Just nu har jag så mycket jobb så jag måste prioritera arbetet framför bloggandet.
Eftersom jag tror på tvåvägskommunikation så känns det risigt att bara blogga själv om jag inte hinner runt till bloggvännerna så bloggandet får anstå en tid.
Jag måste bara berätta att Ebro och Peo också mår bra. Tänk att det bara är ett år sedan Peo kom hit och hämtade Ebro, Gaias bror som behövde omplaceras från sitt hem i Stockholm.
Hej alla på Stationen!
Den 7 januari var det ett år sedan jag var och hälsade på hos er. Tänk vad tiden går fort!
Allt funkar jätte-, jättebra med Ebro.
Sänder några suddiga bilder på Ebro, mig och hästen!
Man ser i alla fall hur Ebro tycker det är roligt att springa med, han har verkligen bra ork.
Hoppas bilderna blir bättre nästa gång!
En lycklig lösspringande hund som följer sin husse och sin hästkompis Toppen i ett fantastiskt landskap...ahhh, jag blir alldeles varm inombords. Tänk att det blev så bra.
Jag testar att göra ett podencohuvud av en liten snutt som blir över, och kolla - det gick!
.jpg)
25 kommentarer:
Jag är ju så fånig att jag gått här och varit orolig för att något har hänt. Men så fick jag intala mig själv att du hade mycket jobb. För det visste jag ju. Tänk så tokig man kan bli. Skönt att höra att ni mår bra i alla fall. Och att Ebro har det fortsatt bra hos sin nya husse.
Snyggt huvud. Dim Podenko, eller nåt sånt?
Och så härligt att han har det så bra!! Nu ska jag fortsätta tittandet på programmet från Australien, en trauma-enhet. Hemskt, men spännande.
en riktigt fin solskenshistoria som är svår att inte ta till sej,,,ibland överträffar verkligheten ,,,sagan tror jag det heter,hmmmm
Härligt med ett livstecken och härligt att det finns mycket jobb. Vad kan vara bättre. Härliga bilder också!
Okeyko har tittat litet oroligt på datorn ibland, säkert undrande vart du tog vägen men nu sitter hon lugnt igen; framför kakelugnen:).
Ha det bra!
Tack för lägesrapport:-) och vilka härliga bilder med häst, hund och husse i all snö!
Great to have you back but I know that you must be so busy with the illustrations.
Makes me so happy to hear that Ebro is really enjoying his life with his dear friend and the photos are just wonderful.
I like that head and Cicki's "Dim Podenko."
And with all your snow, no mice have been able to move in yet? Life Is Good.....
annie
Jag hoppades också att det var gott om jobb som behövde prioriteras.
Skönt att det var det och inte något "hemskt".
Roligt med Ebro och hans artrika familj.
Hej Christina och välkommen tillbaka i bloggosfären! Fint litet skulpterat huvud, man kan göra konst av det mesta:)
Jag får tårar i ögonen när jag ser hur Ebro har det! ATT det blev så bra!! Vilket liv!
och jisses vad du kan jobba! ;-)
Herre, häst och hund - och alla ser lika glada ut! Härligt.
Och vilken fin skulptur!
Åh, lyllos E-bror. Hoppas han får ett långt härligt liv nu och kan njuta av livet med häst o husse.
I går lyckades jag för första gången i år ta med båda hundarna på långpromenad - heja Nisse!
Skönt att E-bror befunnit sig långt från smälleländet.
Vem fick äta hundhuvudet?
Det var kul att höra om Ebro, jag har undrat hur han har det. Och ni!
Podencohuvudet blev klart aptitligare än hemska slemrullar. Riktigt vackert! ;)
Bloggpaus är fint, men kan du inte lägga ut en liten bild emellanåt?
Skönt att höra att ALLA mår bra, extra mycket "delad glädje" för Ebro.
Åh så kul att få se bilder på Ebro igen!
Så bra det blev. Vilket härligt liv han har.
Podencohuvud av dumplingsdeg - du är underbar! Har du sparat det?
Vilket vackert huvud du har fått till :-)
Cicki: Förut har jag ju annonserat bloggpaus vid några tillfällen, med intentionen att verkligen ta en rejäl paus, men det har aldrig slagit fel - jag har omedelbart fått lust att blogga igen ;-)
Vis av erfarenheten höll jag käften den här gången, men då signalerar ju det problem å andra sidan.
Hur som helst mår vi prima, om än något insnöade som sagt ;-)
Dim Podenco - ja absolut, he he ;-D
Elisabet: Ja, det är en sån lättnad att Ebro har fått ett nytt liv med såna kvaliteter.
