tisdag, oktober 20, 2009

Tokresa, prolog


Nu har jag lugnat ner mig, sovit ut och hämtat lite krafter så nu kan jag berätta om tokresan till Burträsk.
Vännen Claes hade på ett tidigt stadium erbjudit sig att köra biltrailern för att hämta hem renoveringsobjektet där uppe i norr.
Denna fantastiska man kom på fredagkvällen direkt från jobbet i Västergötland, knoppade och så startade vi på lördagsmorgonen kl 05:45 från Striberg.

För mig som är van vid skyltar från södra delen av Sverige så såg det oerhört exotiskt ut när vägskyltar som angav kilometeravståndet till Haparanda började dyka upp.


Jag satt och joddlade av förtjusning under uppresan.
Tänk att få se Höga kusten - bron i verkligheten, åh så vackert, och köra över den brumm brumm...


Vi körde non-stop, så det var inte tal om att stanna och plåta snygga vyer. Det gällde att hänga med kameran i bilfönstret, klick klick.
Jag vet inte hur många suddiga bilder av björktoppar jag har från den här resan.
Solen gassade och landskapet var bedövande vackert!


Efter en oändlighet närmade vi oss så Burträsk framåt seneftermiddagen.
Jag hade fått en adress inne i samhället så jag ringde säljaren för att tala om att vi snart var där.
Knaster knaster....hallå?
Då visade det sig att säljaren inte alls befann sig i Burträsk som han hade sagt, utan i Luleå på jobb.

En riktig cliffhanger eller hur?
Och så undrar man om det är bär eller gravmark som köpes...

16 kommentarer:

Ingela sa...

Så spännande...!

Och Gravmark, det är förstås ett byanamn det. Jag känner två utomordentligt trevliga människor som bor där. En f.d. skolkamrat tillika sångartist och en f.d. missionspastor.

ullrika sa...

spännande allan!

jag tippar på att ni [inte!] tog er ett dopp under tiden ni väntade?

Elisabet. sa...

Haha ...! Det här blir lika spännande som danska serien Livvakterna .-)

Och tänk, att just där var vi i somras, pv och jag själv.

Ja, i Burträsk.

Cicki sa...

När Höga Kusten-bron byggdes så hade jag mycket jobb i de krokarna så jag följde verkligen hela bygget. Flyttade innan bron blev helt klar så det tog några år innan jag själv fick premiäråka på den. Det var ett jättebygge som inte berörde enbart bron utan det var hela E4a-sträckningen i det området. Nu har du åkt genom mitt älskade Västernorrland....:-)

Eva H-höjden sa...

ha ha verkligt exotiskt!

Mian sa...

högerklick refresh....högerklick refresh... - jag väntar med spänning på fortsättningen!

Mira sa...

Spännande! Jag börjar ana komplikationerna. Väntar otåligt på fortsättningen...

Lisette sa...

Eftersom det är en gammal Pegutt som du har köpt så trodde jag snarare att det var gravrost och inte gravmark som du har köpt;) Snälla ge oss bara en liten bit i taget så man hinner njuta av alla bilderna ordentligt varje dag!Höga kusten bron hägrar för mig sedan många år. Robertsfors? Jag tänkte/läste fel först och tänkte "Robert Lind i Kramfors" hihi.

Anita sa...

Hmm.. du vet väl att Henning Sjöström kommer från Burträsk! ;)

Vad det nu har med saken att göra....;)

Petra sa...

Burträsk...Luleå. Kanske inte så stora avstånd för dem som bor där ;)
Han tyckte väl att ni kunde komma tillbaka nästa helg och få ännu en fin utflykt?

Helen sa...

Hoho, väntar med spänning på fortsättningen av denna rysliga historia...

Gravmark/bär köpes...rena Hitchcockscenariot!!

Kram!

Emma R sa...

Hahahahaha!

Efter att ha hängt med min sambo på olika bilhämtarresor, och även turer i veteranbilar så har jag blivit härdad.

OM, mot förmodan, det flyter på utan krångel, då blir jag FÖRVÅNAD!

Måste också erkänna att jag inte alltid är upplagd för detta krångel, som oftast tar MYCKET längre tid än vad som är beräknat...

Vet inte hur många bilträffar jag tänkt åka på en viss tid, men kommit iväg åtskilliga timmar senare...

Kanske det som är lite charmen också. Det kanske tillhör helt enkelt?

Men visst är det skönt när man väl återhämtat sig och tittar ut och ser att där står bilen hemma på den egna tomten!!!

Bloggblad sa...

Åh... måste ju veta hur det går! Jag som egentligen ska hålla mig borta härifrån för att göra jobb jag åtagit mig...

HK-bron ville jag så gärna se, men jag visste inte exakt var den fanns, hade ingen karta när jag åkte buss från Umeå... och den enda stunden jag sov var just när vi passerade bron - upplyste mig mannen bredvid om när jag vaknat och undrade var bron var.. (huvva vilken mening det där blev...skönt att jag inte jobbar när jag bloggar.)

Bloggullet sa...

Jag känner igen det du skriver om kilometeravstånden. Här i Skåne är det ju rena gångavstånden jämfört med avstånden norrut.

Det blir en spännande fortsättning på din resa som jag måste läsa om.;o)

Ha en bra vecka.
Kram

Turtlan sa...

Där åkte jag också i somras :-))
Fina vyer och bron var mäktig.

Uppresan tycks ha bjudit på fint och klart väder ... innan diverse strapatserna började....

Evas blogg sa...

Oj vilken resa! Tufft jobbat! Tänk, på Burträsks folkhögskola gick jag kontlinjen ett år av mitt liv. Gillade byn.