PGW skrev i en kommentar till förra inlägget:
"Waiter waiter I want a sukiayaki!"
... om det är någon som minns Povels låt. Däremot har jag aldrig ätit det. Men jag kan sjunga om det väldigt väldigt länge :-)
Och visst minns jag Povels fantastiskt roliga sukiyakilåt!
Tyvärr finns den bara med stillbild på YouTube, vilket är himla synd, för jag minns hur roligt det var att titta på Povel när han spelar den japanske hovmästarens roll, han med Nagasaki sukiyaki with Hirohito haki...
onsdag, maj 06, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
17 kommentarer:
Jag såg Povel Ramel framföra den i teve en gång och framförandet var naturligtvis typiskt Ramelskt = jag skrattade gott.
Den japanske kyparen har uppenbarligen vissa problem med uttalet. Sukiyaki uttalas som "skiyakki" på japanska.
Börjar ana ett tema, som kanske håller i sig när setet ska prövas i helgen?
Åh den är så härlig den där låten!
Har aldrig lagat det själv men ätit jättegod på restaurang.
Staffan: Ja, han var genial, Povel :)
ÄnglaTapas: Ja, den risken finns ;)
londongirl: Jag har heller aldrig lagat det, bara ätit borta, så det ska bli spännande att testa.
Här på landsorten vimlar det inte av japanska restauranger precis, så man blir tvingad att lära sig laga det man längtar efter.
Jag är också Povel-fan, men den här jag bara ett svagt minne av. Däremot minns jag originallåten... när var det? Tidigt 60-tal - och alla tjejer gnolade på den. (Före 60-talet fanns inga världsliga radiolåtar i min värld... tyvärr)
Bloggblad: Den låten du tänker på kommer snart på bloggen, jag älskade den när jag var liten :)
;-) jag mindes inte låten- trodde jag men det gjorde jag visst när jag hörde sista raden!
Ser absolut fram emot fortsättning och hoppas inte the kitchen is gone. Själv ska jag ha en liten japanska på besök inom kort, men då får det väöl bli köttbullar med lingonsylt.
Many sukiyaki we have! Haaaaa ...
:-)
Nej, tyvärr mins jag den inte...
;-P
Däremot har vår närradio "Radio Krokom" fått pippi på påvel och kör massor av hans låter. Till råga på allt har de börjat köra timmeslånga program från skivor med... KNÄPPUPPREVYERNA!!!!!!
Jag och Anders sitter och skakar på huvudena och försöker lista ut vad det är alla i publiken i bakgrunden GAPSKRATTAR åt!
Men jag lyssnade faktiskt på ett intressant radioprogram om hur humorn har förändrats genom toderna. Hasse och Tage tillexempel var ju så sjukt roliga man bara kunde bli tyckte visst majoritetn när det begav sig. Skulle man köra deras shox på Grönan idag för 18-40 tror jag inte de skulle ha skit roligt åt deras humor. Å andra sidan är det ju kanske inte så troligt att Nile city och Robert Gustavsson skulle ha lika stor genomslagskraft om de började sändas idag på tv.
Människor på 50-talet skulle nog inte tycka Lasse Lindrot var så våldsamt rolig heller...
kram emma
Povel, vem kan trolla med ord som han gör??
Men ska jag vara ärlig så tycker jag att han blir nästan för mycket ibland...
Kram
Helen
Eva H-höjden: Det är konstigt, men den här låten har man inte hört särskilt ofta. Jag tror bara jag sett Povel göra den på teve en enda gång, men det var ett minne för livet... ;)
Moster Ma: Åh, vad jag blir avis, jag vill också ha en liten japanska på besök! Någon därute???
Jag sitter och läser olika recept på sukiyaki-buljong...
Köttbullar med lingonsylt blir säkert bra, men ha en svensk sillburk i reserv (typ matje), det brukar japaner gilla!
