Veckorna går fort, jag har inte hunnit lägga ut bilder från andra kurstillfället än och ikväll är det redan dax för tredje gången.
Förra gången hade jag slaktat boken av Sven Hedin "Mina hundar i Asien", pillat bort allt lim på signaturerna. Rent och fint.
Jag hade skurit bort omslagsbilden och baksidan av boken från pappersryggen för att kunna ha med dom i den nya bindningen. Ryggen sparade jag för att komma ihåg hur texten satt.
Jag börjar med att limma fast omslaget med den första signaturen med hjälp av en gasremsa.
Sånt här gillar jag, att en bok har en historia. Boken är dedicerad till Elvi av Sven Hedins syster Alma. Svens syster har alltså hållit i den här boken, en speciell känsla.
Sen är det dags att välja försättsblad. Jag väljer ett enfärgat grönt som jag tycker passar bra ihop med den glada gula färgen på omslaget. Man ska vika försättsbladen på ett finurligt sätt och limma på en förstärkning i form av ett linneband.
Sen spänner man fast alla sidorna i boken utom försättsbladen.
Här visar Ingvar hur man mäter upp lämpliga avstånd på bokblockets rygg vilka markeras med en penna. Fem stycken markeringar.
Sen ska det sågas spår för bindgarnet i markeringarna.
Sen filar man försiktigt i de tre mellersta spåren.
Man kollar sedan att bindgarnet får plats i spåren utan att sticka upp.
Så där ja, nu var Sven sågad och filad.
Min bok med försättsblad.
Sen ska boken in i en häftlåda. Man spänner bindgarn i tre strängar och mäter in så att de dels är lodräta och dels passar avståndsmässigt till de mellersta spåren i bokblocket.
När det är gjort tar jag den sista signaturen i boken och passar in i ett av försättsbladen. Sen ska jag börja sy, men det hann jag knappt börja med. Det blir den här kvällens sysselsättning.
torsdag, januari 29, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
20 kommentarer:
Men så spännande att se hur man gör! Tack för de bilderna.
Var det inte Sven Hedin som skrev Från pol till pol? (Och som i varje ex i min folkskola fick extra prickar över o:na)
Jätteintressant! Har alltid undrat över hur man gör och lite över bokbindarmänniskornas iver och glädje. Nu förstår jag.
Bloggblad: Japp, det var Sven Hedin.
Prickar över o:na - he he ;)
Panter: Kul att ni inte kroknar av alla detaljbilder :)
Spännande att följa en process som man inte har en aning om hur den går till!
Å så fint hela arbetet är!!! (å vilken snygging på kursen...)
Alltid intressant att se hur saker som t ex bokbinderi går till. Jag förstår nu varför man förr i världen kunde gå på en skola för bokhantverk. Fint gammalt hantverksarbete och kul att det fortfarande finns dem som är intresserade av att lära sig sådant.
Måste poängtera att din blogg är grymt rolig att följa! Den är så blandad och har en skön känsla!!!
en grej till,,,
ska det bli ett hårt "fodral" till boken eller? E den typ inbunden eller vad menas det med det ni gör på kursen? Vilka är de förändringar/uppdateringar/förbättringar ni ska göra!?
Må gott och lycka till med boken!
Mvh Emma
Det är mycket spännande att följa din bokbindarkurs så här. Hade ingen aning hur man gör.
Och tusen tack, jag har fått rolig post idag.
Men vilket fint arbete!!!! Tack för att vi fick se hur man gör.
Kram
Eva: Det tycker jag med :) Aldrig hade jag väl trott att man sågade i böcker!
Staffan: Det var inte bara förr i världen man gick på bokbindarskola. Det finns en flerårig bokbindarutbildning i Leksand och har man t ex fördjupat sig i hur man restaurerar gamla bokband så är man nästan garanterad ett jobb var som helst ute i Europa har jag hört sägas.
Visst är det roligt att hantverket fortfarande lever vidare :)
Emma: Tack, så glad jag blir! att du upplever det så :D
Ja, det ska bli hårda pärmar. Boken var bunden från början, men med mjuka sladdriga pärmar och sidor som man sprättade upp så att de är alldeles fransiga.
Nu syr jag om boken och limmar den i ryggen. Sen ska den skäras rent runt om så de fransiga kanterna försvinner.
Efter det ska jag göra fram- och baksida och rygg av hård kartong som sedan ska kläs med vackert papper och med klot (ett slags väv) på ryggen och på alla fyra hörnen.
Den ska bli vacker att se på och slit-tålig.
Du får hålla utkik efter fler rapporter för dom kommer.
Tuvstarr: Det är roligt för mig att så många tycker att det är intressant, för då känner jag mig peppad att fortsätta att berätta hur det går till att binda en bok.
Dark and twizted: Tack själv som uppskattade det :)
Eva H-höjden: Ursäkta, jag missade dig ;)
Jag t r o r att jag fattar vem du menar.
Det är en 17-årig son till en av kursdeltagarna som gick i sin mammas ställe förra ggn, när mamman inte kunde komma. Modigt gjort tycker jag. Jättetrevlig kille!
Det där kan man kalla ett hantverk!!
Jättekul att se!! Fina bilder!!
Lycka till med fortsättningen.
Kram
Helen
Ja, jag undrar bara vad man mera ska få vara med om på den här filuriga bloggen ,-)
Vilken tur att du började blogga!
T a c k!
sicket jobb! liksom inget man svänger ihop på fikarasten...
helen: Tack helen, jag ska försöka hålla tungan rätt i mun!
Elisabet: Och vilken tur att jag halkade in på din blogg för annars hade jag väl aldrig börjat :)
ullisen: Det är ett mysigt pillande, man blir liksom alldeles lugn inombords.
jag förstår det. särskilt när det är en bok man tycker mycket om?
Jösses vilket jobb! Och pill! Rent tekniskt undrar jag en annan sak: hur kan du få in så många bilder på ett Bloggerinlägg som det här t.ex? Jag kan lägga in max fyra sen går det inte längre. Och det har ingenting med texten att göra eftersom jag skriver den efter att ha lagt in bilderna.
Inget illa ment men var inte Sven Hedin senare en ganska kontroversiell person? Har för mig att han stod nära nazistiska ideal och fick "sota" rätt mycket för det. Eller har jag helt fel? Spännande som upptäckare var han iallafall och din bok blir fin!
ullisen: Precis :)
Monet: Som svar på Sven Hedis nazistiska sympatier så har jag skrivit ett helt nytt inlägg om det, utifrån din fråga. Kom gärna med kommentar!
Om bildupplägg: När jag har "Nytt inlägg"-fönstret uppe, så kan jag klicka på "Lägg till en bild" och på det viset kan jag få fram fem blädderrutor. Jag kan alltså välja fem bilder åt gången.
När jag har skickat upp de första fem så gör jag om hela prodeduren, och då hamnar de sista bilderna först så jag får sitta och "klippa ut" och "klistra in" så att jag får dom i rätt ordning.
Ja, så gör jag. Det kanske finns något smartare sätt att få bilderna i rätt ordning från början?
Men antalet bilder i ett inlägg upplever jag som obegränsat.
Vad kul att se andra blogga om bokbinderi! Jag håller också på med bokbinderi. Jag har hunnit gå två terminer nu. Kolla gärna in min blogg.
Lena: Välkommen till stationen, och så kul att du håller på med bokbinderi!
Vilken fin blogg du har, och så kul att se hur det går till på er kurs :)
Skicka en kommentar