Gör din egen dumpling-deg. Uppdaterad

Ibland blir jag förundrad över vissa journalisters sätt att jobba.
Om man googlar "dumpling deg" på svenska så dyker det upp en del väldigt konstiga recept på välrenommerade sajter.
ICA's Buffé  t ex tycker att man ska blanda 4 1/2 dl vetemjöl med 3 1/2 dl hett vatten, och alla som har bakat någon gång fattar ju vilken klistergröt det skulle bli.
Samma proportioner dyker sedan upp lite här och var (Tasteline och Helsingborgs Dagblad tex) , och jag undrar vem som la ut det först?
Antagligen är det så att någon oseriös journalist eller bloggare missuppfattar, lägger ut och blir sen i sin tur kopierad av lika oseriösa journalister och bloggare.
Jag tycker man måste pröva innan man skriver om sånt här.


Ok, nu har jag fått ur mig lite av min irritation, nu är det dags att hålla Andrea Nguyen i handen och fatta hur man gör.
Eftersom boken är på engelska så blir måtten som de blir när jag översätter till vårt måttsystem, lite ojämna med andra ord.


Deg:
4, 8 dl vanligt vetemjöl
1, 8 dl kokhett vatten
En nypa salt om man så önskar (mitt tillägg)


Blanda allt i en matberedare (tryck på pulsknappen), eller för hand.

Om ni blandar för hand måste ni knåda degen lite längre än annars.
Knåda degen tills den känns mjuk och smidig. Den ska inte kännas det minsta klibbig, tillsätt i så fall mer mjöl och arbeta in.

Kom ihåg att det är lättare att tillsätta mer mjöl till en för lös deg än tvärtom.
Till Andreas mått fick jag arbeta in mer mjöl, kanske en halv deciliter, för att den skulle bli bra att arbeta med, men det var inget problem...jag tog lite i taget. Den ska alltså inte klibba det minsta, men ändå vara seg och smidig.
Låt degen vila en halvtimme.

Dela degen i två delar, lägg en del i en plastpåse. Rulla ut en del till en rulle på ca 2,5 - 3 cm i diameter och dela i 13 mindre bitar.  Jag fick ut 26 degplattor av hela den här satsen.
Ställ varje liten bit upp och runda till den, vänd den i mjöl och lägg alla småbitar i en plastpåse.

Tryck ut en av bitarna med tummen så att den blir lite plattare, kavla sedan en gång åt varje vädersträck så att plattan blir ca 7 cm i diameter.
Nu blir det lite överkurs, och ni som vill kan hoppa det här och bara kavla ut en rundel som är ca 10 cm i diameter.
Överkurs:
En äkta dumplingdegplatta ska ha en liten mage i mitten, ha en slags rondör helt enkelt.
Man kavlar alltså in mot mitten men stannar en bit ifrån, sen vrider man degplattan och fortsätter på samma sätt.

Då ser det ut så här om man håller plattan mot ljuset. Ser ni?

Och vaffö det nu då, undrar ni säkert?

Jo, när man sen viker ihop plattan så är den tunnast ute i kanterna och tjockast i mitten, och slutresultatet blir att allt har samma tjocklek när väl dumplingen är färdigvikt. Detta för att allt ska få samma tillagningstid och bli så gott som bara är möjligt.

De degplattor man köper är industrigjorda och har precis samma tjocklek, så det här är något ni kan finlira om ni har lust.
Knytena blir himmelskt goda hur ni än gör. Blir de misslyckade i formen så spelar det ingen roll - smaken är densamma.

Dumplings och dim sum är i princip samma sak, det är frågan om smårätter och när det handlar om rena dumplings så är det små degknyten som gäller.
Degen kan göras av flera olika slags mjöl eller stärkelse. Om det bara står dumplingdeg i ett recept så är det den här sorten som menas.
Dumplings kan fyllas med allt mellan himmel och jord, kött, grönsaker, fisk, skaldjur...listan kan göras lång.
De kan kokas i vatten, ångkokas, stekas, friteras eller bakas.

Uppdaterat

Man kan också göra glutenfri dumpling-deg.
Den degen görs av vete- och tapioca-stärkelse och blir väldigt vit i färgen och har en härlig konsistens. När knytena sedan kokas eller ångkokas så blir de vackert halvgenomskinliga.
Recept på den degen hittar ni här.