Coyoteros: Det är verkligen som en saga... :-)
Pettas: Åhhh, klia Okeyko bakom öronen från mig...och på manken. Jag finns alltid här om hon känner för en tur till Bergslagen :-)
Jag kan riktigt längta efter hennes doft :-)
Fast hon har det nog bäst där på Åland...
Monica: Visst skulle man vilja sitta på den kärran bakom hästen ihop med Peo!?
Annie: I will be quite for some time, but I'll be back!
So will Ebro and Peo :-)
No mice - yet.
Cecilia: Nej nej, inget hemsk alls, bara jobbstress. Det var dumt av mig att inte skriva det direkt, men jag bara stängde av.
Helena: Det dröjer innan jag är tillbaka, men tack :-)
Eva H-höjden: Ja, det där livet skulle vilken hund som helst avundas honom :-)
Olgakatt: :-)
Petra: Stackars Nisse - Gaia har också bromsat på promenaderna och anat smällare i varje buske.
Inget har ätit hundhuvudet än så länge - och snart är det ingen som vill heller ;-)
ab: Ebro kan inte ha det bättre :-)
Jag förstår inte vad du har emot slemrullar? Vi gjorde slemmrullar idag, och det är Håkans favorit-dim-sum. Min med faktiskt. Yummie!
Nä, jag tror inte att jag lägger ut några pausbilder - famous last words - jag behöver totalt lugn.
Men jag återkommer, var så säker.
Moster Ma: Gulle- Ebro!
Mian: Detsamma säger jag - så himla roligt att få se Ebro igen!
Omplaceringar är ju alltid vanskliga, det kan bli så fel...desto roligare är det när allt blir som man hade hoppats i sin vildaste fantasi.
Jag har sparat podencohuvudet av dumplingsdeg, men det har redan börjat torka och spricka...
Skaffaren: Nästa gång får jag försöka göra en liten deg-Balder ;-)
Haha - jag är säker på att slemrullarna är supergoda, de bara ser hemska ut!
Åkej, jag får klara mig utan vovvebilder ett tag.
Vad trevligt med ett inlägg och lägesrapport från dig!
Så härligt att det fortsätter att gå bra för Ebro och hans husse....vilken lycka att det gick så bra eller hur?
Hoppas du kan pusta ut lite mellan allt jobb också!
Ha det gott så länge så fortsätter vi troget att vänta på inlägg här!
Helt fantastiskt att se bilder från Ebros liv. Vilken turhund!
Du är underbar Christina! "Jag testade att göra ett podencohuvud, och det gick"! Jo do mädjik with jår händs kvinna!
Å så himla roligt att få höra från Ebro(r) igen! Härligt liv han lever, och hans familj.
Tjohej!
Aaaa, vad kul att med ny lägesrapport från er, det har varit tyst lääänge nu :)
Fina bilder på lycklig hund, häst o husse.
Vilket vackert huvud du modellerat, imponerande. Har premiärlagat dumplings nu, sa jag det? Blev jättegott, kanske, kanske liiite för mycket ingefära, men, men det var ju första försöket!
ahhh,,kom helt appropå att tänka trolldeg som vi fick göra i lekis på 50 å 60 talet,,på den tiden kallades det att..vara på daghem..den degen gick inte att äta,,,men gick att färgsätta och göra roliga figurer med..
en annan rolig grej var att vi fick göra våra egna ...hör å häpna..kasperdockor ,,visserligen med hjälp av frööknarna,,huvet gjordes av blötlagt rivet tidningspapper blandat med tapetklister,,,kläder och underdel sydde fröknarna,,,sen monterades och handmålades dockan...och våra små kasperföreställningar kunde börja,,inför en lite apploderande publik. min favorite var den enklaste dockan,,,vargen,,som man gjorde av en sk raggsocka där man klippte ett snitt för munnen där fröken sedan sydde i rött tyg,,åå sen 2knappar som ögon,,och till sist två skin bitar till öron,,,,,,mjaou allt var inte sämmre förr....
Det märks att du är en konstnär!
Trevligt med ett livstecken från stationen och extra trevligt var det att höra att Ebro har det så bra. Ett år - tiden går väldigt fort numera!
Dim Podencohuvudet var både vackert och roligt.
Åh, vilka fina Ebrobilder! Han är fantastisk den där nye hussen. Inte minst för att han rapporterar, så vi bloggföljare får torka några glädjetårar.
Tänk att du kan få till ett modellerat podencohuvud också. Är du allkonstnär? Jag tror det :)
Skicka en kommentar