söndag, oktober 17, 2010
Besök hos ett verkligt kreativt par
Nu i helgen var det konstslinga i Örebrotrakten, och jag hade antecknat noggrant att Lena och hennes man Michael skulle vara med.
Lena har jag känt lite lite grann, innan jag och hon började blogga, men sen har vi blivit bloggvänner och hon brukar kommentera här ibland - då kallar hon sig för slöjdLena.
Lena är en modig teckningslärare som har vågat säga upp sig för att på heltid ägna sig åt sitt stora intresse - bokbinderi.
Hon har gått bokbindarutbildningen på Leksands folkhögskola och det strålar riktigt om henne när hon visar och förklarar.
Det är ingen tvekan om att vi står inför en människa som älskar det hon gör.
Lena har köpt upp ett helt gammalt tryckeri i Eskilstuna, och fraktat hela härligheten hem till villan i Örebro.
Jag får gåshud när jag tittar på de vackra typerna.
Jag hinner inte memorera allt hon berättar, men det här är en bindning i tre delar som är helt dammfri, och som heter något som chemise och kassett på fackspråk.
Halvfranskt band med renskinn - det är nästan så jag svimmar när jag försiktigt stryker med fingret för att inte fetta ner det av misstag.
Koptisk bindning, men Lena nöjer sig naturligtvis inte bara med det, det ska vara tvillingbindning också. Boken till höger alltså.
Jag bara älskar folk som lär sig ett uråldrigt konsthantverk och överför det till vår tid.
Vad sägs om en bok gjord av cykelslangar och med ventilen kvar?
Eller en bok som behöver friseras ibland?
Här visar Lena en av sina många maskiner, och den lilla tjejen till höger är eld och lågor och vet inte vilket ben hon ska stå på i pur upphetsning.
Lenas man Michael är också teckningslärare och konstnär, här står han i ateljén och berättar om sitt ikonmåleri.
Han har bl a studerat vid det ortodoxa klostret i Valamo.
Jag som inte är troende, men ändå har en stark sakral ådra, blir väldigt förtjust. Det är mycket vackert.
Håkan blir också väldigt intresserad.
Michael berättar entusiastiskt och kunnigt om ikoner och om olika helgon, och vips har jag beställt en ikon föreställande det här helgonet.
Michael målar också akvarell, och det var egentligen det han ställde ut i helgen.
Här visar han en helt annan sida av sin personlighet, och även här blev jag fängslad. Motiv från växtriket och med underbara stråk av akvarellpenseln.
Michael lottade ut en av sina fina akvareller, lotterna kostade en hundring, och då fick man en jättefin konstalmanacka också för 2011.
Jag brukar aldrig vinna något på lotteri, så jag betalade en hundring och bad Håkan välja nummer.
21 brukar vara ett säkert vinstnummer, påstod Håkan, och så fick det bli.
Idag ringde Lena och meddelade att det var vi som vann tavlan!
Helt otroligt - gissa om vi är glada :-)
Nr 21 alltså gott folk! Lägg det på minnet!
Etiketter:
bokbinderi,
bokbindning
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
24 kommentarer:
Vad spännande och vackert! Och vilken intressant dag! Just ikoner var jag ganska obekant med tills en väninna och kollega blev sambo med en grekisk man som på fritiden målade. Ulrika blev tragiskt svårt sjuk och vi var där hos henne i Vasastan och då hade mannen målat en ikon som satt ovanför hennes säng som hon berättade om så vackert och då visste hon också att tiden var utmätt och vi satt där alldeles tagna. Han målade också på några av hennes gamla köksdörrar som var väldigt gamla och låg på vinden och hade ett vackert trä. Han hade utställning senare efter hennes död. Jag såg ikonutställningen på Nationalmuseet för några år sen, fascinerades över färgerna på de månghundraåriga målningarna. Och nu har jag ett par ikoner hemma, och tycker om det:-)
Vilken intressant dag! Och tack för att du delar med dig. Bokbinderi och ikonmålning - så otroligt inspirerande att få berättat om. Jag har provat att måla ikoner och det är mycket svårt.
