För en tid sedan så hörde jag plötsligt en välkänd melodi på radion, och förstod att "Entonigt klingar den lilla klockan" är den ryska folkmelodi som i svenska frireligiösa kretsar heter "Jag har hört om en stad ovan molnen".
Min pappa hade önskat sig det stycket, och vi lät hyra in en vokalist som sjöng just det under pappas begravning i höstas och det var hur vackert som helst. Det var verkligen sååå vackert.
Efter att jag hade hört den ryska versionen på radion så googlade jag lite och hittade många versioner som var intressanta.
Mina ögon svämmar över när jag lyssnar till Don-kosackerna från Svarta havet.
Ta er tid att lyssna på varje version i det här inlägget, slå er ner ett tag och bara ta in.
Alla artister tolkar musiken så bra...och gör det så olika, från folklore till smörsång, divatoner på Olympiascenen i Paris till Frälsis....till klassisk gitarr...
Fascinerande.
Vackert.
Jag börjar med att lägga ut Don-kosackerna från Svarta havet, en inspelning gjord i den gamla kyrkan i Ytterlännäs, norra Sverige, sommaren 2008, jag saknar ord hur vackert jag tycker det är.
Sen kommer Rolf Wikström med en version som ger mig gåshud...
Nästa artist är Mireille Mathieu...
...och sedan Helmut Lotti...
...och sedan den här underbara tolkningen av Domra-Maya Mikhailova,classical guitar-Marina Gurochkina...
Sist en okänd sångare med en fantastisk inlevelse...
Min pappa var ingen man av stora ord när det gällde känslor. Så här beskrev jag ett av mina sista ögonblick med min pappa för bloggvännen Elisabet.:
När pappa låg för döden, så fick han mängder med morfin.
Jag satt där och tänkte att jag aldrig hade talat om för honom hur mycket jag älskade honom, för att inte tala om att han aldrig i hela sitt liv hade sagt något dylikt till mig.
Så jag lutade mig fram och fångade hans blick när den ett ögonblick fick lite stadga.
- Pappa, jag älskar dig sååå mycket, sa jag.
Då tittade han på mig och jag trodde inte att han hade hört.
Så rörde sig plötsligt käkarna och han formade med stor svårighet orden:
- Jag älschklar dig åkså.
Min pappa valde alltså " Entonigt klingar den lilla klockan", eller "Jag har hört om en stad ovan molnen".
Vad skulle ni välja om ni funderar ett slag i de här banorna?
torsdag, augusti 06, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
19 kommentarer:
What beautiful music, Christina. I am saving them all and will listen, again. You do find and share discoveries of extraordinary beauty.
annie
Jag blir så rörd att tårarna rinner.
Jättefint alltihop.
På min mammas begravning valde jag att spela en cd-skiva där hennes gode vän och bekant Harry Holtti, sjunger "Stor är din trofasthet" och Harry var 94 år när han skivdebuterade och hans härliga finlandssvenska är bara så underbar.
Jag spelade låten högt, högt.
Den skulle jag själv vilja ha.
Jag ska lyssna igenom alla.
Mina sånger att gråta till, och för andra på min begravning:
Bred dina vida vingar ... den sjöngs så vackert på mammas begravning ( jag var inte beredd på den sången) och det kom en störtflod av tårar. Vi umgicks mycket i frireligiösa kretsar när jag var barn,jag tror mer för sången än för Gud. Vi sjöng alltid den sist på kvällen när vi skulle gå hem.
Ann Sofie von Otter har gjort et fin version av den.
annie: Yes, it´s a wonderful piece of music.
Marskatten: Jag vet inte vilken version jag tycker är vackrast, de är så härligt olika.
Elisabet: Det låter helt fantastiskt, tänk att skivdebutera när man är 94!
Tänk vad musik betyder mycket...
Moster Ma:
"Bred dina vingar" kände jag inte till (jag kan så lite om religiös musik), men jag hittade den på YouTube och har lyssnat nu. Tyvärr hittade jag den inte med Ann Sofie von Otter, som jag tycker mycket om.
För mig är valet enkelt. Den gång jag lämnar detta jordeliv för ett nytt nån annanstans vill jag att min älskade sambo ska sjunga "Tears in heaven" .
Jag skulle välja psalmen. Vart jag går i skogar, berg och dalar följer mig en vän , jag hör hans röst..
skriven av prästsonen från Västerbotten, stadsmissionär i sthlm. Carl Olof Rosenius (1816-1868)...jag tycker att den är så vacker och den ger sån tröst. Den psalmen sjöng vi både på min fars och min mors begravning.
