Vem är det som stampar på mitt grönsaksland?

Halva dagen har jag suttit vid ritbordet och längtat ut till trädgården. Hela mitt jag vill bara ut i vårsolen.
Det är första dagen i år med öppna dörrar och pälstjejerna har kunnat komma och gå som de velat.

När jag tecknat klart åker Håkan och jag till Tahiti, den lokala plantmaknaden i Ås, och köper jord.
Nu ska här odlas i pallkragar.
Det är trevligt att ha lite köksväxter precis utanför köksdörren, så det blir salladsodling, bredbladig persilja, rädisor, jordgubbar och så en separat pallkrage med kryddväxter.


Den här stubben som skjuter skott ska bort, och vi jobbar i timmar med spett, yxa och såg...


...och får till slut dän stubbh-t


Så här fint ser det ut lite senare, när vi har fått dit ett par pallkragar. Poppans svans i förgrunden :)


När vi är klara går jag in i köket och börjar med middagen, fyllda vaktlar, och då ser jag genom köksfönstret att någon...NÅGON...har stampat omkring i den nysådda pallkragen!!!
Håkan och jag går ut och inspekterar avtrycken, och misstankarna riktas snart åt ett bestämt håll...

Glädjeämnen...

Äntligen dyker sädesärleparet upp i trädgården. En trädgård utan vippstjärtarna från Nilen kan jag knappt föreställa mig, så jag blir så himla glad när jag upptäcker paret som kilar omkring med trumpinneben på gräsmattan.


Glad blev jag också i förrgår kväll, för kl 20.23 klev en besökare från Stockholm in på bloggen och blev därmed den tiotusende besökaren sedan bloggens start i november i fjol.
Det känns både fantastiskt och overkligt med så många besökare.
För att föreviga tillfället så tog jag en skärmdump.


Glad blir jag också över att det finns så många generösa och trevliga människor i bloggvärlden.
Mian med de gröna fingrarna har skickat mig fröer till opiumvallmo. Tack snälla, säger jag!


Och full i skratt blir jag när en sån här ordverifiering dyker upp :)


Glädje är också att binda in böcker.
Sista kurstillfället var igår kväll, och jag blev klar med min andra bok som ser ut så här.


Jag har bevarat det ursprungliga pappersomslaget inne i boken.

Eric Palmquist är en av mina stora favoriter inom svensk illustrationskonst.

Han föddes 1908 och blev 91 år, jag hann faktiskt träffa honom på en tecknarfest en gång. Ett minne som jag vårdar ömt.

Eric Palmquist kunde teckna allt, vilket är ganska ovanligt hos en tecknare. Man brukar ha någon svag punkt, men det hade inte Palmquist.

Om ni hör till min generation så har ni vuxit upp med Palmquists illustrationer i böcker som Rasmus på luffen, Huckelberry Finn, Robinson Crusoe etc etc...


Se bara hur han med några snabba penn- och penseldrag tecknar en grävling bakifrån! Bild ur boken.

Ett litet lingon...

Sitter och skissar från den här bloggen. Det är sent och jag är trött, men jag ska på't igen. Det här lilla lingonet har en sällsam karisma som smittar av sig ända till min datorskärm!

Noodler's Ink

Som kommentar till det här inlägget om arbetsmaterial, så ramlade det i slutet av mars in en anonym kommentar som var så användbar. Så här skrev anonym:

Ett tips om ni vill undvika tull är att beställa Noodler's frånEngland. Min favorit är The writing desk. Frakten är låg och de är himla trevliga att ha att göra med. Även nicepens.co.uk säljer Noodler's.

Tack snälla anonym för det här tipset! Nu slipper jag betala tullavgift som jag har varit tvungen hittills, när jag beställt från staterna.

Pälstuss kvar på staketet...

Det här hade kunnat sluta riktigt illa.

Imorse när Bi och jag gick hemåt från vår morgonpromenad så passerade vi en villa med ett sånt där typiskt spjälstaket ut mot gatan.
Då plötsligt får Poppan syn på en katt och innan jag hinner blinka är hon på väg över spjälstaketet, och efter katten.
Som i ultrarapid ser jag hur kopplet tar slut, det blir ett knyck och Poppan rasar rakt ner i staketet och fastnar med höger "handlov" mellan spjälorna och blir hängande med hela sin kroppstyngd, vilt skrikande av smärta.
Jag kastar mig fram, hakar ner hunden och lyfter försiktigt ner henne på marken. Helt säker är jag att benet har gått av, så läskigt såg det ut.
Poppan linkar lite, men börjar strax stödja på tassen igen och fortsätta spana efter katten.

