Torkad anktutte var det första som föll mig på läppen, så jag hastade ner till frysen och grävde fram en tutte som fick tina över natten.
I dag har jag saltat in den med grovt havssalt (utan jod) och sedan låtit den ligga i en plastpåse i kylskåpet i 7 timmar för goa in sig med allt saltet.
I en vecka ska den hänga där för att sedan skäras i tunna tunna skivor. Det ska verkligen bli spännande att se vad det blir av det här.
Och framför allt - hoppas att vi kommer ihåg att vi har en tutte hängande där om ca en vecka och inte om ett år. Hua!
.jpg)
28 kommentarer:
Lycka till, även jag ser framemot resultatet.
Ha en fin helg!
Det låter verkligen spännande. Vi får väl påminna er, men gissar att ni är så nyfikna att tutten inte glöms bort.
Är du säker på att det är nyttigt det där? Eller går att äta? Låter lite vanskligt. Fast du vet nog vad du gör. Och i och för sig: experimentera är ju inte fel.
Men ta bara små tuggor i början! Annars blir jag orolig!
Aha! Hängtuttar!
Brr, vad det ser läskigt ut. Som en skräckfilm därnere i er källare.
Vad är meningen, ska hängtutten torka och sen ätas i tunna skivor?
Pettas: Det gör vi med ;-) Trevlig helg på er!
Cicki: Påminn gärna, för här är det lite si och så med minnet ;-)
Gabrielle: Nä, har ingen aning om det här funkar eller ej, hoppas att coyoteros som brukar kommentera här och vet mycket om lufttorkat, ska komma in med någon synpunkt.
Jag använder alltid näsan - luktar det gott är det ok att äta.
Små tuggor var det.
Ninna: Ha ha, där satt den...eller hängde ;-)
Monet: Japp, det är vad som är meningen :-) Om en vecka ungefär så får ni besked om vi har överlevt eller inte.
Om det inte dyker upp några nya blogginlägg inom några veckor har ni skäl att oroa er med andra ord.
Tutten ser nästan lika färgglad och samtidigt skrämmande ut som Mr. Ghaddafi.
Bloggblad: Ja, visst gör den, den har liksom två personligheter, en schizofren tutte helt enkelt. Glad och otäck - en besvärlig kombination.
Kan knappt vänta.
Blev glad att bilden på mr K eller G vad det nu ska vara försvann;-) är mer van vid dylika "blodiga" organ, undrar om det blir som lufttorkad skinka, nåt åt det hållet, den verkar ju omsorgsfullt insmord annars tänkte jag med om den är hälsosam, men det mesta har väl dött i frysen, spännande med ett utlåtande om 7 dagar ska det bli:-)
PS Kläderna på karlen är utsökta ändå
Ser fram mot resultatet - en känsla av det blir "jättegott"!
Mina tuttar har hängt de senaste tjugo åren men inte har dom blivit bättre för det!
Intressant! (inklusive den roliga tråden med kommentarer!)
Vete tusan om jag skulle våga mig på ett sånt recept.
Hahaha! Bästa linan på länge! Ni har väl kortnummer till akuten inprogrammerat på telefonen? För säkerhets skull. Ni bor ju en bit ut i obygden ;))
Hoppas ni har hängt den HÖGT så att inte tjejerna hoppar upp och tar sig en tugga. :-)
....men en fundering har jag...om man kletar in köttet med en massa "gegga" sådär försvårar det inte torkprocessen då? Det borde ju vara så att luften får svårt att komma till köttet eller?
Du kommer bli påmind av alla dina bloggläsare. Vi kommer vilja veta hur det går! (och hur det kommer smaka)
Och angående karlen så visste du det förstås som lär oss rätt:-), uttalas K, så journalister blandar hejvilt, även de "stora";-). Har du tittat på ankbröstet? Jag skulle nog vara lite nyfiken och titta till det då och då:-)
Ops, vi har haft besök hela dagen så jag har inte kollat bloggen förrän nu.