Kalabalik på stationen

Plötsligt när jag sitter och jobbar hör jag veritabla vrål från vardagsrummet.
Gaia springer från rum till rum och ömsom kvackar som en anka och ömsom skäller.
Poppy trumpetar och går över i falsettyl och bägge tittar bedjande på mig och på ytterdörren - åh så gärna de vill ut!
Slagsvansarna går och jag tittar ut genom fönstret för att se vad som får igång dom på det här viset.

Det här är vad pälstjejerna ser.

Tre stycken nonchiga rådjur går makligt omkring precis utanför staketet och tittar då och då mot stationen och verkar lyssna på det vilda skällandet som hörs inifrån.
Jag släpper ut pälstjejerna först efter det att rådjuren har försvunnit upp i skogen, och de far fram och tillbaka och dofterna måste ligga tunga utmed staketet.

Nu ser det ut så här i ateljén när jag ska försöka jobba igen. Poppan lever på hoppet.

Ni som gillar foto...

...ta en titt på den här fotografens hemsida.
Det var länge sedan jag satt som förhäxad över bilder. Tim Flach är en fotograf som förmedlar humor, värme, nyfikenhet,  egensinnighet och gud vet allt. Kärlek.
Klicka på hans portfolio, och se alla tre sviterna; Dogs Gods, Equus och Menagerie!

Äckelpäck inomhus och en illustratör med dubbelmoral

Hela dagen har Gaia och Poppan hållit till runt bråten som är utslängd från köksrenoveringen.
De husvilla mössen håller hårt i kökstraditionerna, och verkar ha bosatt sig i resterna av sitt forna stormaktsimperium.
Medan pälstjejerna jagar möss så sitter jag lutad över ritbordet och illustrerar Mössens julafton av Alf Prøysen och Ulf Peder Olrog åt Bonnier Carlsens förlag. 
Känns lite konstigt faktiskt...lite dubbelt om jag så får säga.

Detalj ur ett uppslag

Nu i kväll så kom Håkan och frågade mig om jag hade sett en sak. 

Av tonfallet att döma så anade jag genast att mössen hade hittat en ny väg in i stationen, och att han hade hittat musbajs eller något söndergnagt. Arrgghhh, ska detta aldrig sluta, tänkte jag.

Jag avbröt det jag höll på med och rantade efter för att se vad han menade. 

Där på golvet låg en slemtuggad mus. 

Alldeles död var den, men pälstjejerna måste ha haft med den utifrån, ungefär som katter gör.

Förärar sina bostadsvärdar en present. En present som de vet att de får behålla.

Kan någon förklara varför pälstjejerna är så ointresserade av möss bosatta inomhus, men fungerar som rena killers när det handlar om möss utomhus?

Slemrullehelg i Stockholm

Det här fotot tog Eva, det är därför hon inte är med på bild.

Nu när allt här hos oss i Bergslagen är vitt vitt vitt, så känns det märkligt att det bara är en vecka sedan jag var i Stockholm och flanerade på Söder. Då kändes det lite som brittsommar med massor av folk som var i rörelse och natten var ljum och behaglig att promenera i.

Jag hade spanat in en rätt nyöppnad vietnamesisk krog på nätet, Halong Bay, och stämde träff med några vänner. Halong Bay har slemrullar, Banh Cuon på menyn, och det säger en del.
Det är en krog som är så långt ifrån modestylad som man kan tänka sig.  Massor av plastblommor och bling-bling och genuint. Härligt att slippa allt minimalistiskt och tillrättalagt.
Ingen av oss blev besviken, den ena rätten som kom in efter den andra var supergod.
Jag kan verkligen rekommendera ett besök här, men vad ni gör - beställ in Banh Cuon antingen som förrätt eller varmrätt! Sååå otroligt gott.

Eftersom Håkan valde att stanna hemma så betällde jag en Banh Cuon take-away, så att han skulle få smaka av allt det goda.
...och kunna jämföra med vad som bangas hemma i stationsköket.
Så här i efterhand rekommenderar jag inte att ta med den här rätten hem som take-away, eftersom crêpen  är gjorda av en annan typ än den jag gör och klarar sig inte i kylskåp. Den blir hård.
Nej, det här är en rätt att avnjuta på plats.

