måndag, mars 07, 2011

Anktutte - en vecka senare

En del kanske minns anktutten som jag saltade och sedan smorde in med kryddor för att sedan lufttorka, upphängd i källaren för en vecka sedan?
Jag har som en orolig hönsmamma tittat till den varje dag och kollat efter tecken på osund nedbrytning, mögelangrepp eller annat mög, men den har hela tiden sett frisk och sund ut. Lite skrumpen kanske, men sund.

Igår var det dags att hämta upp den.
Jag avlägsnade kryddsmeten, putsade och skar bort fettsidan med bävan. Den såg mycket lovande ut.
Jag luktade på den...luktade finfint.

Titta vilken fin färg och konsistens den har fått efter bara en veckas hängning!
Jag skar så tunna skivor jag förmådde och häpnade över hur många det blev av en enda liten tutte.

Bi och Bo kom hit och så begick vi anktuttpremiären tillsammans, och vi tyckte allihop att det var en höjdare. En mycket fin sälta, en underbar konsistens på köttet, den fina anksmaken...ja, det var gott.

Vi fick varsin sån här tallrik.

Det tyckte Gaia och Poppan också...att det var gott. De fick bitarna som blev över när jag finputsade tutten.
Det här kommer vi att göra om...redan om några dagar skulle jag tro ;-)
Jag ska googla efter fler recept på Duck Bresaola. Skulle gärna använda bara grovt havssalt, färsk rosmarin och timjan nästa gång, har sett såna recept.

Ja, så nu vet ni - vi lever fortfarande och vi rapar förnöjt.

19 kommentarer:

Monica sa...

Glad att vovvarna fick en? smakbit:-). Spännande, har du kontaktat Morberg? Och lukten avgör allt, är inte alltid köttet från affären har den rätta om man säger så.

Moster Ma sa...

Om man skulle våga pröva... det ser ju läckert ut!

Kesu sa...

WOW! Att en tutte kunde bli så fin efter en vecka i snöre. Anktutte menar jag ;)

Känns bra att ni sitter och rapar förnöjt - och att ni lever förstås.

Jisses så gott det ser ut. Antar att Gaia och Poppan inte är nere i källaren och röjer, för då skulle väl tutten levt farligt. Eller?

Funderar lite på var jag kan fixa en liknande anordning här hemma. Allvarligt talat, tror du den kan hänga i rum där man rör sig dagligen? Vi bor ju i lght och på vinden vågar jag dårakt inte hänga den - då kommer säkert polisen och vi blir vräkta.

Vad är det för läcker bönröra du serverar till?

Äventyret framtiden sa...

Tänk ändå, redan efter en vecka! Mycket intressant och inspirerande. Jag börjar få så många recept och tips att testa...vet snart inte i vilken ände jag skall börja.
Tack för tips och fina bilder!

Christina sa...

Monica: Det här borde du prova på, det var verkligen smaskens och så spännande som grej.
Jag håller med dig helt, lukten avgör allt. Jag använder min näsa oavsett alla bäst-före-datum.

Vovvarna får alltid smakbitar..om det inte är för starkt kryddat vill säga.

Moster Ma: Våga pröva - det enda som kan hända är att tutten/köttbiten blir dålig och då märker man det ju! Det är ju inte hela världen om man får slänga en enda tutte.
Det här var bland det godaste lufttorkade jag har ätit.

Kesu: Jag blev också förvånad över tiden, att en vecka räckte för att förvandla en rå bit kött till denna delikata konsistens.

Gaia och Poppan tar väldigt fint ur handen vanligtvis, men nu högg de nästan, så förtjusta blev de ;-D

Var man kan lufttorka? Jag kan inte sånt här, men kolla in den här bloggen i högermarginalen. Där finns en massa länkar till lufttorkat i vanliga lägenhetsfönster. Det är bara att testa. Går det så går det! Lite får man nog offra.

Den läckra bönröran härstammar ur samma lilla kokbok, och var inte sista gången jag joxar ihop den inte.
Vita bönor, lite majs,soltorkade tomater, hackade anjovisfiléer, purjo, persilja, chilipeppar (egenodlad från Mians fröplantage), olivolja och pressad lime.