Och grattis till vinsten!
Tack för detta intressanta besök!
Ikoner är verkligen fascinerande. Har sett en hel del i Ryssland och i Georgien. Och visst är det speciellt att vi på Nationalmuseum har en väldig samling!
På senare år har det blivit allt mera populärt att återuppta konsten, det är roligt även om man inte religiös.
Och grattis till vinsten!
Verkligen intressant och spännande med människor som vågar tro på vad de håller på med och satsa på det. Helt underbart. Jag vet en väldigt närstående till mig som hade älskat besöket på bokbinderiet. Han är mycket intresserad av typsnitt av alla det slag.
Visst får man många spännande bekantskaper via bloggandet.....:-)
Jättegrattis till vinsten. Håkan visste vad han gjorde när han drog 21.
Biljetten i blogghuvudet är jätteläcker.
Monica: Det var både en tragisk och vacker historia du berättade om din vän Ulrika.
Jag kom själv tidigt i kontakt med den ortodoxa ryska kyrkan i Helsingfors, och har alltid varit väldigt förtjust i både ikoner och i den fantastiska stämsången i just den ryska kyrkan.
Eva: Nej, måla ikoner verkar inte vara helt lätt...men så mycket förstod jag att det var väldigt avkopplande och meditativt.
Olgakatt: Nej, man behöver inte vara religiös för att beröras, det är verkligen sant.
Jag ska visa foto på vinsten senare, när den är hämtad :-) Jag är verkligen glad.
Cicki: Ja, visst blir man imponerad över människor som vågar kasta loss från tryggheten, och förverkliga en dröm!
Mer sånt!
Håkan är fena på nummer, så han verkade veta vad han gjorde, och jag med som överlät beslutet på honom :-)
Ah - så roligt att du märkte "biletten" i headern :-) Gulle dig!
Vilka kreativa människor! Och så spännande att få besöka "verkstaden"! Ikoner är vackra. De är, som du skriver, en sakral upplevelse att titta på dem.
Och grattis till den fina vinsten!
bokbinderi och boktryckarkonsten är ju en av mänsklighetens viktigaste uppfinningar,,såg på tv ett program om gutenbergs tryckpressen,,som tillå med kunde trycka 2 sidor genom ett skjutbart tryckbord,,den lilla uppfinningen innebar ju att produktionen fördubblades,,,och böcker kunde köpas av fler,,tillskillnad från de handskrivna som ytterst få hade råd att köpa...mjauu hälsar berry de la hoya..
Nu blir jag lite kamratligt avundsjuk på ert studiebesök.
Jag hade förmodligen varit kvar där än.
Ibland kommer jag över sällsynta böcker som är i behov av en hantverkares omsorger.
Kul med biljetterna. Min far jobbade på NBJ, i Karlskoga gick bolaget under namnet: "Nedfällda Bommars Järnväg.
Och jag blir alltid en smula avundsjuk på folk som vågar. Vågar kasta loss och göra det de brinner för. Istället för att bara räddhågset stå kvar och trampa och gnöla.
Vackert, så vackert!!!
Anita: Ja, det var ett riktigt roligt konstslinge-besök :-)
Coyoteros: Just det, och så papperet, icke att förglömma!
Berry de la Hoya? Är det den fina kissen på din signaturbild månne?
Skaffaren: Lena ska starta eget, så du kan ju ta kontakt med henne om du behöver hjälp med någon gammal raritet. Hon är verkligen skicklig.
Angående NBJ - jag har just fått in några riktigt fina bilder från 100-årsjubileet 1956. Den dåvarande stinsens son mailade över dem i morse :-)
Stay tuned(som du brukar skriva)!
Mira: Ja, det är modigt.
Du borde ju författa utflyktsböcker om Stockholm t ex!
Har du hört med något förlag?
Fantastiskt!
Och vilka kunskaper som kommer i dagen!
Tack för att du tog oss med.
