Ja, vad är det som hänger på en krok i pannrumstaket?
Den begåvade läsekretsen knäcker naturligtvis nöten efter några vilda gissningar.
Evas gissning är nog den roligaste. Hon klämmer i med lammbogar med åderbråck.
Turtlegirls skarpa blick avslöjar genast att det är nylonstrumpor det rör sig om. Med något i.
Mian tror att det är nylonstrumpor med ved i.
Moster Ma drar till med årets julgranar i tights.
Svartrötter tror Lifeblog att jag har stoppat strumporna med.
Maria gissar på en slags salami.
Helen tror på knölpåkar.
Kesu vacklar men bestämmer sig för två tjocka grenar
Cicki tror på nylonstrumpor med någonting i, frågan är vad?
Eva H-höjden tror att vi har börjat använda en ny sorts hemmagjorda pellets, eller möjligtvis att det kan vara nylonstrumpor packade med kol.
Smulan lutar åt isolerade rör. Knaggliga sådana.
Jessica som känner mig väl gissar på något ätbart, kanske vitlökar, som behöver mörker, värme och avskildhet.
Mira tror bestämt att det är någonting för Gaia och Poppy att leka med. Kanske hundestrumpor fyllda med kattmynta - hundmynta som räcker hela vintern?
FANFAR!!! (Obs! Klicka längst upp i fanfarrutan, inte där det står fanfars songs! Längst upp alltså!)
Lisette gissar på trattkantareller - och gissar helt rätt!!! GRATTIS!!!
Monet är inte långt efter och gissar också på trattisar men tycker att kombinationen svamp och strumpbyxor känns sådär.
På tredje plats kommer Gunhildsblog som också gissar på svamp.
Det är nämligen så här att vi får besök av fyra personer som ska sova över här på stationen i helgen.
Det ligger redan en massa tidningar utspridda överallt med trattisar på. De jag rensade igår skulle inte hinna torka till helgen så vad göra?
Jag ville just ha dem torkade, så att förvälla var inte aktuellt.
Tja, man får inte vara rådlös, jag kollade i byrån och hittade ett paket med, obs, nya svarta strumbyxor.
Efter lite pulande lyckades jag få ner ca fem liter svamp i varje ben.
När jag sedan hängde upp dem på en krok i pannrumstaket så blev benen över två meter långa och såg väldigt skojiga ut.
Lite småäckliga, det erkänner jag villigt, men så fullpackade som strumporna var så måste de torka snabbt så det var helt rätt plats.
När jag kollade för en stund sedan hade celluliter försvunnit till exempel. Bara en sån sak.
tisdag, november 03, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
26 kommentarer:
Åh! Var det trattisar? Kan de verkligen peta ut så? GRATTIS Lisette och alla andra som gissade rätt.
Puh! Skönt att du publicerade svaret så snart så jag kan återgå till mitt dagliga knog och arbeta fokuserat ;)
Kesu: Jag hade rensat och delat trattisarna, men det blev ändå knöligt i strumbenen eftersom de blev så välmatade...sen är bilden tagen snett underifrån med släpljus ;)
Lite svårt ska det ju vara.
Aha!
Kul. Smart. Praktiskt!
Grattis mamma Lisette m.fl.
Haha! Men nog tror jag att Gaia och Poppan ändå skulle kunna ha rätt kul med dom!!! ;-)
Jag lyckas aldrig svara rätt på dina bildgåtor :( För nog ser de ut som lammbogar allt, eller :)
Tackar. Jag känner mig SÅÅÅ smart! Christina, tack för tipset med torkningsproceduren. Har det funkat precis som du ville? I så fall knycker jag gärna idén till nästa år om inte annat så för alla frågor:" Vad i all sin da'r har du där?"
Haha! Säger jag som alltid verkar vara den eviga tvåan i dina ursvåra bildgåtor!
Fiffig idé tycker jag. Förr tror jag att man trädde upp dem på tråd och hängde i taket som tvätt på tork så du är inte långt efter.
Är våldsamt avundsjuk på alla dina trattisar som jag VET finns här också men ännu inte hittat på marknaden.
Tack också för Pusspokalen som jag idag äntligen skickat vidare, kolla min blogg!
Mian: Visst var det ;)
Mira: Ja jisses ja! Tur att det är spiraltrappa ner till pannrummet ;)
Eva: Fast du var roligast, så fanfaren var för dig med :)
Lisette: Du är såååå smart Lisette!
Strumbyxe-metoden funkar hur bra som heslt, för att inte säga strålande!
Men om du inte vill att det ska se så läbbigt ut så kan du ju ta ljusa strumpor istället för svarta ;)
Eller så fyller du några svarta och bjuder in grannarna ;)))
Monet: Ja, du är den ständiga tvåan i stationens bildgåtor, fast det är ju inte det sämsta!
Att trä upp trattisar på tråd har jag bara gjort en gång. Aldrig mer säger jag!
Tänk att sitta och pilla med nål och tråd och tio liter trattisar?
Ja, det här var superfiffigt faktiskt. Först letade jag i badrummet om vi hade någon tubgasbinda, men nix. Det skulle säkert funka det med.
Förstår att du är avundsjuk, för trattisar är en sån suverän matsvamp. Torkar man den så kan man med fem minuters varsel ha med den i matlagningen om andan faller på.
Hoppas du hittar några på någon matmarknad!
Aha, Pusspokalen har startat sin vandring? Jag borde ju egentligen ha gjort en bild på den så att den blev visuell.
