onsdag, maj 01, 2013

Valborgsmässoafton i Striberg


Efter hot om hagel och åska så klarnade det upp och blev till en underbar kväll.
Jag sitter i styrelsen för byalaget i år, och vill verkligen marknadsföra vår vackra och trivsamma by, Ringshyttan - Striberg.
När Bi och jag hade gjort upp om att mötas med cyklarna utanför stationen, så kom hästen och droskan helt plötsligt, det var knappt jag hann få fram kameran, för jag hade ju tänkt dokumentera det hela. Jag fick cykla ikapp och ta bilder allt eftersom. Jag blev så glad när jag såg att så många av byns bergsmansgårdar kom med i filmen, i bakgrunden. Vackra hus, vacker trakt.

29 kommentarer:

Cicki sa...

Vilken härlig film. Det märks att ni har en riktig bygemenskap, både stora och små.

Det kan jag känna att jag saknar från mitt gifta liv. Den granngemenskap vi hade i vårt område där barnen växt upp tillsammans och vi föräldrar/vuxna kände trygghet med varandra.

Mian sa...

Kul med filmklipp från din trakt.
Och vilken underbar häst, jag blir helt kär.♡

Karin på FOX sa...

Roligt att hästen heter Fox. Foxhälsningar från Stockholm.

reneesfotoblogg sa...

Med en dåres envishet så har jag behållt Stribergs på min blogglista. Längst ner har den legat länge men "sipåfan" nu kanske man åter får ta del av livet på station. Det ser jag fram emot!

Skaffaren sa...

Glad "att se dig".

Mira sa...

Vet du! Nu blev jag så himla glad! Dels över din fina film, dels över att få se något "ifrån" dig igen. Och jag - som snarare ser detaljer än helheter - förundrades över den lilla hundvalpen i mattes famn, lillungen som bär på sin delfin, Foxhästen som äter på kuskens kuskbock, den sura ungen på vagnen, piskan på marken, Foxen som förvånat blåser över vällingklockan, två små brandsläckare och en stor eld och alla, alla barnen. Kram!

Christina sa...

Cicki: Det enda som fattas i den här byn är en pub ;-)
Ja, jag förstår att du kan sakna den där gemenskapen som du beskriver.

Christina sa...

Mian: Ja, hästen är fantastisk, en ardenner. Hästen i slutet av filmen är en annan, det tycks vimla av stiliga pållar i den här trakten.

Christina sa...

Karin på Fox: Ja, visst är det ;-D

Christina sa...

reneesfotoblogg: Tack för att du har låtit mig vara kvar på listan. Det känns som att träffa på gamla vänner igen:-)
Vi får se om mitt bloggande tar fart igen, kanske till hösten?

Christina sa...

Skaffaren: Tack detsamma, jag tänkte på dig igår när vi fixade med Napoleon. Jag placerade nämligen en av de där Gyttorpslådorna som jag köpte av dig, på flaket. En passande dynamitlåda att placera matkassarna i när man har varit och handlat.

Christina sa...

Mira: Roligt att 'se' dig också!
Du har lagt märke till alla detaljer som jag är så glad att de kom med, en del medvetet och andra av ren slump. Ja, ungarna på flaket ser så roliga ut, så gravallvarliga...och när Fox gnäggar till(när de kommit fram) så hoppar en lite flicka till som just passerar honom...också väldigt gulligt.

Herr Stömell sa...

Glad att se dig igen, har väntat på dig. Hur går det med Napoleon? Får vi se honom på bild snart igen?
Kom snart tillbaka!

Christina sa...

Herr Stömell: Tack, tack!
Napoloeon mår utmärkt. Efter att ha stått vinterförvarad rullar han nu på vägarna sedan någon vecka tillbaka.
När du ber så snällt så får jag väl lägga ut en filmsnutt på den gamle kämpen snart ;-)

ullrika sa...

Men jag blir alldeles varm av hur mysigt det här ser ut! Och förundrad över hur lite kläder ni har på er? Hos oss är det nära frost på nätterna och aldrig över 6-7 grader på dagarna (om än något gosigare i lä i solen om det går att hitta sådan). Och sicken häst?! Enorm är han! Och snäll som en gammal hund: så mycket folk och barn omkring honom men han bryr sig knappt? Jobbar han i skogen till vardags?

Så roligt att du är tillbaka! Är det stadigvarande tro?

Kramar vännen!

mossfolk sa...

Så roligt att du är tillbaka!!!
Vilken fantastiskt snäll häst. Och vad härligt det ser ut -precis sådär som det ska vara (+en kör som sjunger in våren ;) ) .

Christina sa...

ullrika: Vi har haft samma väder som ni, just på Valborgsmässoaftonen så blåste det ishavsvindar och närapå haglade, men så plötsligt blev det nästan vindstilla och vårvarmt.
Ja, hästen är enorm, vilka ben, vilka hovar - och jättesnäll, bryr sig inte det minsta om all uppståndelse.

Jag har tyvärr ingen aning om vad Fox gör till vardags. Får ta reda på det.

Näe, jag tror det dröjer lite till nästa inlägg, men det suger lite i bloggtarmen... ;-)

Christina sa...

mossfolk: Mja, jag vet inte om jag är tillbaka riktigt - jag har lust men inte tid riktigt.
Ja, visst är det så här en valborg ska vara, ungarna som åkte med hästen måste ju få ett fint minne för livet... det kanske var därför de såg så gravallvarliga ut?

annie sa...

So beautiful, Christina. When I was a child in Connecticut we had these big strong horses that pulled the hay wagons. But none as beautiful as this horse. And the scenery is so lovely. I love to see this Stribergs
here.
Hugs,
annie

Christina sa...

Annie: I also remember these kind of horses from my childhood. I'm so glad there's still some of them around.
Love and hugs <3

Cecilia N sa...

Hurra! Di lever på stationen!

Monica sa...

Vad roligt att se dig:-) och allt det andra. Väckte barndomsminnen alltihop, hästen ja allt. Tänkte på hästens rytm, tada tada som musik och tvärstannade av klockan. Sådana hästar hade farmor och farfar som pappa skötte om sedan, jag hade nästan glömt hur de ser ut. Filmen sprider trivsel och lugn, så fin.

Christina sa...

Cecilia N: He he, med tanke på hur lång tid det tog mig att svara på din kommentar så är det nästan så att jag själv börjar undra ;-)

Christina sa...

Monica: Tack detsamma Monica! Jag är överväldigad och smått rörd över hur många det ändå är som tittar in på den här avsomnade bloggen.
Ja, den här typen av gammal arbetshäst väckte tydligen minnen hos flera, mig själv inräknad.

coyoteros sa...

test

coyoteros sa...

åhhh dä va så länge sän,så det tog en svettig timme att komma på lösenordet..

striberg station har varit en av de fasta kolla in nästan varje dag,,å nu small det..

Christina sa...

Coyoteros: Ja, det var inte igår, roligt att 'se' dig och kissen igen!

Jag har ju varit väldigt dålig på att blogga sista året, jag kanske ska ta mig i hampan (konstigt uttryck förresten)...

Elisabet. sa...

Nästan ett år efter att filmen gjordes, hittar jag den. Och blir helt salig. Och längtar till våren!

Christina sa...

Elisabet: Ops, det hade kunnat gå ett år innan jag upptäckte din kommentar, men nu var jag snabb he he ;-)
Ja, visst längtar man efter våren, men nu är den snart här, vi går mot ljusare tider!