När Håkan kommer hem från jobbet svassar Ebro omkring med matskålar eller skor i munnen så fort han hör bilen. Sen hör man en massa slammer, och då vet man att det blir att leta rätt på alltihop senare.
Sen, när han har spridit ut saker i hela huset, då är det total uppmärksamhet på halldörren som gäller.
Nu...nu hörs det att ytterdörren öppnas...
Ååååhhh, plast-husse, PLAST-HUSSE!
Pälstjejerna brukar också möta Håkan i hallen men avstår när Ebro är här. De ligger i soffan och kastar resignerade blickar på sin upphetsade släkting.
7 kommentarer:
Men vad gulligt! Total koncentration i startblocket.
Och nu fick man se fina golvet också med meanderslingor och allting.
Vad söööt han är!
Min Brunis är likadan, han måste måste måsta bära på nåt - han tar en dammtuss om han inte hittar nåt annat.
(Det gäller att hålla kameror, stickningar och annat viktigt högt upp!)
ab: Meanderslingor, ja så heter det ju :)
Ellis: Så här gör aldrig pälstjejerna, de apporterar ingenting alls, vilket jag numera tycker är ett stort plus ;)
Ebror verkar ha lite labbe i sig, eller någon annan apporterande gen.
Inget går säkert, dammtussar, skor eller lexikon.
I så fall hade mina honkatter också lite lab i sig - de apporterade gula plastöronproppar, druvor och små tygremsor.
Åh, man blir ju bara GLAD när man ser denna e-brorsas glädje!! Att de kan bli så vansinnigt glada över att man bara kommer HEM!!
Det är ju nästan så att man önskar sig en sån här spansk hittehund. Med labradoranlag så att man känner igen sig:-)
Vilken roligt perspektiv av en sekvens som du illustrerar så tydligt med dina foton.
Monet: :)
Kesu: Jag står uppe i spiraltrappan och plåtar, om du undrar över perspektivet :)
Skicka en kommentar