onsdag, september 22, 2010
Förhäxad av kokböcker
För ett tag sedan beställde jag de här kokböckerna, och mitt liv har helt förändrats.
Håkans med, och pälstjejernas.
Alla älskar vi den här maten, hundarna tigger på sitt vanliga försynta och väluppfostrade sätt, men med något nytt och längtansfullt i blicken.
Jag har mailat till kokboksförfattaren, Andrea Nguyen, och frågat om jag får lägga ut hennes recept på bloggen, och ikväll kom ett väldigt vänligt och jakande svar.
Hennes böcker rekommenderar jag varmt, för hon skriver pedagogiskt och man fattar precis allt. Det knepiga är att omvandla alla amerikanska mått till våra egna, men det är ju bara att googla.
Igår fyllde Håkan år och då gjorde jag vietnamesiska "slemrullar". Det låter äckligt men är himmelskt. Att jag kallar dem för slemrullar beror på att vännen Thomas lutade sig belåtet tillbaka, när vi hade ätit 14 olika Dim Sum på Shogun i Gamla Stan för en vecka sedan, och utbrast med en belåten suck:
- Slemrullarna och hönsetassarna var nog det godaste!
Shoguns kinesiska slemrullar var väldigt goda, men kommer ändå inte i närheten av Andrea Nguyens vietnamesiska diton, Bánh Cuốn. Så delikata!
Om ni undrar över varför Gaia ser så frågande ut på den övre bilden, så beror det på att hon undrar varför matte bankar så väldigt i köket.
Svaret får ni veta när jag lägger ut receptet om några dagar.
Ikväll gick jag igång igen, jag kommer säkert att göra varenda recept ur de här böckerna.
Det blev Har Gow, räkdumplings ikväll, med hemmagjord stärkelsedeg.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
15 kommentarer:
It looks so delicious, Christina. My mouth is all ready for some.
:)
annie
Slemrullarna ser........ goda ut :-)
Nu har jag satsat en peng på vad jag tror att du bankade på.
Och jag ler .., det är som om du har Skådat Ljuset .., blivit saligt frälst ,-)
Och ja, jag har set hur såna människor ser ut, så jag vet minsann.
mums, gamla kokböcker får ens hjärta att klappa
Annie: This kind of food is so fun to do, and when you eat it's heaven :)
The author of the Asian Dumplings book, Andrea Nguyen, begin the book like this: "Dumplings make people smile" .
Mian: Så roligt att du tycker att slemrullarna ser goda ut, Håkan trodde nästan att man måste ha smakat dem för att gilla utseendet.
Tänker du avslöja vad du har satsat på? ;)
Elisabet: Och jag ler också... fånler... och känner mig som du säger frälst ;)
Hannele: Det får de verkligen, men så värst gamla är inte de här böckerna ;)
Det här verkar ju riktigt gott och roligt.
Jag har ibland funderat på om det går att laga alla rätterna i de kokböcker jag haft från 1800-talet. Jag får aldrig behålla dem tillräckligt länge för att prova.
Slemrullar - yes!
Skaffaren: Jag förstår att gamla kokböcker säljer bra och jag tror säkert att det går att laga de flesta rätter i dom.
Man kanske måste göra om lite. En del börjar ju t ex med "Tag fyra välfödda gäss..." ;)
Christina: jag var inte helt ärlig där... dom ser onekligen ganska mysko ut ;
Bankning av citrongräs - gissningen är för enkel, eller?
Mian: Aha, så Håkan hade rätt ;o Själv dreglar jag när jag ser de där rullarna, men jag har ju smakat som sagt ;)
Jepp, citrongräsbankning var fel ;)
Nej jag kan inte tycka att de ser särskilt goda ut dina slemrullar men empiriskt VET jag att de bara MÅSTE vara himmelskt goda! Di entusiasm går ju inte heller att blunda öfr och då kan det bara bli bra. Stort grattis till Håkan!
Kan det möjligen vara surkål du bankar på?
Lisette: När du väl har satt tänderna i en slemrulle så tror jag att du också kommer att dregla nästa gång du ser en slemrullebild ;)
Nix pix, ingen surkål här inte...just nu i alla fall :)
Uppriktigt sagt ser det mer slemmigt än gott ut... men jag förstår att utseendet inte ger smaken rättvisa. Spännande i allafall med alla dessa nya recept :)
Mossfolk: Håkan har bevisligen rätt, man måste smaka innan man förstår att uppskatta slemrullarna!
De är faktiskt inte så svåra att göra - när man väl får in snitsen.
Så är det faktiskt med många av de här Dim Sum rätterna.
Christina: du kanske bankar på kött, på att det blir flortunt?
Mian: Det var inte meningen att hålla dig och andra på halster så här länge ;)
Jag får väl ta ta i det här inlägget, så att du får reda på vad som bankades.
Det bankas inte kött kan jag tala om.
Skicka en kommentar