lördag, februari 06, 2010
Knarvel
Detta är en knarvel, eller som Magritte skulle ha uttryckt saken - detta är inte en knarvel ;)
En knarvel är alltså en avlång träbit som sitter alldeles bredvid en dörr, fastsatt med en spik eller skruv i mitten. Den kan roteras, och man "låser" dörren genom att vrida knarveln som på bilden ovan. Vrider man den en kvarts varv till så går dörren att öppna igen.
Ninna visste minsann vilket ord jag var ute efter i det förra inlägget.
Både bloggvännen Annika och jag upptäckte den här sajten igår, där en svensk-amerikan i femte ledet skriver om hur hans familj fortfarande säger knarvel om knarvlar, och hur han misstänker att det är ett svensk ord men inte hittar det i något lexikon. Däremot hittar han det på nätet...och hamnar i Karlskoga.
Jag gillar verkligen hans avslutande ord om knarveln:
Use the word knarvel, use it often, and use it proudly. Teach it to your children. Don't let it die. Oh what a marvel, the simple knarvel!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
26 kommentarer:
Tänk så mycket nyttigt man får lära sig i bloggvärlden. Jag har aldrig tidigare hört ordet. Får väl kolla med pappa hur de sa i Uppland på den tiden när det begav sig med knarvlar och liknande. Det finns säkert ett otal dialektala varianter på ordet.
Detta internet när det är som underbarast. Både vad man lär sig, var man hamnar och hur en amerikan skaldar!
Nu vet jag det! Alltid lär man sej nåt när man läser bloggar :-)
Jösses vad jag gått o grunnat på knarveln! Som tur är har jag några stycken på torpet. hädanefter ska det knarvlas "proudly".
he he finfint!
Det är så gulligt att han tycker knarvel rimmar på marvel. De har ju inte grav accent i engelskan. Men han har helt klart för sig att k ska uttalas i knarvel, till skillnad från engelskt k i knee och knot.
Har han hört av sig?
Cicki: Kärt barn har många namn, som det heter ;)
Monet: Det var verkligen en extra poäng med amerikanen, rent av rörande.
Osloskånskan: Man lär sig massor tycker jag ;)
Moster Ma: Jag upptäckte till min förskräckelse idag att jag har flyttat ifrån alla knarvlar. Vi har inte en enda liten knarvel på stationen.
När jag hade torpet i Västergötland hade jag ett otal.
Eva H-höjden: :)
Ab: Ja, amerikanen vet hur knarvel ska uttalas, det är riktigt rart ;)
Nix, han har inte hört av sig, men jag har heller inte fått något mail som har studsat tillbaka. Det vore ju lite kul om han svarade...
Knarvel ska läggas till i ordlistan, skåning eller ej.
Här har vi en parvel
liten som en knarvel
han snurrar runtruntrunt
och pratar struntstruntstrunt
Jag har inte en enda knarvel i torpet.
(Vissa väljer prepositionen "på" när man pratar om sommartorp/torp, är variationen dialektal eller ej?)
På dörren till mitt dass har man istället valt låsvarianten "lång metallpinne med krök i ena änden" som skall fästas ned i en "märla".
Jag tror att jag skall snida till en knarvel istället.
KNARRVE (pl.-var), m. 1) rigel, stängsel,
liten bom af trä; 2) pinne att derpå upphänga
brödkakor. Knarrvel (pl.-wZar), m. id. Vg. N,
knarve, m. knapp af läder (i skinnkläder).
KNARR-VULEN, adj, knarrig. Og. (Ydre).
KNARST (pl.-a, def.-an), ni. skakelträ,
urså-gadt på båda sidor. Hs. (Db.).
Så står det i Svenskt dialektlexikon som utgavs 1862-1867
upptäckte
Margaretha
Olgakatt: Ja, det är ett ord att vara rädd om :)
Ab: Helt underbar - jag antar att du har knåpat ihop den nu? Du är verkligen fantastisk med ord :)
Får jag lämna den vidare till Bonnier Carlsen? De ger ut antologier med barnramsor då och då som jag brukar vara med och illustrera.
Mian: Jag skriver faktiskt på stationen :o
Här har vi inte heller några knarvlar tyvärr.
Jag tror inte du skulle ångra dig om du snidade till en knarvel istället för den där haspen du har nu.
