tisdag, mars 23, 2010

Katt på hett plåttak...f'låt, på het motorhuv


Pälstjejerna blir som galna när de får syn på en katt, och här i byn saknas det minsann inte katter ;)
När Bi och jag går vår gemensamma morgonpromenad så passerar vi ett hus där mannen i familjen ofta har kommit hem från jobbet strax innan. Osvikligt ligger då en, ibland två och till och med tre katter och gonar sig på den varma motorhuven.
Numera låtsas inte pälstjejerna om dem så länge de ligger på bilen, men är de nere på marken då blir det ett himla liv.

Längre bort ligger det ett litet torp där Coola Katten bor. Bi och jag kallar honom så, för en coolare katt får man leta efter. Det är en kolsvart katt med bärnstensögon som för sig med stor, nästan lite slö värdighet, men man anar en stor inre styrka. Han inte så mycket som väser, eller kröker rygg när pälstjejerna hänger rakt ut i kopplen och tuggar i luften framför honom. Han iakttar dem stint och skulle pälstjejerna vara lösa så är jag övertygad om att han skulle skrämma skiten ur dem.

Idag har vi varit utan telefon i två dygn, liksom flera andra hushåll i byn. Det är konstigt att det är lite liv i bredbandet trots allt. Jag har försökt surfa runt på lite bloggar men har misslyckats med att skriva kommentarer. Det går oerhört segt och tar en evighet. Få se om jag lyckas lägga ut det här inlägget...

12 kommentarer:

Linda sa...

Katter är smarta individer :)
Och så slipper de ju (oftast) det där kopplet :)
Härlig bild på fina katter!

olgakatt sa...

Rekommenderar läsning av Jerome K. Jeromes Tre män i en båt, kapitlet där hunden Montmorency möter sin överman, en ärrad katt, säkert en släkting till er Coola Katten!

Alla kapitel är förstås rekommendabla i denna underbara bok.

Älskar bilden av TutanPodenco i snön!

em sa...

Min älskling ålar sig in i garaget och sitter på biltaket och motorhuven också när den är kall. Se'n kör jag runt med gulliga tassavtryck över hela bilen - i synnerhet på vindrutan.
JAA! Tre män i en båt - den måste jag plocka fram, NU!
Margaretha

annie sa...

Yes, as em says,kitty paw prints on the cars and pickup trucks-- that is the winter look. And on this farm-ranch, it is a sight year round.

If there are many cats along your hiking paths then the fur girls must have sore jaws from snapping at them.
annie

Elisabet. sa...

Hemma i Malå hade vi en granne som var husse till en våldsamt skällig och ilsken finsk spets

En dag kom grannen promenerande med sin hund, när vår katt Trisse uppenbarade sig på vägen.

Grannhunden började tugga fradga och från köksfönstret ser vi då hur Trisse hur lugnt som helst går RAKT FRAM TILL HUNDEN, stryyyyker sig mellan benen på samma hund .., vinklar in under magen ..., allt medan hunden tycks förstenad av ren och skär skräck.

Inte ett ljud kom över hans läppar!!

Själva stod vi bara och g a p a de.

ab sa...

"pälstjejerna hänger rakt ut i kopplen och tuggar i luften framför honom"

:)

Cicki sa...

Hemma på våran gata i mitt gifta liv bodde en hund som hette Sally. Hon hatade verkligen katter. En gång bet hon ihjäl grannens nya kattunge. Men de mer vuxna och etablerade katterna var inte speciellt rädda för Sally. Ofta såg jag vår egen Maja sätta sig på infarten och starrbliga/hånflina åt Sally när hon och hennes matte gick förbi. Sally tokskällde och stretade i kopplet medans hennes matte försökte håll emot allt som gick. Behöver jag tillägga att Sallys matte gillade inte heller katter. I alla fall inte när de retades med Sally.....:-)

Tuvstarr sa...

En familj i byn hade en stor svart Neufundländer. Jag vet inte vad de heter på svenska, men jag menar denna stora kraftiga långhåriga hundar som i och för sig är rätt snälla. Det hände en gång att min brors liten kattunge (som för övrigt såg precis ut som er Coola Katten) kom promenerande genom staketet för att lägga sig precis mellan hundens stora tassar. Och hunden vågade inte ens titta ner till den lilla övermodiga, för då kom genast klorna rakt in i den stora svarta nosen. Och så låg hunden som en sphinx och katten hade varmt och tryggt. Måste jag anmärka att vi efter en skräcksekund inte kunde hålla oss för skratt :-)

Mira sa...

Montmorency går igen!!!

http://mirasmirakel.blogspot.com/2010/03/montmorency.html

Jag lovar! Jag hade inte läst ditt inlägg innan!!!

Christina sa...

LindaLotta: Katter är jättesmarta :) Jag jämför aldrig katter och hundar.

Olgakatt: En av mina tidiga älsklingsböcker :) Mina första hundar var just foxterriers, vilket gav en extra dimension åt boken ;) Tack för påminnelsen av denna underbara bok, som är så rolig än i dag.

Margaretha: Innan vi fick in Napoleon i garaget (pickisen från Västerbotten om du minns) blev han stämplad av kattassar som "gifte" sig med den gamla lacken. Gulligt :)

Annie: Kitty paw prints on cars is a part of life ;) Once a cat blew the car horn on my old car, jumping down the sun roof and out again. I was very confused, the car was locked and nobody in sight but the roof was open and then I saw the small paw prints...

Elisabet: Den där taktiken skulle funka på pälstjejerna med ;) En katt som inte är rädd skrämmer slag på dem ;)

ab: Ops, ett tag trodde jag att jag hade skrivit något fel rent språkligt...piuuuhh!

Cicki: Tvärtemot Sallys matte så gillar jag katter, och blir så sur på pälstjejerna varje gång de håller på så där. Fick de leva med en katt så skulle de bli hunsade, det är jag övertygad om.

Tuvstarr: Newfoundland heter rasen, så det är nästan samma som på tyska.
He he, vilken syn det måste ha varit med den stora rädda hunden och den lilla kaxiga kattungen ;)

Mira: Montmorency är odödlig, så inte konstigt att han dyker upp lite varstans ;)
Jag har länkat till ditt inlägg :)

ullrika sa...

alltså. det bär ju såklart våldsamt emot, men vi får väl helt enkelt träna våra månsar på att ligga på bilhuvar då...! om det är vad som kräfvas för att få våra djur hålla sams?

:)

lycka till med telefonerna. mobilteckningslösa är ni väl iaf? då blir det lite otäckt liksom. man är ju så van vid att kunna nå och göra sig nådd!

krams!

Lisette sa...

Även om man älskar hundar, egna och andras kan man väl tycka att katter är underbara de också! Gör åtminstone jag. Jag skulle gärna ha både en och flera om jag bara kunde- allergi sätter stopp, tyvärr. Du skriver så fint om katterna. Jag tänker på T.S. Eliots alla Cats men också på den där Thomas O'Malley, tror jag han hette i Aristocats, Disneyfilmen som gick för en herrans massa år sedan. Din Coola Katten påminde mig om honom.
Du skulle höra, och se Alice när hon sitter där bakom glasrutan på sin egen bänk, och in på HENNES egen gård spankulerar en stor svart, precis som Coola Katten!!! Taket nästan lyfter sig och dörren bågnar.