Under resten av vistelsen var Eva hur bussig som helst genom att agera taxichaffis medan jag handlade på mig massor av asiatisk mat i Stockholms största Kina-affär, Kina Li på Ringvägen.

Här försvinner man ner i ett mini-Kina, verkligen.

Bra pris på allt.

Jag skulle kunna gå här hur länge som helst och utforska...

På natten behöver jag inte sova hundlös hos Eva, jag får sällskap av både Maggie och Balzac eftersom jag får låna Evas säng.
Här ligger Maggan och gnuggar sig i ögonen lite på morgonkvisten...

Hur man skriver ♡★♫☯

En del undrar hur man får in ett hjärta ❤ eller en stjärna ☆ i sin text på nätet.
Det är bara att kopiera och klistra in.
Här är t ex en sajt där du hittar symboler.

Akvarellvinst och St Kristoffer - uppdaterat

Akvarell, Michael Hällzon

Idag åkte jag och Håkan iväg till IKEA för lite kompletteringar till köket. Knökfullt med folk, puhu!
Efter det svängde vi förbi det kreativa paret Hällzons för att hämta upp våran konstvinst, en akvarell målad av Michael.
Den föreställer en orkidé och ni fattar varför vi är glada, eller hur?

Vi blev bjudna på kaffe med äppelkaka och sedan blev det diskussioner runt min beställning av en St Kristoffer-ikon.
St Kristoffer kan avbildas både som människa och som hund, det senare är inte riktigt comme il faut tydligen ur ortodox synvinkel, men Michael kan tänka sig den varianten till mig i alla fall ;-)
Jag visste inte ens att St Kristoffer ibland avbildades som hund innan Michael nämnde det, så nu får han stå sitt kast.
Det är klart jag vill ha en sån ikon. Helst med podencohuvud så klart.

Vattenbilden är också så vacker, så den vill jag också ha, på Michaels vis. Det här är bara exempel han visar, sen målar han efter eget huvud.
Michael berättar och det är alltid lika intressant att lyssna på en människa som besitter specialkunskaper.
Det finns en sån historia kring varje helgon och vi lyssnar till flera.

Sen visar Lena sin nya bokbindarateljé, de har slagit ut väggar och målat med äggpoljetempera.
Det är långt ifrån klart men redan så snyggt.

Här ligger kritgrundade träplattor, en del av körsbär, och väntar på att ikonmålas.

Uppdaterat

Cecilia N skrev så här i en kommentar:

Då kan du få förmedla en fråga till ikonmålaren:
Varför har Maria och Elisabet röda skor? Jag har för mig att jag sett någon maskulin person ha det också (ev en ängel). Men de flesta män är barfota eller har sandaler.
Men de röda skorna är täckta över tårna. 

Jag skrev och frågade ikonmålaren. Efter en stund kom det här svaret:

Det finns flera ikoner på kvinnliga helgon som är barfota. Det beror nog på var helgonet avbildas. Ökenmödrar t ex som lever i vildmarken, eller är på helig plats, avbildas barfota. Att vara barfota handlar enligt kristen, judisk och muslimsk tradition om att stå på helig mark. Det härleder till Moses som stod vid den brinnande busken och hörde Guds röst. När jag var på besök i den heliga gravens kyrka, i den etiopiska delen, tar alla fortfarande av sig på fötterna innan de träder in. Alla som döps i en  ortodoxa kyrkan är barfota, barn som vuxna. Varför de har röda skor har jag inte koll på, kan ta reda på det.

Grillad tofu

Första programmet i serien om Kinas mat handlade om tofu och var väldigt spännande.

Aldrig hade jag anat att det fanns så många olika sorters tofu, och i skepnader som jag inte skulle ha förknippat med tofu förut.

Tofu är en färskostprodukt gjord av sojabönor och smakar egentligen inte särskilt mycket i sig självt, men har en enastående förmåga att suga upp smaker från den omgivande maten. Ungefär som glasnudlar.

Min begränsade kunskap om tufu sträcker sig till att det finns väldigt fina och delikata tofun, sk silkestofu, och den lite robustare varianten, bomullstofun.
Silkestofun är knepig tycker jag, den går sönder så fort man tittar på den, medan den robusta varianten är väldigt trevlig och tål att trä på spett till exempel.