Du har berikat min måndag! Jättefint inlägg om kreativitet när den är som bäst och stort grattis till tavlan!
Åh, vad underbart!Vilken kreativitet! Tack för att du berättade! Grattis till vinsten!
Tänk en gång i forntiden jobbade jag som (maskin)sättare på Almqvists & Wiksells - fick gå kurs i handsättning också ..... jag minns doften ännu!
nää han heter bara berry...
namnet de la hoya..är lånat från oscar de la hoya..för ibland vill han boxas med tassarna,fast då med klorna indragna.
berry fick jag av ett ungt norapar som bodde trångt,,åå skulle få en bebis,,å då är det svårt att ha katt..minns än i dag att kattägaren grät när han gav mej berry,,åå jag förstår honom,,berry är nästan kusligt social och snäll..
Morrn.
Ren info. Porsche har en egen tidskrift som heter;
Porsche Christopherus
Kul eller hur....
http://www.porsche.com/germany/accessoriesandservices/n18/
Ha de bra.
Hasse A
Så roligt det här var att läsa! Tufft med folk som törs släppa den trygghet som en fast anställning ju innebär, och satsa på något de brinner för.
På dörren mitt emot vår tvättstuga står det "bokbinderi". Så många gånger har jag nyfiket undrat om skylten bara blivit kvar eller om det faktiskt finns något annat än förråd bakom den.
Men GRATTIS! Vågar man spela mot dig nu då? Eller tur kanske inte har med det hela att göra, det kanske är skicklighet? ;)
Vilket suveränt bildreportge. Snygfgt och intressant! Härligt med människor som gör vad de drömmer om. Så fantastiska böcker hon binder och vilka ikoner han målar.
Elisabet: Tack själv som tittade in!
Pettas: Tack snälla Pettas!
lifeblog: Oj, det kan jag tänka mig att du har doftminnen av den perioden i ditt yrkesliv.
Finns det något sensuellare i textväg än en handsatt text som man kan känna i papperet med fingertopparna?
Coyoteros: Härligt att höra om djur som har fått en andra chans - och fått det så bra :-)
enn-08-i-exil: Go'kväll.
Vet du, jag tror jag kommer ihåg att du kommenterade det när jag gjorde ett inlägg om just de vägfarandes helgon.
Det var länge sedan nu, men jag minns det, för jag tyckte det var så rolig info.
Mossfolk: Ja, fler borde våga släppa ankarlinan - jag tror inte man har så himla mycket att förlora eftersom vi ändå lever i ett sånt tryggt land.
Ibland känns det som om tryggheten gör oss räddare för utmaningar!?
Knacka på den där dörren mitt emot tvättstugan nästa gång! Är det någon "hemma" så vill de säkert visa vad de gör för något. Bokbindare verkar vara en stolt yrkesgrupp.
Kesu: Du slank emellan ;-)
Det är klart du vågar spela mot mig, men kanske inte mot Håkan, det var han som valde siffra mellan 1 - 60 och var väldigt bestämd om just nr 21.
Han är en sån där som skulle kunna rensa ett casino om han bara fick den ingivelsen ;-)
Det här med riktigt bokbundna böcker är SÅ mycket vackrare än en läsplatta! Det GÅR väl inte att säga något annat.? Fina bilder också. Och vad roligt att ni vann. Grattis! :)
Tack för allt fint du skrivit. Du kan både fota, teckna, skriva och formulera dig, inte så dåliga egenskaper i en och samma person.
Kul att ni kom och kul att just ni vann.
Jessica: Ja, de slår läsplattan med hästlängder, det tycker jag med :-)
SlöjdLena: Tack själv för att ni så generöst öppnade upp hela ert hem den gångna helgen!
Vi blev så inspirerade, det kändes som värsta enegikicken på alla sätt och vis.
...och jag kan knappt fatta att vi vann :-)
Grattis till vinsten:-)
Vad kul med människor som gör såna där saker. Skulle kunna gå en hel dag och bara titta på gamla typer och handgjorda böcker.
Skicka en kommentar