PGW: Handlaren som har asiatiska livsmedelsbutiken under Söderhallarna låter precis så, när jag frågar efter något och han funderar lite:
-Vaklal...Haaaaa!
Emma: Humor är helt säkert en generationsfråga, men inte alltid. Vissa saker håller i mitt tycke i all evighet...som Tre män i en båt, Att angöra en brygga...fast jag är ju tant ;)
Satt och tittade på en dvd-box igår som vi har, "TO THE MANOR BORN", en brittisk humorserie som det helt klart är dags att se om. Hur rolig som helst.
En del humor är tidsbunden och en del humor är tidlös, är det inte så?
helen: Povel var en sann ordekvilibrist...men jag gillar inte heller allting, men Sukiyaki tycker jag är lysande ;)
Jo, så är det nog.
Fast jag tycker "att angöra en brygga" är segare än ett gammalt cykelhjul... Jag blir bara våldsamt irriterad på att de aldrig kommer iland. Och så dööööör allihopa i slutet!!! Hallå! ;-)
Kanske var humorn förr mer avanserad? Jag tror också att skämt angående tiden just nu slår. Ironi över den rådande stadsministern, drottningen, invandrare, ´svenskar, en känd karaktär. Och om någon skämtar idag om Torsten Flink tillexempel så är det ju kul nu, (för dem som vet vem han är). Men kanske inte för 30 år sedan. Vissa av de äldre skojjarna kan ju skämta om dåtidens profiler, och vet man inte vilka de är så tappar det ju såklart vitsen.
Sällskapsresan filmerna exempelvis tycker ju massor av personer är skitroliga. Och de bygger väl lite på ironi kring det yber svenska. Mina barndomsvänner M från iran och V från chile/brasilien tyckte tillexempel att alla dessa filmer var SKIT Tråkiga. Kanske för att de inte hade samma svenskakultur i bagaget. V har berättat att hon sedan hon blivit äldre börjar se en viss humor i filmerna.
Min pappa och jag kan skratta vålsamt när vi kollar på vissa filmer. Han skrattar åt "skämten", och jag skrattar åt hanns torra humor... Jag har å andra sidan en ganska enkel rättfram och barnslig humor... ;-)
Det kanske är jag som har en låg humor helt enkelnt! :-)
Emma: Som tur är har vi så olika slags humor, vi människor.
Jag tror som du, att humorn står i relation till både kulturbakgrund och ålder...inte nödvändigtvis men ofta.
ni har varit inne på det och jag ältar vidare.
är det inte så att humor i huvudsak bygger på igenkännighetstänket? vi skrattar åt det vi kan/känner/lever i. det är kanske därför jag knappt ens ler åt elak och i mina ögon onödig lyteskomik men viker mig dubbel när ordkonstnärer som Povel och Hasse&Tage håller låda. pinsamma sällskapsresan ett och två (för att inte tala om repmånad) är sönderspelade och varenda skämt uttjatat, men jag kan se huur många gånger som helst!
vidare. jag älskar monty python. jag avlider en smula av "'allå 'allå". eddie izzard är ett geni. tvserien couplings är kramprolig. jupp. brittisk humor är min kopp te. precis som sextiotalsalkoholisterna i Rat Pack-gänget. jeez. ett sammansvetsat gäng som skämtar om och åt varann.. undrar var jag sett det senast... :)
å du, tack för härligt klipp!
tjo!
ÅH - jag förstår nu att vi är ung. lika gamla... jag trodde att du var mycket yngre...
Kul när man träffar på människor med minnen från samma företeelser.
ullisen: Jag är så seg just nu, så ursäkta att jag inte har svarat förrän nu.
Du ringar in humorbegreppet så väl, tack för det! Jag håller helt med i allt :)
Har du förresten sett en gammal brittiskt humorserie som heter Men behaving badly? Om inte, gör det ;)
Bloggblad: Nääee jag är inte ung rent fysiskt, jag är bara så oherrans barnslig...
Skicka en kommentar