lördag, juli 04, 2009

Anka, sa Gaia och Poppy...


Ikväll blev det ankmiddag på verandan. Jag har upptäckt att Ica Maxi i Örebro säljer frysta holländska anklår med ben och allt för en rimlig penning.
Av en älskad vän som födde upp ankor, men tyvärr inte är med oss längre, lärde jag mig ett sätt att bräsera anka som är himmelskt.
Berit, som vännen hette, brynte ankbitarna och lät dem sedan bräsera i två timmar i en gryta.
Berit födde kärleksfullt upp sina ankor, gäss, lamm etc och tog vara på varenda liten del av djuren när det kom till att äta upp dom.

Så...vad gamar Gaia och Poppan efter?
Gaia som t o m lät sig fotograferas för den goda sakens skull.


Det är bara skrovet kvar av de läckra och gudomligt möra anklåren. Både Gaia och Poppan har fått smaka av köttet, fattas bara.


Veckan som har gått har minst sagt varit badvänlig. Bi och jag brukar cykla bort till närmaste lilla badsjö och ta ett kvällsdopp tillsammans.


Allt blommar i trädgården och jag knipsar av några doftpioner och tar in.
Här är Gaia på väg till höger...


...och Poppan till vänster...

17 kommentarer:

Moster Ma sa...

Underbara vovvar, men inte ska du väl fota inredning utan dom!

Petra sa...

Vilket härligt skratt Poppan har och Gaia ser riktigt utsvulten ut.
Det måste kräva en del att först föda upp djuren och sedan lyckas laga läckra måltider av dem. En granne på morsans land hade en gris som skulle bli käk. Dennes brorsa hade oxå en gris och när de skulle bli käk så bytte de grisar med varandra för de klarade inte av att äta upp sina egna.

Emma R sa...

det låter så sjuuuukt gott när du beskriver maträtter!!!
Kul med människor som "tar vara på allt"! kraaam!

mossfolk sa...

Härlig spegelblank badsjö. Som gjord för ett dopp!
Och så fint med pionerna där på det lilla bordet.
Jag funderar på om jag någonsin gjort eller ens ätit anka. Tveksamt. Kanske något att prova på till hösten :)

Christina sa...

Moster Ma: Nä, aldrig ;)

Petra: Utsvulten var ordet...utsvulten på anka;)

Jag förstår din morsas grannar, Berit retade mig alltid att hon skulle tala om vilken anka som var "min". Jag ville aldrig veta.

Skulle jag ha en gris så skulle den förmodligen få sova i sängen och bli hur gammal som helst.

Emma: Ja, jag beundrar köttätare som både föder upp djur på bästa sätt, och sedan tar vara på precis allt.

mossfolk: Ica Maxi i Örebro som sagt ;) Ett paket innehåller två lårbitar. Det räcker till två personer gott och väl.
Du bryner dom, sen säder du med 1 1/2 dl vatten, saltar och pepprar och låter sjuda under lock i två timmar. Späd med mer vatten om det behövs.
På slutet kan du ta upp ankbitarna och slå in i folie, tillsätta grädde, lite rödvin, soya och kryddor till såsen och till sist reda av med lite maizena.

Cicki sa...

Min första reaktion blev: Oj är Gaia med på bild! Poppan slickar sig om munnen så tungan nästan räcker upp till örat.....:-)

Vilken fin väska det står där på bryggan.....:-)

Det verkar så härligt med en badsjö så där. Visst har vi gångavstånd till Mälaren men det går så mycket tung båttrafik förbi här så det känns inte så där värst härligt att bada i det vattnet.

helen sa...

Alltså, vad jag tycker att Gaia och Poppan är söta, jag blir varm i hjärtat av att se deras söta nunor igen!

Tur att de har en snäll matte och husse som delar med sig av ankorna!

Jag har inte badat ännu. Det ska till riktigt många grader innan jag vågar mig ner i vattnet...

Visst är det underbart att plocka sig en bukett pioner från sin egen trädgård, då känner man sig rik!

Kramar!

Eva H-höjden sa...

Härligt med livstecken i hettan!

Mian sa...

Jag har suktat efter fler bilder på dina pälstjejer och nu blev jag nöjd igen. Sköna bilder! Poppans tunga avslöjar tydligt hur gott det luktar när man bräserar anka.
I närheten av mitt torp finns det inte några badsjöar att cykla till alls. Jo ett vattenfyllt stenbrott, med tveksam vattenkvalitet...

