Jag upphör aldrig att förvånas över vilken intressant läsekrets jag har haft lyckan att begåvas med.
Så här positivt skriver signaturen Vårdagjämning i en kommentar till förra inlägget, som handlade om bensprattel:
Berättar hela hiphophistorien om ni vill. Dansade en termin "Hiphop för vuxna" som det hette:-). Sedan blev det bara jag och en till kvar;-).
Vi hade en väldigt häftig danslärare med rytmen i blodet och han tänkte första gången han såg oss:"hur ska detta gå?" vi såg ut som vingliga höns som dansade i otakt och i olika otakt enligt honom. Och man ska dansa mot takten också, hur det nu ska förklaras. Jag tränade i alla fall ihärdigt:-). Ja så fanns det bara en tonårsgrupp att fortsätta i där våra döttrar gick. Så vi tog ett allvarligt snack och frågade om vi fick gå där. Och de sa att det var kul och jag försäkrade att jag inte skulle vara med på avslutningsshowen på en teater så de inte behövde skämmas för kompisar o s v;-) Det var otroligt bra träning för kroppen men svårt. Tog med det i mitt CV som en brytning mot allt det andra:-) när jag tog tjänstledigt ett år och sökte ett annat jobb. Tror det avgjorde, jag fick det:-)
Tack för berättelsen Vårdagjämning! Ska jag någon gång söka nytt jobb ska jag komma ihåg det här :)
En ung tjej som heter Mia som hip hopdansar i Metrô Conceição får illustrera det här inlägget.
fredag, december 11, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Härligt!!!
en härlig historia! och lite modig tycker jag? själv har jag sökt jobb på en helt galen ansökan. den stack ut, och jag fick jobbet!
Tur att jag inte ska söka något mer jobb! Det är i alla fall en sak som jag är säker på. Om så skulle varit kunde nog mitt CV kanske avskräckt en och annan arbetsgivare snarare än hjälpt mig till ett eftertraktat arbete ;)
Eva H-höjden: Jag tyckte också det var en härlig berättelse :)
Ullisen: Mycket modig, tycker jag också. Skönt att höra att du har gjort något liknande - och också fått positivt gensvar. Jag blir annars alldeles matt när jag råkar få syn på ngt cv och hur de vanligtvis är utformade nuförtiden.
Lisette: Fast både Vårdagjämning och Ullisens berättelser inger hopp, eller hur? Hopp om en bättre värld ;)))
Jag som soker jobb, jag kanske ska inkludera mitt tidgare intresse av dans? Fast det kanske mest visar att jag inte ar sa uthallig eftersom jag lagt av, ha, ha.
Nagot helt annat- jag undrar om du har nagot pixiebok kvar? Jag skulle valdigt garna vilja ha en och jag befinner mig hemma hos mamma och pappa i mellandagarna sa portot blir inte sa farligt. Om det ar OK att jag skickar frimarken i efterskott alltsa (de ar ju lite knepiga att kopa pa posten har, om du inte vill ha nagot amerikanskt annat forstas?).
Halsar Cecilia i Houston (dar vi har dimma!)
Cecilia: Ja, det tycker jag verkligen! Om jag satt i den positionen att jag anställde folk ( hö hö) så skulle jag verkligen titta på de som var livsbejakande och vågade något, inte bara de som staplar superlativ om sig själva.
Över till ngt helt annat - pixiböcker: jag har massor av pixis kvar, säg hur många du vill ha så skickar jag när jag har fått ett kuvert! Det är helt ok med frimärken i efterskott.
Kela ed katten/katterna lite från mig!
Fast jag soker ett forskarjobb och undrar om "big-shot" professorn som ska lasa min CV orkar med mer an min utbildning och vilka artiklar jag publicerat... jag tror hon bara skummar resten for mer an en och en halv sida tror jag inte det finns talamod till. Ha.
Har du kvar sa vill jag garna ha tre pixiebocker. En till mig och tva till tva nyfodingar i bekanskapskretsen (bada med biologer till foraldrar). Finns din email har pa sidan? Jag hittar den inte.
Det ar en bra kattkeldag idag for det ar fortfarande dimma ute. Katterna gillar sallskap i soffan.
Cecilia i Houston: Ok, jag ger mig, "big-shot" professorn kanske inte är intresserad av dina danskunskaper...fast säker kan man aldrig vara ;)
Du märker att jag fortfarande är förtjust i idén?
Aha, du är alltså biolog. Roligt att få veta.
Du får väldigt gärna tre pixiböckerna, en till dig själv vilket gläder mig, och två till små kottar med små händer.
Min mail-adress är christina dot alvner kanelbulle telia dot com.
Det låter underbart med en kattkeldag :) Jag har ju sett bilder på dina fina kissar hos Elisabet.
Här i Striberg har vi haft en bloggare-glaserar-stengods-dag.
Skicka en kommentar