fredag, juni 15, 2012

Hur ska man hinna allt?

Ponte dei Sospiri
Jag har försökt och försökt, men blogglusten vägrar infinna sig.
Jag försöker känna efter, leta fram lusten, men det dyker bara upp en massa krav och måsten, en massa stress helt enkelt.
Vad jag däremot tycker är helt oemotståndligt är ett digitalt konstnärsprogram som heter ArtRage, jag fick tips av en indonesisk konstnärsvän.
Man kan skissa, måla i olja, pastell, akvarell - ja vad du vill, helt fantastiskt - men knepigt värre att förstå sig på programmet då alla manualer är på engelska...vilket inte är min starka sida när det gäller tekniska termer.
I dag har jag försökt måla en akvarell med hjälp av några gamla skisser från Venedig som jag gjorde när jag tillbringade en kall men underbar julvecka där tillsammans med barndomsvännen Gunnar.




23 kommentarer:

Pettas sa...

Wow!

Tack Christina, du gjorde min morgon!:)

Karin

reneesfotoblogg sa...

Man måste inte alls! Livet är så fullt av måsten ändå så skit i det för ingen annan står och faller med att du bloggar. Du har förgyllt mitt bloggliv, gjort avtryck och det är jag tacksam för och du får ligga kvar där till vänster så kanske en dag tänker du: "Det här måste jag delge någon därute", och så hoppar du upp överst bland bloggarna på min vänstersida.......

IET sa...

Ja, det är konstigt hur det går i vågor. Samma här, jag har perioder då det plötsligt blir som ett ok, och andra då jag bara bubblar över och knappt hinner med att uppdatera allt jag vill.
Men ofta hänger det samman med hur mycket jag fotar förstås. Och hamnar jag i ett flow vid ritbordet så kan flera dagar gå utan jag ens lämnar huset - än mindre har någon vettig tanke i huvudet att sätta på pränt i en blogg.

Kul att testa nya tekniker. Jag blir så inspirerad när jag ser dina digitala bilder (de på ig också), det är stor lust i det du visar.
/i.

Karin på FOX sa...

Förstår precis vad du menar. Inget är kul när det blir kravfyllt. Men varje gång du gör ett inlägg är det spännande, vare sig det är sällan eller ofta.
Akvarellerna är ju jättefina. Jag testade programmet som hastigast, men har inte riktigt blivit vän med det. Papper och vatten är ändå härligare att jobba med.
Har du målat dem på paddan eller på datorn?

Lena H sa...

Underbara!!!

Christina sa...

Pettas: Det var roligt att höra :-)

Renée: Det är toppen att jag får skvalpa omkring i din vänstermarginal ett tag till, tack för det :-)

IET: Ja, lusten kommer ju och går, jag får väl se om jag får tillbaka min så småningom.

Visst är det kul med nya tekniker. Jag är barnsligt road av allt man kan göra i digitalt måleri, speciellt det här med att måla med fingrarna tilltalar mig mycket.
Har du testat något målarprogram?

Karin på FOX: Testade du ArtRage i datorn eller på paddan?
Appen är ju kraftigt förenklad.
Själva programmet ArtRage är rätt komplicerat, eller rättare sagt avancerat, så det tar ett tag innan man förstår sig på funktionerna.
Fördelen med det digitala akvarellmåleriet är att man kan ångra sig hela tiden och därför vågar fläska på utan att vara rädd för att förstöra hela bilden.
Det är enormt roligt helt enkelt.
Just den här bilden gjorde jag i datorn med wacomplattan.

Lena H: Tack, visst är det häftigt att man kan få till en sån här tydlig akvarellkänsla digitalt! Rätt förunderligt egentligen.

Mira sa...

Att blogga får inte bli ett måste! Att blogga ska vara lust och nöje, annars blir det inte bra. Så ta du det lilla lugna och ta tag i bloggen först när den sticker fram ett förtjust tryne. Som du vet så finns vi alla kvar här.

Och dina ArtRage-akvareller... Tja, vad ska man säga? Fängslande, suggestiva, fantasieggande! De... doftar.

Mian sa...

Suveränt!
Man ska bara blogga om och när man känner för det - inte värka fram inlägg för att man måste publicera nåt.
Men det är alltid lika spännande när du har uppdaterat!
Pussa Poppan och Gaia från mig (om de inte har ätit sork...) :-)

Cicki sa...

Säger som de andra att bloggen ska vara något trevligt. Inte ett måste. Gissar att du har en hel del pyssel för dig i trädgården också. Plus att du roar dig med digital målning. Dina bilder är njutningsfulla oavsett om de är digitala eller "på riktigt".

IET sa...

När jag skaffade första wacomplattan testade jag olika tekniker och nåt program.. minns inte vad det hette. Passade inte mig alls. Men resultaten blev väldigt "plastiga" och så tydligt computer-made. Jag ser att det hänt mycket sedan dess. Det ser kort sagt så otroligt mkt roligare ut det du visar.

På telefonen har jag ännu inte testat. Jag kan knappt skriva på den, så hur jag ska rita vete tusan. ;-) Även om jag tror att det skulle vara både nyttigt och kul att testa. (Jag är en pensel 00 och blyertsstift 0,3 illustratör Christina... Jag skulle verkligen behöva släppa lös lite.) (Du kanske kan anordna nån work-shop! :-D)
PS. Instämmer med Mira ovan. Hon formulerar sig klokt som vanligt.

Lisette sa...

