du saknar honom.
ab: Ja, visst är dom - både söta och snygga :)
Eva: Dom var dyra men jag tror dom håller länge, dom är välgjorda. Otroligt sköna.
Gabielle: Jag hade aldrig hört talas om varken luddor eller laddor förrän jag startade den här bloggen.
Jag tycker spontant att luddor passar bättre rent ljudmässigt till filtskorna. Luddor...ull...mjukt.
Så är de ju luddiga också. Laddorna.
Vilka härliga hundbilder, Christina!
Jag säger också laddor om sådana filtskor! Jag minns dem användas när jag var liten, fast nu var det länge sedan jag såg sådana. Men jag förstår att de är sköna.
ÅÅååå vilken trio du har därhemma nu!!! Måste nog snart komma på besök! Hur länge blir goding E-bror kvar? jag tror Balzac skulle älska honom!
ab: :)))
smulan: Laddor eller luddor - det är frågan! Det verkar ju som om båda namnet stämmer.
Anonym i Hammarbyhöjden: Det är otroligt härligt att ha tre hundar omkring sig, det rasslar så i trappan när jag går ner på morgonen. Det känns som om jag går i ett oöverskådligt stim av ryggar och tassar.
E-bror blir kvar här tills den 15 januari är det tänkt.
Ja, visst borde ni komma på besök snart!?
Skicka en kommentar