Puhu, så rädd man blir. Så snabbt saker händer...vilken lycklig slump att det här gick bra.
Poppan har lämnat en ordentlig hårtuss kvar på staketet, den saken är klar.

Persson-premiär och mitt livs yngsta kund...

Äntligen är det dags för årets första tur med Persson (obs, uttalas Perschååån). Håkan har bytt bränslefilter och lite sånt där, och idag bär det av efter jobbet ner till Statoil i Nora för att tanka.
Åh, vilken känsla av frihet och tidlöshet som infinner sig varje år.
Det bekanta symaskinsljudet, den spruckna jätteratten, den alldeles särpräglade doften, signalhornet som kan variera mellan att tuta landsvägstut och stadstut, det senare lite diskretare...

Ja, man kan bli salig för mindre...

Halv sju på kvällen, när jag ska börja med middagen, börjar pälstjejerna väsnas och det ringer på dörren. Där står två små bröder som var påskgubbar häromdagen, Simon och Emil.
Istället för godis fick de ju Nelly Rapp-böcker med sig hem, och nu har Simon, åtta år, skrivit en egen bok som han vill att jag ska illustrera.
Simon är den där smarte lille killen med det rationella året-runt-påskkortet om ni minns!?

Jag frågar om han har bråttom, men se det har han inte. Det går så bra att få illustrationen i maj.
När jag sneglar på lillbrorsan Emil, sex år, så riktigt syns det att även han har författardrömmar och det kommer inte att dröja länge innan det ringer på dörren en gång till.


Jag hämtar ett ex av den senaste Nelly-boken och ger dom.
Medan Emil, sex år, stapplande läser högt ur bokens första-sida och samtidigt försöker värja sig från Poppans pussförsök så bläddrar jag och läser lite i Simons manus. Här är ett smakprov...

Helgbestyr

Resten av helgdokumenterandet överlämnar jag med varm hand åt Håkan, som har tagit alla foton i det här inlägget.

Under två säsonger har vi haft en presenning liggande på det ena av våra två köksland. Bägge var helt igenvuxna när vi flyttade hit, det såg ut som en tistelåker alltihop.

Vi började bearbeta jorden i ena landet med hacka och spade, och har nu brukat det i två år och fått härliga skördar av zucchini, mandelpotatis, plocksallad, morötter, sockerärter och brytbönor.

I helgen avtäckte vi det andra landet där presenningen har tagit död på allt rotogräs vid det här laget.

Här håller vi på att jordfräsa och gödsla landet.
Jag tycker väldigt synd om alla feta daggmaskar, men landet är för stort för att vi ska orka spadvända jorden.

Poppan dyker upp då och då, medan Gaia ligger och solar uppe på gräsmattan.


Sen grejar Håkan med bilarna, och får igång min gamla 403:a vid första försöket. Han är så snäll Persson (uttalas Perschååån) och startar alltid lika snällt varje vår.

Håkan rullar ut sin 404:a som han inte har fått igång än. Det är något elfel tror han.


Till min stora förvåning har orientvallmon börjat titta upp i pluggbrättet.
Jag hade gamla frön som jag inte trodde var grobara längre, och satte dom på vinst och förlust.
Eftersom jag inte trodde på dom, så hann jag beställa nya vilket var ett misstag.


Är det någon som vill ha dessa fröpåsar?

Det är bara att maila i så fall, så skickar jag.


Den här bilden är från min gamla trädgård och föreställer den ena sorten, orientvallmon Carneum. Helt makalös vacker tycker jag.


Den vita orientvallmon Royal Wedding är lika vacker den, fast vit.
Det är alltså frågan om perenna storblommande vallmo som återkommer år efter år.

Ankbröst med mandarinpannkakor

Jag förstår om ni kroknar när ni läser mina recept, men faktum är att jag får många besökare som googlar på t ex wontonplattor.