Tankevågor sa...

Vilket härligt inlägg Christina! :-)

Blir verkligen sugen på att prova det där som du skrev till Mossfolk. Det låter gott.

Sen blir jag så otroligt full i skratt över dina bilder på hundarna! Tack för dagens absoluta glädjespridare! :-)


Jättefina pioner! Min dröm är att få såna att växa på ön....men hitintills har jag inte klarat det. Har nog haft för dålig jord. Men nu är det kompost som gäller så det kanske kan gå.

mossfolk sa...

Tack! Inskrivet i lilla kokboken. I augusti blir det anka :)

Bloggblad sa...

Det ser så fridfullt ut med pionerna... för att inte tala om den lilla skogssjön...

Nu hoppas jag hinna få till det där fridfulla under den kommande veckan, jag tycker mest att jag flänger omkring...

Christina sa...

Cicki: Vankas det anka är det tydligt att Gaia står ut med att bli fotograferad, fast man ser på öronen att hon inte känner sig bekväm ;)

Ja, visst är det världens bästa badväska som står på bryggan :D Den är suverän, den slukar hur mycket som helst och är så bekväm att bara hänga över axeln när jag cyklar.

Här runt oss vimlar det av sjöar och tjärnar. Den närmaste (den på bilden) ligger bara 800 m från stationen :)

helen: Det är klart man gillar sina egna hundar, men faktum är att Gaia och Poppan är precis lika älskliga som de ser ut :)

Åh, det är varmt i sjöarna nu, underbart att bada...så i med dig ;)

Ja, visst är det en lyxig känsla att ta in pioner. Herreje vad de är vackra!

Eva H-höjden: Fast idag sjönk temperaturen rejält :(

Mian: Poppans tunga går inte av för hackor, he he ;)

Så synd att det inte finns några närbelägna badsjöar runt ditt torp, som verkar ha allt annat man kan önska.

londongirl: Om du gör bräserad anka à la Berit, så bryn den i en vanlig stekpanna först och lägg över låren i grytan utan allt stekflott. Det feta skinnet gör att det blir en hel del sådant nämligen.
Köttet blir underbart saftigt och mört på det här sättet. Det riktigt smälter i munnen...

Kompostjord låter väl som en bra start på en blivande pionodling ute i skärgården :)

mossfolk: Se svaret till londongirl, om du ska bräsera anka à la Berit :)
Ica Maxi vid Eurostop har anklåren i frysskåpet till vänster om charkdisken, ba så du vet ;)

Bloggblad: Här är det fridfulla blandat med det hektiska.
Hoppas att du får till det!

Elisabet. sa...

Nu har jag läst om dina ankmiddagar så ofta att jag snart dreglar ...

Vi har anka på affären, eller i affären.

Eller vi hade, i alla fall.

Kanske man skulle ....?

Christina sa...

Elisabet: Det här sättet att laga anka skulle nog passa dig tror jag.
Det blir mört och saftigt som kalopskött...och sagolikt välsmakande :)
Vad är det för anka ni har i affär'n? Kött med ben passar att bräsera, jag skulle däremot undvika att tillaga anktutte på det här viset.

Kesu sa...

Anklår ... så där ja. Nu står det antecknat på inköpslistan (du får den om du vill Elisabet!) bland fil och mjölk och matjessill och diskmedel. Om jag inte hittar det i handelsbon här på landet köper jag det i stan. Och så går jag tillbaka till det här inlägget. Namn- och datumminne har jag inte, men jag glömmer inte Poppans slick i mungipan med sin partner in crime Gaia bredvid. När jag ser den vet jag att receptet kommer i inlägget. Perfekt!

Jag såg faktiskt att det var din fina väska Cicki innan jag läset alla kommentarerna - vill gärna påpeka det! :)

Ni verkar ha en skön sommar på stationen. Bra!

Puss till alla pälstjejerna!

Christina sa...

Kesu: Om du gör Berits anklår så glöm inte att först bryna låren i en stekpanna, för att sedan flytta över dom till grytan. Flottet ska INTE med, utan köttet ska bräsera i buljongen som bildas av vatten och anksafter. Det blir en underbart god sås när man sedan reder av den :P

Är du på landet? Hoppas att ni har bättre väder än vad vi har. Det har ösregnat i över en vecka nu, bläh!

Pussar till Lelle R från pälstjejerna!