Igår på förmiddagen knastrade det i gruset och en bil stannade utanför stationen. En främmande man och kvinna steg ur, jag slängde ett getöga på paret från ateljéfönstret, suckade och tänkte att nu var det dags för Jehovas vittnen igen.
Jag gick ut och mötte dem vid hundgrinden och då visade det sig att det inte alls var frågan om något Jehovasbesök utan ett bloggbesök istället. Det var bloggvännen
Tuvstarr från Tyskland och hennes Ralf som hade vägarna förbi på sin Sverigesemester.
Förra året kom de också förbi, men då var jag tyvärr inte hemma, så det här var verkligen en glad överraskning...eller
überfall som Ralf skämtsamt kallade det. I så fall det trevligaste överfall jag har varit med om ;)
De var precis lika trevliga som jag hade föreställt mig dem, ja...till och med ännu trevligare. Det tyckte bevisligen Poppan också.
Det är roligt med bloggvärlden, man möter så många trevliga människor som man inte hade mött annars.
I våras när vi reste ner till Hornborgarsjön tillsammans med några vänner, ja då träffade jag bloggvännen
Mian för första gången IRL. Hon och hennes Jan hade generöst erbjudit sig att guida oss vid sjön och det gjorde de med besked. Jag har tittat på tranorna många gånger vid den sjön, men aldrig haft så stor behållning av det som denna gång.
Vi hade stämt träff vid trandansen - hur känna igen varandra bland alla dessa människor, tänkte jag?
Det visade sig inte vara några problem, vi kände igen varandra direkt trots myllret av människor runt omkring.
Mian ser ut som Mian, och jag ser tydligen ut som jag...vi vinkade till varandra på långt håll.
Efteråt blev vi allesammans bjudna på härlig lunch hos finfina vännen
Lisette och hennes man i fagra Gökhem.
En oförglömlig dag.
.jpg)