Alltid hjälper det någon.

Jag gillar svensk husmanskost också, men det är inte svårt att ta reda på hur man tillagar kåldolmar, så därför lägger jag hellre ut recept på lite udda maträtter som jag själv undrar över.

Eftersom jag la rabarber på ett stort parti ankbröst på Lidl i veckan, så tänker jag testa nya sätt att tillaga det lilla läckra bröstet på.
Idag var det dags för en enklare form av Pekinganka. Jag gluttar i olika kokböcker och gör min egen variant.

För två personer.
Ett ankbröst
225 g vetemjöl
1,9 dl kokande vatten
1 msk kallt vatten
sesamolja
morot
salladslök
gurka

Häll ner mjölet i en degskål. Häll i det kokande vattnet och rör runt med några ätpinnar. Rör i det kalla vattnet. Använd händerna och knåda degen 3-4 min tills den är mjuk och slät.
Låt den stå övertäckt ca 20 min och vila.

Lägg degen på ett mjölat bakbord, eller som jag på ett Tupperwareunderlag (superbra grej). Knåda den lite och rulla degen till en 40 cm lång korv. Dela den i 16 delar.

Ta varje bit och kläm till en flat cirkelrund degplatta med 6 cm diameter.
Pensla hälften av degrundlarna med sesamolja på ovansidan och lägg de återstående på de oljade. Gör alltså degsandwichar och rulla ut till ca 15 cm i diameter.


Hetta upp en torr stekpanna på medelvärme och lägg i de dubbla pannkakorna och stek ca 1-2 minuter, eller så att du ser ljusbruna fläckar..
Vänd dem och stek på andra sidan tills de börjar bubbla upp.


Ta upp pannkakorna och dela dem med fingrarna medan de är varma.
Lägg på ett fat och täck med en handduk.


Skär bort överflödigt fett på ankbröstet. Gör ett rutmönster i svålen med en kniv och krydda bröstet med salt och peppar.

Fyll en kastrull med 2 - 3 cm vatten, sätt en upp och nedvänd risskål i botten och lägg ankbröstet på en liten tallrik och placera på skålen.
Låt ångkoka med locket på i ung 1 1/2 timme.

Låt svalna.

Skär morot, salladslök och gurka i tunna stavar och lägg upp på ett fat.

Slå upp Hoisinsås (finns faktiskt att köpa i vilken livsmedelsbutik som helst)

Fritera ankbröstet i 3 min så att svålen blir krispig. torka av med hushållspapper och skär i tunna skivor.

Under tiden så ångar du eller mikrar pannkakorna så att de blir varma och mjuka.

Ta en pannkaka, bred Hoisinsås över den, placera några ankbitar, grönsaksstavar och rulla ihop och njut!











Och naturligtvis fick Gaia och Poppan smaka...det får de alltid.

Hundbalett och resultatet av nattligt vappeäventyr...

Varsågoda, lite hundbalett i vårsolen :) Ibland undrar jag vad för slags skelett pälstjejerna har...om de har något alls?


Ser ni vad som ligger bredvid Poppan? Va va va?
Det här är resultatet av att tonårsvappen var ute den där natten, säger Håkan.
Hur mamma och numera mormor Poppan tar det hela tycker jag framgår tydligt...

En liten videokortis som avslutning är aldrig fel:

Nelly blir julkalender

Nu är det officiellt, Nelly Rapp blir årets julkalender i SR :)

Tyvärr kom beslutet så sent så jag var tvungen att tacka nej till att teckna kalendern, eftersom jag redan är uppbokad ett halvår framåt.

Nu kommer en annan illustratör att teckna kalendern baserat på mina originalkaraktärer.
Jag kommer att ha insyn i arbetet så det ska bli spännande att se hur en annan tecknare tolkar ens egna figurer.

Och igår fick jag ett rykande färskt exemplar av den åttonde boken om monsteragenten Nelly Rapp, Sjöodjuret i Bergsjön.


Det känns lustigt att bli indragen i julkalendern för tredje gången.
1992 tecknade jag julkalendern i SR och 2007 tecknade jag SVTs julkalender. Lite surt är det att jag inte hade tid denna gång, men väldigt roligt ändå :)

Utmanad sengångare

Libby, hon med den fina 50-talsbloggen, utmanade mig i förrgår.