Ikväll marinerade jag och grillade ett halvt paket med ekologisk tofu köpt på Kina-Li och det smakade väldigt väldigt gott.

Du behöver...

ca 200 g fast tofu, sk bomullstofu
4 msk ljus kinesisk soya
2 msk rapsolja (eller annan neutral sort)
1 - 2 finhackade vitlöksklyftor
1 finhackad chili, eller en halv om du inte gillar starkt
1 tsk finhackad ingefära
Strimlad isbergssallad

Skär tofun i kuber och lägg i en plastpåse och häll marinaden över. Skaka om och lägg i kylen några timmar. Vänd då och då.
Trä sedan upp tofukuberna på små bambuspett ( eller strunta i det, det går bra ändå ).
Pensla en grillpanna med lite rapsolja och grilla tofun några minuter på bägge sidorna. Försök få med så mycket av marinaden som möjligt på bitarna.

Grisar och golv

Jag håller på med den tionde boken om Nelly Rapp men gör ett avbrott för att illustrera några uppslag till en barnkammarbok som ska innehålla julsånger.
Kan ni gissa vilken sång jag illustrerar på bilden?

Plötsligt ser jag att den stora grisen liknar en känd svensk skådespelare och komiker...ja, själva minspelet är faktiskt väldigt likt tycker jag. Kan ni se vem jag tänker på?

Idag är golvläggar-Micke här igen och ska lägga ett golv i kökshallen. 

För varje platta han hämtar ur kartongerna får han assistans av pälstjejerna. Skygga Gaia har blivit väldigt förtjust och svansar omkring och mummelpratar och nafsar Micke kärleksfullt i byxorna. 

Han har fått klappa henne flera gånger - kors i taket!

Alldeles i sista minuten kom Håkan och jag på att vi skulle ha mönstrade betongplattor från det här stället på golvet i lilla hallen.
Mönstret heter palmblad och är rena ögongodiset, jag blir glad bara jag ser det.

Ja, sen är det bara en kvartslampa i taket som fattas - jag kan gå och ställa mig i hallen och låtsas att jag är i Marocko, rena ljusterapin när vintern känns för mörk.

Kakelplattan som jag har gjort nere hos Bi har äntligen kommit på plats på toaletten.

Okeyko goes Åland - uppdaterad med svart katt på begäran

Efter att ha tillbringat några dagar i Stockholm försöker jag komma ifatt på jobbet och har inte tid till något annat.
Vår gemensamma ko, som lystrar till namnet Okeyko, har verkat lite rastlös de senaste dagarna så jag satte henne på Swebus Express till Kapellskär där hon skulle mötas upp av Skötbåtens Vänner.

Tänkte att Margaretha har mer nytta av kossan framåt våren.

I kväll fick jag ett mms från en förtvivlad ko:

16.08
Hallå! Gastarna på den här båten beter sig som kölsvin, å han med rodret ser ut som ett svin men kan vara en hund, en schweinhund - ska det va' på det här viset?

17.36
Hej, nu har jag bytt vid Koholma i Stockholms skärgård till en tvåmastad utan svineri. Vet Pettas om att jag kommer?

Okey?

Ko över Sarek

 

Coyotero  skrev så här i en kommentar till förra inlägget:

hmmm..efter 3 muggar starkt kaffe,,,så tänkte jag på kon i båten..åå då dök en annan ko upp hux flux..

KON ÖVER SAREK..en gammal progglåt ,med gruppen norrlåtar..där refrengen är..åå högt över fjället flyger en ko..

lyssnade på nätet,,åå den var ju riktigt svängig åå bra,,,fiol dragspel ,stämsång åå hela baletten...piggade up i höstrusket..la la la ..åå högt över fjälle... 

Det tackar vi för, det är nog fler än jag som kommer ihåg den här låten med glädje!

Svensk-åländsk ko iklädd huckle - uppdaterad!

This one is for Annie, who so much wanted to see our cow in a kerchief

Pettas oroade sig över att vår gemensamma ko, som även delas av initiativtagaren Margaretha (se förra inlägget),  skulle få problem med EU-regler:

Maken som kan det här med EU-lagar påstod att det blir bekymmer när vår gemensamma ko skall ro till Åland. Den har inte gula lappar i öronen!!
Men det är inget bekymmer tycker jag, den får väl ro hit på nätterna när det är mörkt och på dagarna kan den ju ha huckle på sig.