Monica: Jag tycker tiden (en vecka) låter väldigt kort, men vi får se. Man måste ju testa.
Jag har hittat ett recept på engelska, "Duck Bresaola" som låter godare och mer tillförlitligt än det här...men men, det är en vecka kvar så vi får se.
Moster Ma: Mja, f-n vet.
Renée: Ha ha, dagens kommentar!
Mian: Man måste ju prova ;-)
Lisette: Ok, jag ska lägga in kortnumret ikväll, jag lovar. Du skulle ha sett hur tutten såg ut i morse!
Londongirl: Det är stängd dörr in till ankrummet som enbart nås via en spiraltrappa, och i den vågar ingen av pälstjejerna klättra.
Jag har samma fundering som du angående geggan, och även funderat på om det inte kan mögla - alltihop?
Jessica: Jag kikade i morse, och det ser sådär ut. Jag känner mig lite tveksam men ska absolut smaka om det inte växer hussvamp på tutten när det är dags för ev avsmakning.
Monica: Fniss, det första jag gjorde i morse var att knata ner i källaren och kolla in tutten;-) Före tandborstningen - och då förstår du!
Den såg allt annat än god ut, men skam den som ger sig. En vecka stod det.
Allvarligt talat tror jag inte riktigt på den här metoden, har hittat ett annat recept som tar minst tre veckor i anspråk och som låter betydligt seriösare och godare. Man rullar in bröstet med fettsidan utåt och binder om och skippar tomatpuréen och använder bara salt och kryddor.
ååå lite stänk av torkad salami..
hänges svalt,,åå luftigt helst åxå flugfritt,,vilket kan vara nog så svårt..
spännande att få höra hur det gick och smakade när ankans breastbasket är färdig...
coyoteros: Jag tror faktiskt det är flugfritt nere i matkällaren, gudskelov, men Håkan oroar sig för spindlarna ;-)
Det skulle vara betydligt mer spännande om du lämnade pälstjejerna tillsammans med tutten och smygfilmade.
Jag är säker på att de efter ett tag hade kommit på något sätt att få tag på delikatessen (?) i taket.
Låter spännande, är nyfiken vad som ska hända.
Renees kommentar var kul, undrar om hon använder någon smet...
Hur mår hon? Är det inte 4:e dygnet nu snart:-)?
Petra: Jojo ;-)
Ja, enligt deras sätt att se det så är det nog helt klart en delikatess - hoppas Håkan och jag också tycker det.
Tuvstarr: Ha ha ha, det skulle jag också vilja veta :-) Renée...ho ho!!?
Monica: Du har bättre koll än vad jag har...jo, det blir fyra dygn i kväll.
Jag gick just ner och kikade och tutten ser faktiskt riktigt lovande ut. Smeten ser inte så kul ut men den ska man skava av innan man skär upp tutten, och det man ser av köttet ser fint ut...lite lufttorkat mörkt sådär.
Spännande.
För dom som undrar: Jag försöker knyta upp håret i hästsvans (husbondens förslag) och strama till ordentligt för att se om det möjligen kan lyfta de nedre regionerna men det enda som händer är att jag får väldigt ont i skalpen.
Nu återstår chilipasta!
Fast jag tror inte det finns chili med så hög styrka.
Haha, vilka roliga kommentarer. Det ser förvisso rätt spännande ut, men jag är rätt säker på att detta skulle vara ett av de sista recepten jag skulle prova i en receptbok ;)
Renée: Med en schysst chilipasta slår man hela världen med häpnad ;-)
Mossfolk: Ja, kommentarerna är det roligaste med den här bloggen ;-)
Nu ska jag gå ner och titta på tutten innan jag går och lägger mig.
Det har gått en vecka nu. Är ankan klar?
Jessica: Det har gått en vecka, men ikväll är det NoraNatt och då har vi inte tid att äta anka.
Imorgon däremot kommer det stora ögonblicket då ska ankan upp ur källarhålan, torkas av, skivas tunt och förhoppningsvis gå att äta.
Skicka en kommentar