Som den sengångare jag är har jag inte kommit till skott förrän nu.

Utmaningen går ut på att man ska välja ut sina tre roligaste rubriker och motivera varför.

Det är en svår utmaning, men jag gör lite som Monet, jag väljer ut några inlägg som jag tycker blev roliga och bryr mig mindre om själva rubrikerna.

Inlägget
Stribergs keramik går en ny era till mötes!
tycker jag blev riktigt roligt, och rubriken är väl inte så tokig heller.


Hmmm...sen väljer jag nog inlägget Spänningen är olidlig... som handlade om en bildgåta och vilda gissningar från den bästa av läsekretsar.

Jag lade ut den här bilden av ett turkiskt marmorerat papper, ett sk ebru-papper, och frågade om någon visste vad det föreställde.


Gissningarna blev som sagt vilda och kreativa, någon gissade t ex att det var en del av en staty av någon känd italiensk skulptör...


Nu känner jag mig manad att faktiskt välja en rolig rubrik, och då får det bli gårdagens inlägg om de läckra brösten.
Besökssiffran blev hög igår om jag säger så...

Tisdag: jordgubbar och läckra bröst!

Under morgonpromenaden ser vi en häger lyfta från den lilla skogstjärnen, och jag har naturligtvis inte min nya långzoomare med mig. Typiskt.

Lite senare, när Bi och jag har ätit frukost på var sitt håll, kommer Bi med en massa jordgubbsplantor som jag får. Jag tänker plantera dom i pallkragar utanför köksdörren, nära uteplatsen. Sen är det bara att sträcka ut handen och plocka lite dessert i sommar.


Titta så många små plantor, Poppan visar med tassen!


Inspirerad av det här blogginlägget så tar jag itu med att röja ritbordet som knappt syns längre.


Så här fint blev det. Jag fick t o m undan några av golvhögarna.


Gaia ligger och har det skönt på favoritplatsen och låter mig på nåder ta några kort.


Hon kan sitta här på verandabänken och spana hur länge som helst. Gaia är en vovva som gillar att ha kontroll på tillvaron.


Sen åker jag och handlar i Lindesberg och tar de små slingriga vägarna dit. Jag åker längs Fåsjön, tar av mot Öskevik och åker över Siggebohyttan där jag stannar och går ur bilen för att fotografera landskapet.
Det är tyvärr starkt motljus, och jag hittar inte panoramainställningen på min nya kamera, så därför blir det ixusen som får göra jobbet.

Klicka på den här panoramabilden, annars ser ni ingenting!


Jag kikar in på Lidl och vad får jag syn på om inte en nyinkommen sändning franska ankbröst!
Som tur är har jag precis fått betalt för ett bokjobb, så jag köper två kartonger med 10 bröst vardera. Helst hade jag velat länsa hela frysdisken på ankbröst men man måste ju sätta stopp någonstans.
Så här ser det ut i ett av frysfacken på stationen idag. Jag känner mig som värsta hamstern.
Här ska minsann testas nya recept på anka.

Susan Boyle - Singer - Britains Got Talent 2009

Idag hittade jag ett fantastiskt videoklipp från YouTube på Cickis blogg, det var bara det att det inte går att spela upp.

När man går in här, på YouTube direkt, så ser man att det finns en begäran att all "inbäddning", alltså visning på bloggar och hemsidor, plötsligt ska var inaktiv.

Man kan bara gissa orsaken, men gå in här och lyssna på en fullständig överraskning som gör i alla fall mig helt lycklig.

Stationsmodellen har blivit med kastrull...

Håkans modellbygge fortskrider, och i helgen fick vedugnen i källaren en järnlucka och vedspisen fick en liten kopparkastrull.


Verandan fick bänkar och allt ser precis ut som i verkligheten. Bänkarna finns kvar än idag men dörröppningen in till andra klassens väntrum, där jag har min tecknarateljé, är numera igensatt.

Gaia tycker väldigt mycket om bänkarna på verandan, och brukar stå där och spana. Stationen ligger högt, så när hon kikar runt hörnet så ser hon nästan ända ner till gamla skolan.

Dagens Poppan-skiss...

Noodler's Lexington Gray och akvarell.