Margaretha: Så intressant - knarrve med två r och utan l på slutet!
Skulle du kunna förklara vad (pl.-wZar), m. id. Vg. N står för?
Vilket guldlexikon, det skulle man vilja se i nytryck!
Projekt Runeberg har lexikonet (http://runeberg.org/dialektl/) - från en faksimilupplaga från 1962.
Pl. är säkert pluralis, det andra kan vara förkortning av namn eller ort - har tittat, men inte hittat, bland förkortningarna i början av boken, men min simultankapacitet räcker inte till.
Margaretha
Den bara ploppade upp och jag TROR att den ingår i någon barnbok till mina små barnbarn. Det finns ju en liten knarvel där just nu. Fast jag tror att han snarare fnittrar är pratar strunt! (Han är sju månader.) Visst, skicka den till BC!
Nu har jag provat receptet och det blev vansinnigt gott! Jag hade visserligen inte allt hemma för att göra samma innehåll som du men jag hade vitkål, lök, vitlök, morot och nötfärs i som jag rev med rivjärnet och det funkade bra.
Nästa gång adderar jag lite chilifrukt och ingefära. Jag gjorde egen deg, supersmidigt. Ska absolut prova att göra shumai också, påminner lite om vietnamesiska hårdfriterade knyten som man kan få och doppa.
Margaretha: Tack för länken till det förnämliga lexikonet!
Jag kollade i början av SAOL på förkortningar, men det gav inget...ja, annat än pluralis förstås.
Ab: Menar du att det existerar en sådan ramsa? Det var värst! Jag får väl säga till BC att de får forska själv, för den är såååååå fin!
Moi: Jättekul att dina gyoza-knyten blev goda och roligt att du gjorde egen deg :) Själv köper jag bara färdiga degplattor, min slöfock!
Du kommer att älska shumai-knytena :)
Nej, jag hittade på den, jag skrev att jag nog vill ha med den i en barnbok som jag själv vill skriva till ungarna.
Aha, då förstår jag, jag missförstod...
Ingen knarvel här heller.
Men ett kärvande vanligt lås på toan.
Jag tror att jag ska ....
Vi har alltid sagt knarvel om dylika tingestar i vår familj, därav Ninnas snabba svar. Delar av familjen härstammar från Värmland, så det kan vara ett typiskt värmländskt ord. Ett annat ord som kommer för mig är "knarrknoken" om den där punkten på armbågen som gör så rysligt omt att slå. Någon som hört det någon gång?
Som svar på Miras fråga: Den fläcken på armbågen kallar vi för "änkestöten".....:-) Det är kul det här med olika dialektala ord
Vi har en finfin knarvel på ve'bo'a! Alltid stängd med knarvel fr o m nu! Häftigt med det där "rimmet" på svengelska!
Elisabet: Det tycker jag absolut att du ska ;)
Mira: Roligt att få reda på att man säger knarvel i Värmland och att både du och Ninna använder det. Det verkar som ordet inte är så bundet till en viss bygd, för själv har jag lärt mig det i norra Västegötland där delar av min släkt kommer ifrån.
Att den ömma punkten på armbågen hade ett namn, annat än kanske på latin, visste jag inte. Knarrknoken lät bra, det ska jag lägga på minnet och lägga till i svordomen nästa gång jag slår i!
Cicki: Så roligt det är med sådana här ord - änkestöten!
Nu har jag fått två ord för en kroppsdel som jag inte har haft något namn på förut :)
Lisette: Och här på stationen har vi också en knarvel visar det sig. Håkan grävde fram ett litet modelskjul i skala 1:24 med en knarvel på dörren ;)
Ja, visst var Dave's svengelska rim fint ;)
Och Annikas barnramsa som jag går omkring och nynnar och inte kan få ur huv'et :)
Förresten har jag fått svar från den amerikanske knarvel-användaren, ett väldigt trevligt svar.
Återkommer mer om det senare...
aldrig hört talas om! gillar ju att lära mig saker, här gillas det alltså massor. tackar!
Ullisen: Du får gå med i Knarvelns Vänner, en helt nystartad sammanslutning ;)
Kolla dagens inlägg med knarvlar från Minnesota!
"Knarvel" var ett nytt ord för mig... Nytt för mig är däremot inte det som föreställer knarvel ;)
Trevlig diskussion!
Skicka en kommentar