Kul när du hör av dig Chris lite då och då. Samma känsla har jag till bloggeriet för närvarande. Men jag har kommit över prestationsångesten och skriver nån liten snutt om andan faller på. Och det finns ju så många kära bloggvänner man kan titta in hos och ändå känna att man är med i leken.
Dina inlägg poppar upp ( fast på högersidan hos mig) Varje gång du delar med dig lite av din suveräna begåvning och trevliga förmåga att få till varje inlägg!! Kram på dig.

coyoteros sa...

man ska nog hålla upp då och då med sånt man tycker är roligt..

risken annars är väl att det roliga blir vardag,,åå hur kul vore dää..

Christina sa...

Mira: Så sant så sant. Jag tar det lilla lugna ett tag framöver och sen får jag se om jag får syn på det där trynet ;-)

Mian: Tack Mian, och jag har pussat pälstjejerna från dig, de hade inte hunnit få tag på något snusk än.

Cicki: Tack Cicki! Ärligt talat har det inte blivit så mycket pyssel i trädgården som jag hade tänkt - vilket väder vi har haft :-o

IET: Ja oj vad det har hänt mycket på bara några år. Jag minns också de där första digitala försöken som blev så döda, eller så plastiga som du uttrycker det.
Jag vet att du gör pilliga och noggranna bilder, och ja, det är nog nyttigt att släppa loss ibland. Jag är ofta alldeles för pedantisk och försiktig när jag ska måla fritt, så för mig är det digitala måleriet en stor befrielse. Jag vågar plötsligt saker jag inte skulle ha gjort irl.
En work-shop är absolut en idé ;-)

Lisette: Kram tillbaka Lisette, det känns tryggt att veta att jag får skvalpa omkring i din högermarginal trots brist på aktivitet!

coyoteros: Fast lite kul vore det väl om man bara fick hålla på med sånt man tyckte var roligt, som den där viktorianska överklassen på 1800-talet...

coyoteros sa...

njaee vete sjutton om jag skulle vilja byta..

tokigheter som att det då inte ansågs fint att vara solbränd i överklassen,,sånt skulle vara arbetarnöjen...till deras försvar är väl att dom fick fram flera goda författare i england ,som läses än i dag..

ab sa...

Hej igen!

Äsch, blogga bara om det skulle kännas oemotståndligt lockande, annars låt det bara vara - bloiggperioden kan helt enkelt vara över. Inget är sig likt för evigt i livet, och ska inte det heller!

Men nu måste jag fråga, apropå det du bloggar om - jag förstår att det är kul att leka med nya tekniker, men är det skojigare att göra målningar och tekcningar digitalt än på papper och pannå? Eller är det bara lättare att ändra, som när ma skriver?

ab sa...

PS. Jag glömde säga att det är väldigt vackra Venedig-akvareller, men att jag tycker du är ett geni vet du ju redan.

Bloggblad sa...

Bilderna är makalöst vackra!

Jag förstår dig till fullo när det gäller blogglusten, jag vill ju inte släppa kontakten helt med alla gamla bloggvänner, har haft enorm glädje av att lära känna alla, och vill kunna surfa runt om jag får en stund över, men det tar en himla tid - och ibland undrar jag om nån verkligen är intresserad... på riktigt. Men så har jag bloggarvänner som jag besökte på Mallorca, och hon bara älskar att läsa om livet i Söderköping och mina funderingar, och då är det svårt att sluta. Även om det känns lite torrt ibland.

Christina sa...

coyoteros: ;-)

ab: Det kan du ha rätt i, bloggperioden kan helt enkelt vara över. Det tråkiga med det skulle vara att tappa kontakten med alla bloggvänner...men det är ju vad jag gör det till själv antar jag.

Din fråga har jag lite svårt att svara på, vet inte riktigt...just nu tycker jag nog det digitala måleriet är roligare, men ska man se till slutresultatet så är ju det traditionella målandet överlägset.

Bloggblad: Ja, det är ett dilemma, jag vill inte heller tappa kontakten med alla trevliga bloggvänner som jag har lärt känna under de här åren - men det tar tid. Rent psykologiskt känns det som det tar mer tid när man inte känner för det riktigt, det är då det börjar kännas kravfullt.

Kul det där med bloggvännen på Mallorca :-) Bara en sån sak...

Anita sa...

Long time no see, Christina! Ser att du bloggar ibland igen, men också att funderar i samma banor som jag tror många av oss bloggare gör. Jag har släppt kravet på att skriva och skriver nu bara när jag känner för det. Jag facebookar mera istället numera. Men bloggen vill jag ha kvar; den är som en gammal kärlek. ;)

Önskar dig en fortsatt fin och vacker midsommar Christina! Ha det så gott och kram!

ullrika sa...

Christina min Christina! Du tecknar så fantastiskt att jag blir tårögd!! Nu känner jag iofs igen mig i miljön och Venedig är speciellt. Men. Alltså, hade inte bilen varit trasig hade jag lastat EmmaLi på studs och kommit upp och våldgästat H och dig! Hehe, men oroa dig inte. Vi kommer inte utan att ringa först :D

ps. det går inte att åka tåg till dig längre väl? ;p

Vonkis sa...

Läckra bilder!

Christina sa...

Anita: Ja jisses vad tiden hinner gå mellan varven Anita, kul att se dig igen!
Facebook har jag svårt för, så jag fortsätter nog att dyka upp här med ojämna mellanrum. Det är kul att hålla kontakten, ni är så många som känns som gamla vänner.
Ha en jättefin sommar du med, håller tummarna för att vädret ska bli bättre!

ullrika: He he, du är för gullig :-) Nä, det går inte att komma hit med tåg längre, men det går buss från Örebro. Något att tänka på kanske?

Vonkis: Tack tack :-)

Eva i Tyresö sa...

Mycket vacker teckning .
Strunta i bloggen när du inte har lust.
Stress---usch!
Eva i Tyresö men jag läser gärna förstås