Pettas: Ja, visst är det lite märkligt att det redan efter en vecka har hänt så mycket, jag trodde faktiskt det var alldeles för kort tid. Hade gissat på minst tre veckor.

Petra sa...

Skönt!
Men blogga gärna i morgon oxå så vi vet att ni överlevt natten.

Gabrielle RW sa...

Åh, det var skönt att höra! Här har jag gått och oroat mig...Vojne, vojne, hur skulle det gå? Men so far so good!
Fast jag tror nog jag provar på nån annan variant den dag jag lagar anktutte för första gången (har alltså fortfarande inte gjort det). Men det ska bli nån dag. Med pak choi kanske. Har fortfarande inte blivit av, det heller.

IET sa...

Men oh så mycket man missar när man är borta från bloggen ett par dagar. Eller... *harkel* ...en vecka. Vad är det för mumsigt du fixat, det ser ju urspännande ut! Nu måste jag kolla om du lagt något recept här också. (Ankbröst är en storfavorit i det här hushållet.)

Cicki sa...

Det ser ju urläckert ut. Synd att man inte har utrymme för att testa något dylikt. Jag förstår att ni vill göra det fler gånger.

Jessica sa...

Skönt höra! Blir det mört och går lätt att skära eller segt som jag ibland tycker att sån där serranoskinka är?

Skaffaren sa...

Läckert!
När väna hustrun flyttar ner om ett par månader kanske vi kan börja hänga tuttar i fönstren?

Christina sa...

Petra: Hojt hojt!

Gabrielle: Då har du mycket gott att se fram emot :-)

IET: Gillar du ankbröst så ska du absolut prova det här med lufttorkning. Jag har redan tagit upp två bröst till ur frysen som jag ska experimentera med.

Cicki: Ja, jag är redan igång med två till.

Jessica: Inte segt på det där trista sega sättet...utan mer som bresaola, det där lufttorkade nötköttet. Och mört blev det verkligen.

Skaffaren: Då kommer grannarna få något att prata om ;-)

Mian sa...

Ha ha - underbart att det gått så bra med tutten!
Vilken temperatur har den hängt i?

Christina sa...

Mian: Ja, jag är rätt förvånad själv faktiskt.
Enligt termometern så har den hängt i ca 5 grader.
På lördag kväll åker det ner två anktuttar till, som just nu ligger med salt och olika kryddor i kylskåpet.
Det här gav mersmak.

Lisette sa...

Å så skönt att höra att ni lever-GOTT! Alla sex!
Vill Poppan och Gaia möjligen gå en kurs hos Alice för att lära sig höga hopp?? Hon har nä,ligen hittat på det alldeles själv att det kan rendera i extra godbitar om hon gör ett av sina cirkushopp. Rakt upp rakt ned. Bara så där :))) Med den spänst de ligger inne med skulle de kanske kunna nå upp själva alltså inte göra hoppet för att få utan för att ta;) Ni har väl inte så högt till tak nere i källaren vill jag minnas....

Staffan H sa...

Den torkade anktutten såg ju härlig ut och damerna i päls tycks inte ha några invändningar de heller.

Christina sa...

Lisette: När vi var hos er förra våren så visade Mian vad Alice kunde i hoppväg - rakt upp bara...och hur många ggr som helst! En riktig liten cirkushund - jag blev jätteimpad och har det på film faktiskt :-)
Gaia vill gärna gå på kurs hos Alice, men Poppan vet inte om hon törs ;-)

Staffan: Pälstjejerna tyckte de kunde fått mer :-)

Anita sa...

Kul att det fungerade Christina! För en tid sedan prövade jag att grava kött efter alla konstens regler, men det smakade inte alls bra. Hundarna fick allt. ;)

Christina sa...

Anita: Ja, det var verkligen kul att det blev så bra.

Aj då, så synd på det gravade köttet men hundarna blev väl i alla fall glada gissar jag ;-)