Annie från Texas blev uppenbart förtjust i tanken på kon iklädd huckle:

I like what Pettas said about kerchiefs on the cows. And not only do I like it, BUT I WANT TO SEE A DRAWING OF THE COW WEARING A KERCHIEF, YES. YES I DO. PLEASE.

Egentligen ingick kossan i ett uppslag till en barnkammarbok med ramsor som gavs ut av Bonnier Carlsen för några år sedan.
Så här ser det ursprungliga uppslaget ut om nu någon skulle vara nyfiken. Jag har glömt hur ramsan löd, och jag hittar tyvärr inte boken just nu.
Om gojjan ser lite malplacerad ut så sitter den på rubriken som sedan lades till av formgivaren.

Hoppsan, nu kom jag ihåg att det även fanns önskemål om flytväst och satellittelefon.
Det var Ullisen som betecknar sig som något av en säkerhetsnörd som ville skicka med kossan dom grejerna.
Ullisen - telefonen och flytvästen har säkert kossan stoppat i hucklet!
Så måste det vara.

Delad ko

Idag har jag kommit överens med bloggvännen Margaretha om att skaffa ko tillsammans. Redan tidigare har vi varit inne på att dela en datanörd.
Margaretha skriver så här:

Den veckan du har datanörden har jag kossan - se'n byter vi.

Ett utmärkt arrangemang, tycker jag, och föreslog en trevlig och social fjällko, men Margaretha har kontakter bland rödkullorna, så det lutar nog åt en sån.

Bloggvännen Pettas på Åland vill också vara med:

Kan jag också få dela ko med dig och Christina? Sen kan jag ro den av och an till er. Passar på när den går i sin:), så ni inte går miste om någonting. 
 
Nu är det så här att jag har hittat en ko som kan ro, ja, jag har själv tecknat den, så det här ser ut att ordna sig på bästa sätt.

Trubbel med herr Kamprad och fem hundar på ett rutigt golv.

När vi skulle hänga tillbaka skåpluckorna häromdagen så upptäckte vi till vår förvåning att det inte gick att få dit gångjärnen i det nya skåpet som hör till den keramiska diskhon DOMSJÖ från IKEA. DOMSJÖ tog emot.
Det diffade  med 4 mm på det övre, och vi stod som två frågetecken.
Jag ringde IKEA och de ville ha foton.
Jag skickade foton, och då visade det sig att man måste installera DOMSJÖ med 38 mm tjocka bänkskivor. Vi har satt in 28 mm.

Det har varit ett evigt ringande här, men IKEA är smidiga, de erkände efter en snabb utredning efter vår reklamation att felet var helt och hållet deras.
Det finns ingen information om bänkskivans tjocklek som är tillgänglig för oss kunder, däremot i deras egna internpapper (!!!?).

Jaha - vad händer nu då?

IKEA föreslog att de tar tillbaka hon och vi skaffar en ho som passar våra bänkskivor.
Jag kippade efter luft ... hela köket är skräddarsytt efter DOMSJÖ, kakel och allt.
Jag såg framför mig flera veckors tröstlöst Familjen Dafgårdsätande - igen. Ingen munter tanke.

Vi gav ett motförslag - egentligen är det bara för en finsnickare att göra om skåpluckorna och flytta ner fästet på det övre gångjärnet ett snäpp.

 - Ahhh, sa damen jag pratade med lite svävande, och lät som hon var ute på okänt vatten, känner ni någon finsnickare i Noratrakten?

 - Nä, sa vi, det är ert bekymmer att fixa luckorna, inte vårt.

Det sista vi hörde var att IKEA kommer ut till oss på plats i nästa vecka och fixar luckorna. Där slapp de undan rejält...och vi med.

På fredagseftermiddagen kom Eva hit och lyckades pricka in den första dagen som köket användes och det fortfarande var tomt på golvet. Fem snygga voffs på schackrutigt golv, rena ögongodiset.
Vad de trånar efter på bilden?

Foto: Eva

Jag kokade lite karrébitar som hade blivit över och gav voffsen.
Snacka om snygg uppställning :-)
Innan hade Eva och jag försökt samla dem för en bild, men det var som förgjort innan kastrullen kom fram.