Ska genast kolla din blogg :)
Föreningen för inbördes beundran, medl. möte. Allra smartast är ju du eftersom det var du som kom på den här geniala torkningsmetoden.Och jag säger som du: Trattisar är suveräna, liksom de svarta trumpeterna som jag får levererade av Mian och Jan! Mummmmms.
Jaha, där ser man! Grattis till vinnaren! Brukar det inte vara så att när du hittar trattisar så är det i mängd. Minns att du en gång kom med en hel papperskasse full till mig. Du hade plockat mer än du själv kunde ta hand om. Tänk om man då vetat att vi kunde fyllt nylonstrumporna och hängt upp dem i våra pannrum. :)
Har de torkat ordentligt eller behöver de "röras runt" emellanåt?
Lisette: Jajamänsann - första mötet är på fredag ;)
Svart trumpetsvamp har jag aldrig hittat. Så trevligt det låter att ha "local dealers" ;)
Jessica: Nere i Västergötland plockade jag kassvis när jag plockade, det stämmer, men här i bergslagen är det första året jag har kunnat plocka på samma sätt.
Jag tror det är ett ovanligt bra kantarellår i år :)
Ja, tänk om man hade kommit på det här tidigare, då hade du inte fått någon kasse den där ggn!
Nä, jag bara skoja ;)
Jag tror inte att man behöver "röra runt" svampen i strumporna eftersom det är så pass go' värme i pannrummet.
Den torkningsmetoden hade jag aldrig kommit att tänka på. Men bra är den. Jag skulle bara vilja vara med och se när du ska ta ut dem ur strumporna. När de vassa torkade svamparna fastnar i varje maska....:-)
Cicki: Förstör inte min image som smart nu ;)
Hmmm, det där hade jag inte ens tänkt på...fast vänder jag strumporna ut och in så kan jag sitta som en västkustfiskare som plockar ur näten sedan ;)
Förhoppningsvis...
Cicki: Så du tror inte att jag kommer att kunna använda strumporna sen?
Nu var jag en riktig glädjedödare...:-)
Jag tror du får fotsvamp om du använder strumporna sedan....:-)
Cicki: *Fniss*
Du kommer iaf att bära upp strumbyxor med en ny, ska vi säga, "stolthet". Smartdrag....
Och du tycker att vakuumpåsar är smarta ...?!
kLART DET SKA VARA SVÅRT! jAG KLAGADE INTE, VAR BARA FÖRUNDRAD ÖVER ATT DE KUNDE STICKA UT SÅPASS. mEN JAG INSER NU ATT JAG TÄNKTE PÅ SMÅ TUNNA OCH TORRA TRATTISAR, MITT NÖT. Oj, förlåt, kom åt capsknappen.
Vågade inte klicka på fanfaren tidigare när jag satt i öppet landskap, men nu har jag gjort det. Tjusigt!!!
Hi hi... jag var inne på rätt spår ang förpackningsmaterialet :-))))
Smart grej! Ska kommas ihåg!
Moster Ma: Fotsvamp eller ej, dessa strumpor ska bäras - med stolthet...så fort jag har fått loss alla trattisar ;)
Ingela: Ja, absolut !!! Jag häpnade.
Kesu: Oj så arg du såg ut först;)
Nej, du tänkte nog helt rätt, det var som sagt släpljuset ihop med den intensiva packningen som gav alla spektakulära utbuktningar.
Visst var den häftig, fanfaren! Fast fånigt att man kommer till hemsidan om man klickar lite fel.
Men men, en fanfar blev det i alla fall, jag tyckte Lisette var värd det.
Turtlegirl: Det var du som satte de andra på spåret vetja;)
Nähä, inga knölpåkar på tork, men väl trattkantareller...ja, man lär så länge man läser din blogg!
Och vilket nöje att få fnissa till alla tokiga gissningar!
Tack för det!
Kram!
Jo alltså, de där påsarna avr ju ingenting jämfört med "Torkstrumpan". Det är bara att söka mönsterskydd, skynda!!!
Gjorde jag? På riktigt? I så fall måste jag ändra mitt kommentarspråk, för det var jag inte. Var nog mest så in i bänken brydd - och nyfiken - på vad det var. (Eller mnenar du att jag såg arg ut för att jag kommit åt capslockknappen? Hoppas det!)
Lisette är absolut värd en fanfar - precis som du med dina fiffiga inlägg!
nu får jag mitt straff för att jag slarvat med bloggläsningen det senaste. vaddå låta förkylning och barn gå före? nä. skärpning ullrika.
om jag får ge mig på en försenad och töntig gissning (trattkantareller hade jag nämligen ändå aldrig gissat på, möjligen svamp, och kanske t o m att jag kunnat lista att det var kantareller, men aldrig att jag klarat speca dom till just trattkantarellsvampar... ;p) så hade jag trott på närstudie av nåns farmors gamla ben. elakt? näää... bara för att jag själv aldrig kommer kunna bli farmor?!
kärlek till dig Chris! du veeeet varför! - förutom för dom där vanliga vänligheterna du alltid sprider omkring dig då såklart :)
Helen: Det är jag som ska tacka! Verkligen.
Ingela: He he, flinar brett, nu har den ett marknadsnamn - Torkstrumpan! Mönsterskydd? Ok!
Kesu: Nä, det var bara att du hade råkat komma åt capsknappen ( jag hade inte en aning om att den hette så, men du skrev så ).När man skriver så så heter det att man SKRIKER på nätet ;)
Lite roligt, för en bildmänniska.
Ullisen: He he, det ser onekligen ut som gamla tantben med åderbråck. Jag tror intrycket hade blivit lite bättre om strumporna hade varit ljusa.
Eller hade det blivit ännu värre...?
Kärlek en masse!
Skicka en kommentar