UllaMona
När jag lyssnar på de olika klippen kommer jag att tänka på Viktor Klimenko. Hans version är outstanding, som en blandning mellan kosackerna och balalajkan.
Jag har en bunt låtar som jag har sagt till om att de ska sjungas på min begravning - men det blir ingen av de här. Hörde dem för ofta som barn.
Rolf W sjunger ljuvligt, men jag börjar alltid fnissa när han sjunger Hallelulija.... Jag har den på skiva, så jag har hört det några gånger.
Anitha: Välkommen till stationen :)
Åh, Tears in heaven - den är fin!
UllaMona: Välkommen hit :)
Nu hittade jag Frälsis CD-skiva som pappa lämnade efter sig, och där fann jag "din" psalm sjungen av Mirja Burlin. Jag har inte lyssnat på skivan förut, men nu gör jag det.
desiree: Välkommen till stationen :) Oj, så många nya ansikten idag :o
Jag hade nästan glömt bort Viktor Klimenko...vilka minnen jag fick. Han var verkligen pampig, både mannen och pipan.
Bloggblad: Jag var tvungen att lyssna på Rolf Wikström en gång till och jisses - du har rätt ;) Hallelulija.
Oj så många olika versioner av samma melodi. Flera av dem skulle jag nog inte känna igen som samma.
Om inte mina efterlevande spelar E leceevan le stelle från Tosca (gärna med Jose Carreras) på min begravning kommer jag tillbaka och spökar för dem.
Petra: Det här är nästan kusligt, för "E lucevan le stelle", "Sången till livet" är mitt val också.
När jag begravde mina foxterriers körde jag ner bilen till deras grav, öppnade alla dörrar och krämade på med just den här arian ut i nattmörkret medan jag och min bror skottade över jord.
Plácido Domingo är min tenor, men Carreras är nummer två :)
Vilket sammanträffande. Vet du att Placido Domingo får Birgit Nilssonpriset i oktober?
Ska försöka få biljetter till operan och se prisutdelningen o framträdandet där (mingel blir det oxå). Biljetterna slut på ticnet men det släpps nya på operan den 13/8. Ska du me?
Tydligen har hon valt honom som första pristagare av priset. skrev ner hans namn på en lapp och förseglade kuvertet som endast fick öppnas efter hennes död. Hon hade bra smak!
Petra: Näe, det visste jag inte, ojojoj :o
Ja, kan du greja biljett så hänger jag självklart med :))))
Vet du-jag har sett och hört Domingo live i Rom en gång i min ungdom, utan att fatta ett smack. Det var innan jag blev förtjust i opera och jag visste inte ens vem han var, så jag gäspade mig igenom hela konserten med Domingo och hade sååå tråkigt. Gissa om jag skulle vilja slå mig själv i huvudet idag?!
Jag skulle ge vad som helst för att höra den konserten igen - med öppna sinnen. Han är den finaste och mest inkännande tenor jag vet. Vilken idiot jag var.
Jag har hört Domingo live men inte förstått vad jag hörde...
Tja.... sent vaknar syndaren brukar man väl säga ; )
Själv var jag på Metropolitanoperan - och somnade!
Tur att man blir äldre och klok. eller.......
Ska försöka få tag i biljetter när de släpper fler. Upptäckte till min fasa att det är dresscode för publiken, black tie, vilket innebär långklänning för kvinnorna. Samma kläder som jag har ute med hundarna i skogen alltså.
Nu har jag det!
Naturligtvis erbjuder vi operan att hundorkestern kommer och gör ett framträdande för Placido. Då behöver vi inte jaga biljetter och naturligtvis ett får vi en fet ersättning för det fantastiska framträdandet. Hur bra som helt ; )
Petra: Ja, såna kläder har man ju hela garderoben fylld av ha ha!
Åhå, nu ser jag din geniala idé hur vi löser biljettproblemet...det kanske innebär att vi slipper klädproblemet också? Långklänningar ingår absolut inte i Voffsårkesterns utstyrsel.
Jag tror Placido kommer att älska oss :)
Tack för dessa underbara variationer av den underbara ryska folksången! Jag njuter.
Jag sitter i bilen på hemväg från en långresa till Tyskland och njuuuter av att få höra av musiken utan avbrott som det gör hemma med den dåliga mottagning jag har där.
Tack för detta Christina! Underbart!
Sommarhälsningar. / Smulan
Ena sonen skall sjunga "Bred dina vida vingar", andra sonen skall sjunga och spela "Tears in Heaven", ena dotterna skall spela "Janes Air" eller Ale Möllers "Sommarvals" och andra dottern skall läsa Barbro Lindgrens "Gråt inte för att jag är död". Har jag bestämt, och hoppas det blir så.
Skicka en kommentar